Sveriges viktigaste ledare genom tiderna?

Det finns fler orsaker till Palmes storhet än att han blev mördad när han var stadsminister.
Hans engagemang i världspolitiken och solidaritet med svaga och utsatta. Att han aktivt tog ställning i etiska frågor och inte var rädd att säga vad han tyckte. Han hade ett starkt rättspatos kan man säga.
Det blir rätt snävt om man bara ska se till vilka ledare som stärkt Sverige ekonomiskt som nation. Det finns ju andra värden att beakta också. Palme bidrog till att sätta Sverige på världskartan som ett land som motsätter sej orättvisor och är solidariskt med dom som utsätts för det.

1. Axel Oxenstierna
2. Gustav I
3. Gustav II Adolf
4. Karl X
5. Gustav III

Väldigt svår fråga som antagligen passar bättre i Historia.

Men några som bör vara med är ju (i kronologisk ordning):

Gustav (I) Vasa: Enade landet under en konung efter många om och men. Han kanske inte var så bra, men viktig var han!

Gustav II Adolf: Behöver jag motivera? Snubben satte Sverige på kartan.

Karl XI: Reformerade en del och är väldigt underskattad i historieskrivningen. Ordnade upp lite oreda efter sin förmyndare som tog makt från kronan till adeln. Tycka vad man vill om det, men åter igen, viktig!

Karl XII: Ganska överskattad även om han såklart försvarade Sverige från (bl a) sina kusiner. Satte stopp för den svenska stormaktstiden och omfattande inflation drabbade landet.

Mellan Gustav III (1771-1792) och Gustav V (1907-1950) så var det inte så mycket dramatik, förutom i början. Det var ju en jävla maktkamp i början av 1800-talet som ledde till statskupp och införandet av en ny kungaätt. 1809 års reform är väl egentligen det absolut viktigaste under denna period. Stor "VIKTIGT!-lapp på den. Efter det hade ju kungarna inte alls samma inflytande.

Under 1900-talet har vi haft många viktiga. Erlander, Per-Albin, Palme m fl. Men i ett land där ledaren i sig inte längre har så mycket makt så är det svårt att se någon som kan mäta sig med de gamla kungarna. Men visst fan har många av våra statsministrar varit viktiga.

Jag tycker jag är rätt påläst om Sveriges historia mellan 1500 och 1900-talet, jag fattar därför inte varför hans namn dyker upp gång på gång i denna tråd. Skulle hellre nämna hans morsa.

Jag känner igen kritiken, är lika förvånad varje gång. Vad skulle varit alternativet till hans försvar varit? Vilkorslös kapitulation och upplösa Sverige.

Ah, ironi...

Lägg av - folk kan väl få drömma. Däremot är det ju om vi ser 100 år framåt inte omöjligt att en SD:are kommer ha en stor politiskt inflytande.

Ja då. Det är bara det att jag har svårt att skilja dröm från mardröm, men det kanske bara är jag.

1:Birger Jarl: Riksbyggaren av Sverige, utan honom inget Stockholm och inget Sverige
2:Engelbrekt Engelbrektsson frihetskämpen som gjorde Sverige fritt från Danskarna och kastade ut den utländska makten
3:Gustav Vasa vasaloppsmedaljören (skämt) som byggde det Sverige vi har idag och som gjort oss fria från katolicismens strypgrepp

Per-Albin Hansson måste ju nästan ses som de moderna Sveriges grundare (typ Gustav Vasa 2.0).

1. befäste Sverige som neutral
2. befäste svensk välfärd (oerhört generös välfärd)
3. börja förbättra levnadstandarden och bostäderna för majoriteten av befolkningen
4. rationaliserade den svenska industrin och ekonomin
5. lyckades hålla inhemsk sämja genom Saltsjöbadavtalet som blev den svenska modellen
6. bidrog till att driva ut de revolutionära ur socialdemokratin
7. han var [en av] de[n] första folkliga ledarna (levde som gemeneman)


Skulle vilja säga att Per Albin är den politiska ledaren som färgat vårat 1900-tal mest utav alla ledare. Mycket av de han gjorde har blivit en del av vår nations identitet och själ.
(yttersta beviset för detta: Nya moderaterna)

Erlander och Palme var väl lixom tvåa på bollen, så att säga, och därmed endast förvaltare av Hanssons arv.

P.S.
Har vi ingen folkledare, typ som M. Luther King i Sverige?

Han skulle givetvis gett fan i att fortsätta mot ryssen efter slaget vid Narva. Ryssarna pissade fan på sig av skräck efter det slaget.

Man bör också nämna de ur den gamla ordningen som insåg att demokratin inte gick att stoppa och därför medverkade till en oblodig demokratisering av Sverige. Arvid Lindman förtjänar ett hedersomnämnande, särskilt pga hans demokratiska hållning i samband med bondetåget och kalabaliken före och efter. Bernadottarna har däremot inte riktigt hållit måttet.