Sd - ett parti som inte ens förtjänar att kallas populistiskt

Jag har lite grann funderat på det hypotetiska scenariot att SD skulle få 51% och Jimmie skulle bli statsminister.
Då skulle ju SD inte längre vara ett "missnöjesparti" per definition.
Frågan är om de skulle kunna hålla entusiasmen för deras politik. Någonting säger mig att det skulle bli svårt. Den "humanistiska oppositionen" skulle då få en gigantiskt gigantisk andel missnöjesröster tror jag... :/

Antagligen inte särskilt populärt, nej. Men då utgörs den största andelen av Sveriges befolkning av stadsbor som inte alltid är i kontakt med verkligheten. De är helt enkelt inte särskilt medvetna att rovdjur kan skapa stora problem för bönder och folk som äger boskap.


Låter onödigt.


SD vill öka den här formen av bistånd förutsatt att de totala bistånden till utlandet minskar. Men för min del hade de gärna fått slopa alla utländska bistånd; att man hävdar att man vill hjälpa svartskallarna mer genom att placera biståndet bättre är väl ett drag för att attrahera de mer bögiga kosmopoliterna som grinar över att några negerungar svälter i Afrika och Latinamerika.


Vissa av deras idéer är mindre bra, men i praktiken kommer de ändå inte att kunna utöva all sin politik när/om de blir ett borgerligt stödparti.


Nej. Hade SD inriktat sig på renodlad populism hade de varit mer liberala och kommit med fler floskler.

Frånstötande agenda? Enda frånstötande agendan jag ser härikring kommer från den personen som säger sig gilla mångkultur, Rosengård, araber och muslimer men samtidigt bor i en fin lägenhet i lugna Kirseberg.

När tänker du föregå med gott exempel och flytta till Rosengård? Hade inte det visat alla SDare att "SD är bajs" och att "SD är populister" och allt annat?

Hittar du inga lediga lägenheter i Rosengård?