2010-11-15, 18:50
#1
Halloj, folkens.
Detta blir min första tripprapport, känner att jag vill dela med mig av vad jag fick uppleva i går.
Ålder: 21
Längd: Ca. 1.83
Vikt: Ca: 80 kg
Tidigare erfarenheter: Cannabis, alkohol, mdma, ecstasy, kokain, amfetamin, opium, svamp.
Mängd: 10g
Jag har mixtrat lite med hallucinogener tidigare, men då har jag aldrig fått önskad effekt, eftersom att jag antagligen tagit för lite.
Hur som helst:
Jag och mina två bästa vänner kickade Amsterdam från torsdag till måndag, det röktes lite, festades en del, och knarkades friskt alla dagar.
Söndagen var redan spikad; då skulle vi svampa (mina två vänner hade aldrig hållt på med hallucinogener tidigare, och är relativt nya på drogområdet).
Vi åker till en smartshop vid tvåtiden och inhandlar svamparna vi ska äta. Valet föll på Mexicana.
Sedan mötte vi upp en tjejkompis som skulle babysitta oss under kvällen.
Alla är väldigt spända när vi intar svamparna i hotellrummet, som städats och mysats till med mjuk belysning, filtar och annat trevligt.
Min tidsuppfattning försvann väldigt fort, men jag kände av effekt efter cirka 20-30 minuter, små färgskiftningar osv.
Innan jag vet ordet av, har vi satt på Shpongle på högtalarna vi har tagit med oss och trippen är i full gång.
När det började kicka bra låg jag och Oskar på sängen och lyssnade på låtarna, som tycktes berätta en historia med varje taktslag och ljud.
Oskar var ute i en lila djungel och fick en guidad tur av en av de lila stadsborna.
Han sa åt mig att komma dit, " ta vänster".
Vänster tog jag, och även jag fick en guidad tur av den lila världen, med den konstigt vackra tjejen som guidade.
Efter jag-vet-inte-hur-länge, hittar Oskar en spegel som han bestämmer sig för är hans följeslagare. Han sitter med spegeln framför ansiktet, ihoprullad i en filt på golvet och bara kollar på färgerna och njuter av berättelserna från högtalarna.
Själv ligger jag i sängen, men känner att jag också vill känna på spegelns kraft, så jag lägger mig som hastigast och tittar i den, och ser de vackraste mönser och färger i taket och på gardinerna.
Vid det här laget har jag tröttnat på spegeln och känner mig istället djärv och äventyrlig... Jag tänker kolla hur det ser ut i badrummet.
Jag närmar mig dörren med väldigt försiktiga steg.
När jag öpnnar dörren så låter toaletten konstigt, och jag gillar inte alls vibbarna utanför min trogna filt. Det är grått utanför, men paradiset under filten.
Vid det här laget ligger jag & Oskar och kollar på taket tillsammans, och vår babysitter har gått ut för att handla cigg och godis. Nu är vi tre ensamma.
Jag och Oskar tittar på alla mönster och fina färger och former, och vi förstår snabbt att taket vet saker. Saker som inte vi vet, svar på frågor om livet.
Vi bestämmer oss för att ta fram en stol att sätta i sängen för att lyfta på en av de mjuka takplattorna.
När vi öppnar där är det mörkt och trist, och vi känner oss inte alls välkomna i takets värld.
Vi bestämmer oss för att gå ut i korridorerna (som ser ut precis som i The shining: Röda, tjocka heltäckningsmattor på golvet, gamla tavlor på väggarna och flera våningar).
Vi kommer ungefär 15 cm ut i hallen innan vi livrädda springer in i rummet igen.
Vi återgår till spegeln, som är vår bästa vän.
Denna gång ligger vi båda som i trans och tittar i spegeln, och bestämmer oss för att den här hotellspegeln är världens duktigaste spegel.
Detta för att den aldrig slutade vara spegel, den speglade hela tiden utan sluta. En sann vän.
Babysittern kommer tillbaka med belgiska sirapsvåffelkakor, tror jag det var.
Jag åt en halv, men det kändes som en evighet, den var sjukt god och räckte otroligt länge.
När jag hade ätit vad som kändes som två hundra tuggor på kakan, så fick jag veta att alla andra kakor var slut. Katastrof.
Efter chockbeskedet hämtade jag den finaste, fluffigaste kudden jag kunde hitta, för att den halvätna kakan skulle få en tron, då den var den sista av sin sort.
Den sista av världens godaste kakor, ett döende släkte.
Jag placerade varsamt den halvätna kakan på kudden, och blev glad över att ha fått en ny vän.
Jag återgick till att svepas in av Shpongeln, kommer inte ihåg så mycket av upplevelserna när jag var så djupt in i trippen och musiken, men jag minns att det vackra avbröts av att babysittern tar kudden med kakan på!
"Vart har du tänkt att kakkungen ska sitta nu?!"
Oskar behövde akut kudden, så jag flyttade kakan till en av de färgglada, flummiga stolarna.
Den blev hans nya tron. Jag var nöjd.
Efter att ha utforskat minsta sak i hela rummet hittar jag till slut en snabbmatsgaffel som babysittern hade haft med sig. En ny vän.
Jag tvättar gaffeln med tungan i många minuter, suger på den och gör den fin.
När vän nr. 2, Jimbo, frågar vad jag gör så förklarar jag att jag har hittat svaret.
Min skinande, allsmäktiga gud till gaffel vet allt.
Oskar förstår inte alls tjusningen med gaffeln, så jag förklarar vänligt:
"Det finns miljontals precis likadana gafflar i världen. Och även om den kanske inte har känslor, så tror jag att om jag var en gaffel, så skulle jag hellre vilja bli dyrkad och omhändertagen än bara använd och kastad.
Varför ska inte gafflar må bra?".
Trippen pågick i ungefär 5-6 timmar, och var bland det sjukaste jag varit med om.
Jag har aldrig förut haft en så bra, stark tripp och jag är helnöjd med allting.
Alla mådde grymt och hade hur kul som helst.
Dessvärre kommer jag inte ihåg så mycket mer, då jag var väldigt inne i mig själv under större delen av trippen, men det var mycket konstiga universumstankar och liknande.
När babysittern skulle gå, när vi fortfarande trippade lite, så skulle vi ut och köpa godis efter sjukt mycket om & men.
Ett tips är att aldrig försöka gå in i en affär när du trippar, eller ens försöka förstå hur en affär fungerar.
Kvällsutflykten gav oss ändå lite nytt gräs (som babysittern köpte ut åt oss då vi var väldigt skeva) och en jävla massa chips och godis, som vi hade beställt som två ufon på en pizzeria.
Det lilla godiset han hade bakom disken köptes mer eller mindre och han bara flinade hela tiden och förstod exakt hur borta vi var.
Allt som allt en sjukt bra tripp för alla inbandade även om den andra vännen Jimbo mest låg i sin säng och inte alls hade en lika stark tripp som jag och Oskar.
Ni får ursäkta stavfel och liknande. Jag är fruktansvärt sliten, sov 2-3 timmar inatt efter trippen + trippen avrundad med ett gram White widow innan jag skulle till flygplatsen för att åka hem.
Hoppas ni gillar rapporten!
Och ha överseende, det är min första rapport!
Fridens liljor, HMBPTOLEMAJOW.
Detta blir min första tripprapport, känner att jag vill dela med mig av vad jag fick uppleva i går.
Ålder: 21
Längd: Ca. 1.83
Vikt: Ca: 80 kg
Tidigare erfarenheter: Cannabis, alkohol, mdma, ecstasy, kokain, amfetamin, opium, svamp.
Mängd: 10g
Jag har mixtrat lite med hallucinogener tidigare, men då har jag aldrig fått önskad effekt, eftersom att jag antagligen tagit för lite.
Hur som helst:
Jag och mina två bästa vänner kickade Amsterdam från torsdag till måndag, det röktes lite, festades en del, och knarkades friskt alla dagar.
Söndagen var redan spikad; då skulle vi svampa (mina två vänner hade aldrig hållt på med hallucinogener tidigare, och är relativt nya på drogområdet).
Vi åker till en smartshop vid tvåtiden och inhandlar svamparna vi ska äta. Valet föll på Mexicana.
Sedan mötte vi upp en tjejkompis som skulle babysitta oss under kvällen.
Alla är väldigt spända när vi intar svamparna i hotellrummet, som städats och mysats till med mjuk belysning, filtar och annat trevligt.
Min tidsuppfattning försvann väldigt fort, men jag kände av effekt efter cirka 20-30 minuter, små färgskiftningar osv.
Innan jag vet ordet av, har vi satt på Shpongle på högtalarna vi har tagit med oss och trippen är i full gång.
När det började kicka bra låg jag och Oskar på sängen och lyssnade på låtarna, som tycktes berätta en historia med varje taktslag och ljud.
Oskar var ute i en lila djungel och fick en guidad tur av en av de lila stadsborna.
Han sa åt mig att komma dit, " ta vänster".
Vänster tog jag, och även jag fick en guidad tur av den lila världen, med den konstigt vackra tjejen som guidade.
Efter jag-vet-inte-hur-länge, hittar Oskar en spegel som han bestämmer sig för är hans följeslagare. Han sitter med spegeln framför ansiktet, ihoprullad i en filt på golvet och bara kollar på färgerna och njuter av berättelserna från högtalarna.
Själv ligger jag i sängen, men känner att jag också vill känna på spegelns kraft, så jag lägger mig som hastigast och tittar i den, och ser de vackraste mönser och färger i taket och på gardinerna.
Vid det här laget har jag tröttnat på spegeln och känner mig istället djärv och äventyrlig... Jag tänker kolla hur det ser ut i badrummet.
Jag närmar mig dörren med väldigt försiktiga steg.
När jag öpnnar dörren så låter toaletten konstigt, och jag gillar inte alls vibbarna utanför min trogna filt. Det är grått utanför, men paradiset under filten.
Vid det här laget ligger jag & Oskar och kollar på taket tillsammans, och vår babysitter har gått ut för att handla cigg och godis. Nu är vi tre ensamma.
Jag och Oskar tittar på alla mönster och fina färger och former, och vi förstår snabbt att taket vet saker. Saker som inte vi vet, svar på frågor om livet.
Vi bestämmer oss för att ta fram en stol att sätta i sängen för att lyfta på en av de mjuka takplattorna.
När vi öppnar där är det mörkt och trist, och vi känner oss inte alls välkomna i takets värld.
Vi bestämmer oss för att gå ut i korridorerna (som ser ut precis som i The shining: Röda, tjocka heltäckningsmattor på golvet, gamla tavlor på väggarna och flera våningar).
Vi kommer ungefär 15 cm ut i hallen innan vi livrädda springer in i rummet igen.
Vi återgår till spegeln, som är vår bästa vän.
Denna gång ligger vi båda som i trans och tittar i spegeln, och bestämmer oss för att den här hotellspegeln är världens duktigaste spegel.
Detta för att den aldrig slutade vara spegel, den speglade hela tiden utan sluta. En sann vän.
Babysittern kommer tillbaka med belgiska sirapsvåffelkakor, tror jag det var.
Jag åt en halv, men det kändes som en evighet, den var sjukt god och räckte otroligt länge.
När jag hade ätit vad som kändes som två hundra tuggor på kakan, så fick jag veta att alla andra kakor var slut. Katastrof.
Efter chockbeskedet hämtade jag den finaste, fluffigaste kudden jag kunde hitta, för att den halvätna kakan skulle få en tron, då den var den sista av sin sort.
Den sista av världens godaste kakor, ett döende släkte.
Jag placerade varsamt den halvätna kakan på kudden, och blev glad över att ha fått en ny vän.
Jag återgick till att svepas in av Shpongeln, kommer inte ihåg så mycket av upplevelserna när jag var så djupt in i trippen och musiken, men jag minns att det vackra avbröts av att babysittern tar kudden med kakan på!
"Vart har du tänkt att kakkungen ska sitta nu?!"
Oskar behövde akut kudden, så jag flyttade kakan till en av de färgglada, flummiga stolarna.
Den blev hans nya tron. Jag var nöjd.
Efter att ha utforskat minsta sak i hela rummet hittar jag till slut en snabbmatsgaffel som babysittern hade haft med sig. En ny vän.
Jag tvättar gaffeln med tungan i många minuter, suger på den och gör den fin.
När vän nr. 2, Jimbo, frågar vad jag gör så förklarar jag att jag har hittat svaret.
Min skinande, allsmäktiga gud till gaffel vet allt.
Oskar förstår inte alls tjusningen med gaffeln, så jag förklarar vänligt:
"Det finns miljontals precis likadana gafflar i världen. Och även om den kanske inte har känslor, så tror jag att om jag var en gaffel, så skulle jag hellre vilja bli dyrkad och omhändertagen än bara använd och kastad.
Varför ska inte gafflar må bra?".
Trippen pågick i ungefär 5-6 timmar, och var bland det sjukaste jag varit med om.
Jag har aldrig förut haft en så bra, stark tripp och jag är helnöjd med allting.
Alla mådde grymt och hade hur kul som helst.
Dessvärre kommer jag inte ihåg så mycket mer, då jag var väldigt inne i mig själv under större delen av trippen, men det var mycket konstiga universumstankar och liknande.
När babysittern skulle gå, när vi fortfarande trippade lite, så skulle vi ut och köpa godis efter sjukt mycket om & men.
Ett tips är att aldrig försöka gå in i en affär när du trippar, eller ens försöka förstå hur en affär fungerar.
Kvällsutflykten gav oss ändå lite nytt gräs (som babysittern köpte ut åt oss då vi var väldigt skeva) och en jävla massa chips och godis, som vi hade beställt som två ufon på en pizzeria.
Det lilla godiset han hade bakom disken köptes mer eller mindre och han bara flinade hela tiden och förstod exakt hur borta vi var.
Allt som allt en sjukt bra tripp för alla inbandade även om den andra vännen Jimbo mest låg i sin säng och inte alls hade en lika stark tripp som jag och Oskar.
Ni får ursäkta stavfel och liknande. Jag är fruktansvärt sliten, sov 2-3 timmar inatt efter trippen + trippen avrundad med ett gram White widow innan jag skulle till flygplatsen för att åka hem.
Hoppas ni gillar rapporten!
Och ha överseende, det är min första rapport!
Fridens liljor, HMBPTOLEMAJOW.
Aviiis 
