2010-11-24, 19:05
#1
Substans: LSD, blotters, Cali sunshine, thaistick.
Dos: Tre blotters, två jollar
Ålder:28 Kön:man Vikt: 80
Tid: Från 15:00-01
Beskrivning:
Nu var det dags för min bror att testa syra för första gången. Vi möttes upp under dagen, inhandlade massa frukter, två välhumlade öl, lunch och lite nyttig jouice. Jag försökte på bästa sätt förklara för min bror hur ruset skulle kännas som och de olika stegen i ruset, dvs att de accelererar i början, kommer till en platå för att sedan klinga av sakta med säkert. Han gjorde i ordning rökat, tanken vara att vi skulle röka när det började ta, under och när det klingar av.
15:00: Massa filmer, snuttar, bildspel är laddade, filmen draktränaren slås igång samtidigt som jag hämtar lapparna från frysen. Då jag tidigare tog en lapp av dessa och inte kom till en hög nivå så tänkte jag ta det säkra före det osäkra, ge min bror två lappar och själv ta 2,5 lappar. Dock av någon anledning råkade jag ta tre i all hast.
15:30 Jag börjar redan märka av syran, krusningar, glädje, lyckorus och att allt bara är trevligt.Min bror säger att inget har hänt
16:00 Jag blir mer och mer trippad, insåg här att jag förmodligen tog lite för mycket syra, tycker att det accelererar i allt för hög fart, börjar redan känna hur tankeverksamheten börjar glida ifrån mig allt mer. Mönster, och krusningar överallt. Min bror börjar känna att något händer, flinar allt mer, och att allt har fått färg.
16:30 Min bror sitter och garvar, tycker att allt är superhärligt,färger och mönster överallt. Själv börjar min syn bli rätt dålig, Otroligt kraftiga OEV och CEV, bilder rusar förbi och jag får kisa för att se något över huvudtaget. Vi röker första jollen. Vi slår på lite olika klipp, stänger av då och då och låter en stillbild föra oss bort med fantasin. Helt plötsligt trampar min hund på keyboarden och en beatles dänga drar igång utan förvarning, då hörde jag hur brorsans tripp satte igång på allvar.
17:00 Nu är min tripp så pass stark att jag knappt har någon kontroll över mig. Flera gånger under trippen vaknar medvetendet kortvarigt till liv och slår mig att jag tappat all kontroll. Någon gång lyckas jag kommunicera med min bror för att kolla om allt var okey, han satt mest och flinade, såg lycklig ut. Jag har inget tidperspektiv mellan 17-20, har minnesbilder av att jag två gånger lyckas kolla på mobilen för att se vad klockan var, 17:45 kommer jag ihåg och den ångest jag fick när jag insåg att jag hade lång tid kvar och att det värsta troligen inte var över.
Jag hade tappat allt, det var en otrolig kamp att försöka greppa tag på något verkligt, men hela tiden flöt jag som med i absolut inget och bara sjunk allt längre bort från mig själv. Något som gjorde att jag trippade snett var att jag insåg hur livrädd min hund var, han satt i ett hörn och tokglodde på oss. I mitt tillstånd insåg jag på ett plan att han självklart är rädd, husse har ingen kontroll, men en gnagande oro föddes, hade jag gjort något mot honom då jag inte har någon kontroll? Har jag gjort illa min egen hund så pass mycket att han skakar i ett hörn? Varken tid eller tankar fungerade speciellt bra utan jag fastnade i tankefällor hela tiden. Ett exempel var när jag av någon inre styrka trots allt lyckades flytta på mig från soffan till sängen för att försöka bryta de negativa tankarna såg stegen jag utförde i repris, så så fort jag lagt mig ner reste jag mig upp för jag insåg inte att det var i repris..Svårt att förklara men absolut inget kändes verkligt just då.
Under denna tid hade jag en sprängande huvudvärk. På tok för mycket OEV och CEV, de få gånger jag öppnade ögonen för att röra på mig var det som jag såg allt genom ett superljust sken, allt var verkligen ljust, så ljust så att ögonen sved. Jag låg mest ner, med handen över ögonen och försökte för allt i världen få kontroll över mig själv, helt utan att lyckas.
20:00 Helt plötsligt får jag kontroll över mitt medvetande, den befrielse jag känner är ENORM, en sådan lättnad att inse att nej, jag skadade inte min hund och nej, du tappade inte kontrollen helt och blev galen. Brorsan får fatt i sitt eget medvetande ungefär samtidigt, en snabb utvärdering från hans sida sa att han hade haft en trevlig tripp. Jag nämnde inte mina tankar så mycket då jag fortfarande ville försöka tänka igenom dem och få en förståelse. Fortfarande väldigt trippad, men nästan inga CEV. Har svårt att prata och tappar bort mig i flera tankar. Men jag har kontroll!!
Vi beställer pizza då båda har fått en hunger.
21:00 Pizza gubben kommer, äter upp, fastnar i tankemönster, ser på trevliga saker på tv, tar en snabb promenad med hunden. Han är fortfarande väldigt rädda för oss. Jag börjar bli mer och mer lugn. Vi såg på några sjuka finska mindfuck-klipp som vi satt och asgarvade åt.
22:00-24:00 Vi spelar lite xbox, inte nyktra precis utan ser fortfarande färger.Tar en till promenad för att gå av oss lite. Tunnelseende börjar att släppa. Avståndsbedömningen börjar komma tillbaka
01:00 Trippen nästan helt över, lyckas somna efter 01:30
Utvärdering:
En helt galen tripp på många sätt. Jag borde ha tagit två lappar, den 3:e var otroligt onödig. Började redan nojja när det accelererade i en takt jag inte var van vid.
Vid nästa tripp ska jag fixa hundvakt, att han var så livrädd gjorde mig livrädd och sen var tankebanorna rätt körda. Jag blev som sagt livrädd att jag skadat min hund på något sätt och i de tankarna så fick jag ändå rannsaka mig själv en hel del, skulle jag kunna göra hemska saker i affekt? Vilket humör har jag om mina hämningar släpper? Är jag rädd för mig själv? En insikt jag fick är att jag behöver jobba på min inre ilska, den ilska som jag oftast trycker ner med kontroll. Försöka lösa upp den istället för att förtränga. Det var verkligen en inre strid om kontrollen under större tiden av trippen. Vid tidigare trippar har jag haft kvar en liten kontroll och medvetande men vid denna tappade jag medvetandet helt och hade inte insett hur det skulle påverka mig psykiskt.
Är inte bortskrämd från syra, utan lärt mig en hel del om hur det fungerar. En mindre dos med lite mer kontroll är vad jag föredrar framöver!
Dos: Tre blotters, två jollar
Ålder:28 Kön:man Vikt: 80
Tid: Från 15:00-01
Beskrivning:
Nu var det dags för min bror att testa syra för första gången. Vi möttes upp under dagen, inhandlade massa frukter, två välhumlade öl, lunch och lite nyttig jouice. Jag försökte på bästa sätt förklara för min bror hur ruset skulle kännas som och de olika stegen i ruset, dvs att de accelererar i början, kommer till en platå för att sedan klinga av sakta med säkert. Han gjorde i ordning rökat, tanken vara att vi skulle röka när det började ta, under och när det klingar av.
15:00: Massa filmer, snuttar, bildspel är laddade, filmen draktränaren slås igång samtidigt som jag hämtar lapparna från frysen. Då jag tidigare tog en lapp av dessa och inte kom till en hög nivå så tänkte jag ta det säkra före det osäkra, ge min bror två lappar och själv ta 2,5 lappar. Dock av någon anledning råkade jag ta tre i all hast.
15:30 Jag börjar redan märka av syran, krusningar, glädje, lyckorus och att allt bara är trevligt.Min bror säger att inget har hänt
16:00 Jag blir mer och mer trippad, insåg här att jag förmodligen tog lite för mycket syra, tycker att det accelererar i allt för hög fart, börjar redan känna hur tankeverksamheten börjar glida ifrån mig allt mer. Mönster, och krusningar överallt. Min bror börjar känna att något händer, flinar allt mer, och att allt har fått färg.
16:30 Min bror sitter och garvar, tycker att allt är superhärligt,färger och mönster överallt. Själv börjar min syn bli rätt dålig, Otroligt kraftiga OEV och CEV, bilder rusar förbi och jag får kisa för att se något över huvudtaget. Vi röker första jollen. Vi slår på lite olika klipp, stänger av då och då och låter en stillbild föra oss bort med fantasin. Helt plötsligt trampar min hund på keyboarden och en beatles dänga drar igång utan förvarning, då hörde jag hur brorsans tripp satte igång på allvar.
17:00 Nu är min tripp så pass stark att jag knappt har någon kontroll över mig. Flera gånger under trippen vaknar medvetendet kortvarigt till liv och slår mig att jag tappat all kontroll. Någon gång lyckas jag kommunicera med min bror för att kolla om allt var okey, han satt mest och flinade, såg lycklig ut. Jag har inget tidperspektiv mellan 17-20, har minnesbilder av att jag två gånger lyckas kolla på mobilen för att se vad klockan var, 17:45 kommer jag ihåg och den ångest jag fick när jag insåg att jag hade lång tid kvar och att det värsta troligen inte var över.
Jag hade tappat allt, det var en otrolig kamp att försöka greppa tag på något verkligt, men hela tiden flöt jag som med i absolut inget och bara sjunk allt längre bort från mig själv. Något som gjorde att jag trippade snett var att jag insåg hur livrädd min hund var, han satt i ett hörn och tokglodde på oss. I mitt tillstånd insåg jag på ett plan att han självklart är rädd, husse har ingen kontroll, men en gnagande oro föddes, hade jag gjort något mot honom då jag inte har någon kontroll? Har jag gjort illa min egen hund så pass mycket att han skakar i ett hörn? Varken tid eller tankar fungerade speciellt bra utan jag fastnade i tankefällor hela tiden. Ett exempel var när jag av någon inre styrka trots allt lyckades flytta på mig från soffan till sängen för att försöka bryta de negativa tankarna såg stegen jag utförde i repris, så så fort jag lagt mig ner reste jag mig upp för jag insåg inte att det var i repris..Svårt att förklara men absolut inget kändes verkligt just då.
Under denna tid hade jag en sprängande huvudvärk. På tok för mycket OEV och CEV, de få gånger jag öppnade ögonen för att röra på mig var det som jag såg allt genom ett superljust sken, allt var verkligen ljust, så ljust så att ögonen sved. Jag låg mest ner, med handen över ögonen och försökte för allt i världen få kontroll över mig själv, helt utan att lyckas.
20:00 Helt plötsligt får jag kontroll över mitt medvetande, den befrielse jag känner är ENORM, en sådan lättnad att inse att nej, jag skadade inte min hund och nej, du tappade inte kontrollen helt och blev galen. Brorsan får fatt i sitt eget medvetande ungefär samtidigt, en snabb utvärdering från hans sida sa att han hade haft en trevlig tripp. Jag nämnde inte mina tankar så mycket då jag fortfarande ville försöka tänka igenom dem och få en förståelse. Fortfarande väldigt trippad, men nästan inga CEV. Har svårt att prata och tappar bort mig i flera tankar. Men jag har kontroll!!
Vi beställer pizza då båda har fått en hunger.
21:00 Pizza gubben kommer, äter upp, fastnar i tankemönster, ser på trevliga saker på tv, tar en snabb promenad med hunden. Han är fortfarande väldigt rädda för oss. Jag börjar bli mer och mer lugn. Vi såg på några sjuka finska mindfuck-klipp som vi satt och asgarvade åt.
22:00-24:00 Vi spelar lite xbox, inte nyktra precis utan ser fortfarande färger.Tar en till promenad för att gå av oss lite. Tunnelseende börjar att släppa. Avståndsbedömningen börjar komma tillbaka
01:00 Trippen nästan helt över, lyckas somna efter 01:30
Utvärdering:
En helt galen tripp på många sätt. Jag borde ha tagit två lappar, den 3:e var otroligt onödig. Började redan nojja när det accelererade i en takt jag inte var van vid.
Vid nästa tripp ska jag fixa hundvakt, att han var så livrädd gjorde mig livrädd och sen var tankebanorna rätt körda. Jag blev som sagt livrädd att jag skadat min hund på något sätt och i de tankarna så fick jag ändå rannsaka mig själv en hel del, skulle jag kunna göra hemska saker i affekt? Vilket humör har jag om mina hämningar släpper? Är jag rädd för mig själv? En insikt jag fick är att jag behöver jobba på min inre ilska, den ilska som jag oftast trycker ner med kontroll. Försöka lösa upp den istället för att förtränga. Det var verkligen en inre strid om kontrollen under större tiden av trippen. Vid tidigare trippar har jag haft kvar en liten kontroll och medvetande men vid denna tappade jag medvetandet helt och hade inte insett hur det skulle påverka mig psykiskt.
Är inte bortskrämd från syra, utan lärt mig en hel del om hur det fungerar. En mindre dos med lite mer kontroll är vad jag föredrar framöver!
