Fråga en psykopat

Så det finns lite ego i dig trots allt, vad spelar det för roll vad det stod? Du förnekar det och det är okej, det betyder inte att du behöver projicera på mig också eller känner du ett behov av att bestraffa mig för ett misstag jag erkänt? Men du fortsätter dra upp det? Varför och i vilket syfte? Tror du att ditt beteende har någon form av kontroll över mig och kan styra mig?
Men du är en självutnämnd psykopat och det innebär att du har problem på någon nivå oavsett hur cool du tror att du är, varför leker du på det här sättet, varför söker du bekräftelse från andra människor? Det är normalt, men det är en sak barn gör. Du beter dig som ett barn, vill du fortsätta vara det eller vill du växa upp?

1. Ingen har påstått att jag saknar känslor helt? Dessutom är det sagt att psykopater har ett känsloliv men det är bara/mest för de själva, detta är självklart individuellt. I vilket fall som så har lojalitet inget med känslor att göra, och om du nu lyckas få i hop det (vilket kan vara relevant) så är det inget starkt känsloladdat. För att vara specifik så kan 100% lojalitet uppskattas av mig, men då menar jag verkligen 100 och inget halvt.

2. Jag svarade på frågan generellt, makt i så små termer är sällan något och ha..

3. Payback = Hämnd?, då är din fråga inte ens logisk. Jag tror jag förstår vad du försöker fråga mig ändå. Ingen sa att jag fick något ut av det, dessutom varierar det beroende på sammanhanget.

4. Makten ger dig en godare förutsättning till att förstöra saker, den som är helt god i själen drabbas sällan av mina gelikar.

Slutligen - läser/läste du aldrig filosofi? Eller är det du som saknar ett djup? Tillåt mig, "livet är som ett rollspel" menar jag att alla bär var sin mask, på ett eller annat sätt. Må det vara lycka eller sorg, hat eller kärlek, framgång eller fiasko, missbruk eller "renhet". Människor i allmänhet är falska, inte mycket bättre än oss. Tro mig vi lever såhär, vi studerar detta hos er, det är därifrån vi lärt oss detta i första hand. Jag vet vem jag är, allt och inget - tar skepnad beroende på sammanhanget men i slutändan ett vitt papper.

"Boredom is a disease worse than cancer" vad framgick inte i detta stycke? Det här kan en bondläpp till och med lista ut.. (No offence, besvara bara like milt på de frågor som du ställde mig.. Hoppas detta var till någon hjälp)

Frågor till Devlin666.

"I am and have always been a Anarchist and a Spiritualist.."

Vilken form av anarkist syftar du på? Menar du anarki som i kaos och laglöshet eller anarkism som ideologi?

På vilket sätt anser du dig vara spirituell?

Håller du med om att avsaknad av kärlek i tidig ålder är en orsak till psykopatiskt/sociopatiskt beteende?

Håller du med om att en psykopat är en människa fullständigt uppslukad av sitt ego?

Tackar för dina svar.

Känner du rädslor inför en intellektuell kamp?
Alltså om någon är på väg att genomskåda din "Teater"
Hur undviker du bäst en sådan konfrontation?

http://en.wikipedia.org/wiki/Psychopath



http://en.wikipedia.org/wiki/Empathy


Det är alltså DU som inte vet vad psykopati innebär...

Tydligen är din egna jävligt låg om du tror att du kan vara psykopat och samtidigt uppleva empati.

Riktiga psykopater upplever inte empati. Vissa psykopater kan dock ANALYSERA andra människors olika affekter och på ett teoretiskt plan räkna ut hur andra människor känner, vilket leder till att psykopaten ofta kan utnyttja detta till sin egen vinning, men det är knappast samma sak som att faktiskt UPPLEVA empatiska känslor.

På sin höjd lider du förmodligen av någon form av asocial personlighetsstörning, men någon psykopat är du inte om du samtidigt säger dig ha förmåga att uppleva empati.

Förmodligen kallar du dig bara detta för att du av narcissistiska skäl ser upp till diverse fiktiva skildringar av s.k "psykopater" i kultur och media och vill utåt sett associera dig till dessa för att bekräfta dina asociala tendenser som du får ut någon form av njutning ifrån.

Du är en asocial posör med andra ord.

ELLER

Så är det så att du faktiskt inte upplever empati och kan då rimligen klassas som en psykopat, eftersom att det är en av de mest utmärkande aspekterna hos en psykopat.

Så hur ska du ha det?

Du kan inte få båda två vettu.

Ska du klippa hans tung?
Klippa öron?
Eller göra kaos me han?

1. Individualistisk anarkism
2. Mellan ting av taoism och spiritualism.
3. Antagligen en bidragande faktor, men jag har svårt för konceptet kärlek mellan människor över lag..
4. Inte fullständigt men uppslukad håller jag nog med om. Detta är också individuellt, då det handlar om hur långt du har kommit i din utveckling och hur god självinsikt du har. Dock är vårat ego en stor del av oss, men jag lärde mig att pride (kommer inte på den svenska termen) orsakar mer skada än nytta, mitt är då inte borta men jag håller det i schack så gott det bara går.
1.Jag är uttråkad i allmänhet med livet och omgivningen, så jag ser det hellre som en utmaning. Det är dock sällan det händer..
2. Svårt att säga, det kommer naturligt utan större baktanke.. Konkret exempel är antagligen att använda skuld mot de själva, eller liknande känslor. Så länge någon känner något går de att förändra..


Läs föregående inlägg, jag har inte satt denna diagnos på mig själv.. Tvinga mig inte säga det en gång till. Dessutom så skrev jag tidigt i tråden att jag bedömer ifrån mitt perspektiv och förmodligen många andra (men framför allt mitt egna). LÄS, föregående sida. Dina meningslösa påhopp och argument är lika intressant som att höra någon säga "Inshallah"..

Förövrigt så vill jag gärna att du sätter ord på förmågan att förstå andras känslor och reaktioner? Min EQ är minst sagt hög, men att jag inte kan tycka synd om andra eller känna medlidande för dem är en helt annan aspekt. Vi är långt ifrån hjärndöda skal, men låt gå, så länge ni behåller den bild och uppfattning om oss gör ni det så mycket lättare.

Här är en länk som passar dig utmärkt: http://www.nimade.info/sprak/2010/07...-Hot-Air-.html (Läs hela artikeln och inte de bara de första 5 raderna, kanske hjälper dig någonstans)
Min vän Kassem (det är han du imiterar när du skriver så) är ett gott exempel. Tyvärr känner jag att det hade gått för snabbt..

Så du menar att du är så pass intelligent att du kan läsa av människor så pass mycket att du märker när det blir en intellektuell kamp? hur vet du inte att du träffar en psykopat som jävlas med dig utan din vetskap? men du kanske inte bryr dig om sådant?


Har det någon gång slagit tillbaka mot dig själv? att någon gjort dig till åtlöje eller träffat en svag punkt hos dig som faktiskt fått dig att må dåligt eller börjat tvivla på dig själv? eller du kanske aldrig ger dig och tar till våld om så är nödvändigt?

Som tidigare sagt i denna tråd: "Jag har träffat en med nästan identiska drag som mig själv.. Väldigt unpredictable, minst sagt.. Tyvärr tog det inte allt för lång tid innan man insåg att hennes stolthet var svagheten." Ja, dessutom är det väl ganska självklart? För stort ego och du underskatter de andra i spelet.. Har du hört talas om "The eyes are the mirror of the soul, the body reflects how you feel". Cirka 90% av kommunikationen mellan två parter är icke verbal..

Detta har då aldrig hänt, dessutom ju svårare du gör det för mig. Desto mer känslomässigt involverad blir du, detta skapar bara djupare sår hos dig själv. Surrender is not an option, och ja, jag har tagit till våld. Men jag försöker låta bli under tiden jag tränar.

Empati betyder helt enkelt att du kan förstå andras känslor. Du behöver inte nödvändigtvis känna dem.
Vad du tänker på är sympati, att känna ett medlidande för en annan person.
Psykopater börjar säkert med kass empati men sen är individuellt hur mycket de vill läras sig. Någon sympati har de aldrig.

Gratulerar, 1+..