Citat:
Ursprungligen postat av MrTomte
Hur Mona Sahlins avhopp kunde vara oväntat är för mig en gåta. Hur resonerade du?
Det är intressant att se de namn du räknar upp. 6 män och ingen kvinna. Jag håller helt med dig där för jag känner mig övertygad om att nästa partiledare kommer att vara en man. Mona Sahlin blev inkvoterad. Det argumentet är nu förbrukat. Går man ut och säger att nästa partiledare ska vara en kvinna så har man gått från kvotering till idiotfeminism och det skulle vara jordens självmål. Den enda möjligheten skulle vara Margot Wallström för hon skulle kunna bli vald på meriter och kompetens men Margot Wallström är och förblir en våt dröm för alla inbitna sossar. Det får alltså bli en man och här har jag under mycket lång tid hävdat att Pär Nuder och Sven-Erik Österberg är de hetaste kandidaterna. Långt i från givet men min gissning ligger på ngn av dessa gökar.
Sen är du inne på politik och här är det riktigt intressant. Socialdemokraterna står inför sin svåraste utmaning nu. De måste forma en stark politik.
Alltså, jag hade räknat med att Sahlin skulle slåss med borgarna 2014. Detta baserade jag på att SAP:s ledare oftast gör två val. Saken var bara den att SAP förlorade 2006. Då förändras förutsättningarna förvisso. Men det var inte Sahlin som tog SAP till förlust 2006. Att Sahlin skulle få två chanser var nog säkert. Nu har jag ingen större insyn "personlig" insyn i SAP, så för mig var ju denna avgång förvånade. I alla fall just nu.
Pär Nuder är ju ett alternativ. Men killen sitter inte i riksdagen. Det är mycket viktigt att en partiledare gör det. Sven-Erik Österberg är då det självklaraste valet om man inte vill satsa på Ibrahim Baylan. Men det är inte troligt. Men om inte Sven-Erik Österberg vill då? Eller om Österberg helt enkelt inte vill dra SAP mot ytterligare liberalism och hippiementalitet, då lär han inte bli vald. Det är inte gråsossarna som styr (han representerar dessa), det är sosseadeln tillsammans med sina feminist-hbtq-multikulturalist-EU-vänliga-internationalist-kompisar. Jag menar, SAP har ju för fan Mariam Osman Sherifay i partistyrelsen. Förvisso ett negeralibi, men ändå. Det är ändå en tillräckligt bra exempel på hur långt SAP är från sina gråsosseväljare.
Som jag har sagt tidigare: Det finns ingen räddning för SAP - om de inte återgår till sina rötter, dvs. där de var innan 1975 och det tror jag inte man tänker göra.