Herman Van Rompuy: ''Nationalstaternas era är över''.

Kosmopoliten Van Rompuy går nu ut och bekräftar att EU:s framtida mål är ett helt förenat Europa i en stat och en total ödeläggning av nationalstaterna:

Citat:

''The age of the nation state is over and the idea that countries can stand alone is an ‘illusion’ and a ‘lie’, the EU president believes.
In one of the most open proclamations of the goal of a European superstate since the heyday of Jacques Delors, Herman Van Rompuy went on to denounce Eurosceptism as the greatest threat to peace.''

Van Rompuy har alltså mage att påstå att kritik mot den euopeiska superstaten är ''det största hotet mot freden'', vilket är rent löjeväckande då det är det korrumperade EU som är ett hot mot freden om något.

1: Vad säger ni nu när det är bekräftat vart EU är påväg?

2: Ska vi verka för att lämna EU eller acceptera att Sverige som nation snart kommer gå under?

http://www.dailymail.co.uk/news/arti...stand-lie.html

Jag tror att Van Rompuys önsketänkande färgar hans bedömning om vad som kommer ske i framtiden, eller i vart fall hur fort det kommer gå.

Nationalstaterna växte fram bland annat som ett resultat av folkliga starka strömmar av gemenskap och sammanhållning, men också genom intellektuella insikter i värdet av att stater grundas på kulturella gemenskaper, vilket också lett till utveckling av demokrati och fungerande rättsstater.

Inom EU finns inget av detta. EU är en byråkratisk och ideologisk konstruktion, som bygger på verklighetsfrämmande, utopiska och nationsskadliga idéer. "Presidenten" van Rompuy är bara ovanligt tydlig med varthän vi är på väg. Med tanke på den dåliga underbyggnaden av detta projekt, så är nog risken stor att det blir sprickbildning och sönderfall innan hans vision närmar sig verkligheten.

Samt goda portioner uppfostran ovanifrån. Snarast bara goda portioner uppfostran ovanifrån. Som t.ex. standardiseringen av allt från skriftspråk till måttenheter. Karolinerna hölls inte samman av någon som helst nationalism, utan religionen. För en sörmlänning kunde ångermanlänningarna lika gärna ha kunnat komma från en annan kontinent. Och länge var ju masarna och kullorna de främmande säsongsarbetarna som rörde om i grytan (t.ex. vevkullorna som konkurrerade ut de sura roddarmadammerna på 1830-talet).

Och folkkultur är knepigt. Skall vi ha det som i Norge där spelemän med fel knätofsar blir portade från folkmusikfestivalerna, eller kan det vara så att världen inte går under om man spelar reagge med gånglåtsinfluenser? (Vad gäller folkdräkter så har de för herrar ibland inslag av dåtidens militäruniformer.) För att inte tala om så olika artister som Kraftwerk och Onkel Kånkel som båda sagt sig ha spelat folkmusik.

Så nej, det finns inte minsta naturlighet i att Sverige idag är Sverige. Smålänningarna och värmlänningarna hade lika gärna kunnat hamna i Danmark resp Norge och Örebro hade blivit någon slags utpostsstad. Och det krävdes stora doser upprepat och rationellt betingat våld för att sy ihop statsbygget. Anledningen till att regionalismen i Sverige snarast är ett dåligt skämt man inte bör ta på för stort allvar är just för att det konstruktiva våldet var så framgångsrikt.

Så skedde processen, helt korrekt.

Men varför vill du då att samma typ av process ska ske igen för att folket ska få en ''europeisk identitet'' och se sig själva som ''europeéer''? Det är samma sak igen fast bara i en större paneuropeisk förpackning. Folket ska lära sig på order från uppifrån att få en ''gemensam europeisk identitet''. För att folket ska ta till sig denna nya identitet krävs en stor hjärntvätt och våld från den härskande EU-makten.

Hjärntvätt på samma sätt som du är hjärtvättad till att få en Svensk identitet. Vad är det för konstigt med det? Det finns inget som heter hjärntvättning, och om det skulle finnas det så är det någonting vi alla utsätts för så fort vi har någon som helst kontakt med andra människor. Vi påverkar varandra och det är bra.

Vad du får att det krävs våld ifrån skulle jag gärna veta. Tittar man på de kulturella skillnaderna i Europa så är de inte större än de kulturella skillnaden mellan Indiens stater. Indien har inte varit ett och samma land någon gång förutom för ca 2000 år sedan och nu nyligen, sen de frigjorde sig med Ghandi i spetsen. I de olika staterna pratar man olika språk, de har olika folkkultur såsom dans och musik, de har olika seder och bruk och de är olika på ett ekonomiskt plan. Gemensamt har de bl.a. religion och en grundläggande kultur som skulle kunna jämföras med hur vi har en grundläggande "europeisk kultur". I Indien har man gått från att vara massa småstater som kämpat länge för att skapa sin egen kultur till att gå ihop till en stor nationalstat.

Jag ser inte varför det inte kan hända i Europa. Språkskillnaderna kommer förmodligen alltid finnas kvar, men det kommer inte spela någon roll när i princip alla lär sig engelska. Vi har också en hel del fördelar som inte Indien hade, dels har vi en redan stadig ekonomi, vi har en stadig samhällsstruktur, alla har utbildning och de flesta har jobb. Folk som säger att vi är för olika för att någonsin kunna bli en stat vet inte vad de pratar om.

Dan Hannan svarar väldigt bra på Van Rompuy's utspel.

http://www.youtube.com/watch?v=R8jsH78uGcM

Jag anser att nationalismen borde utrotats i och med de två världskrigen, men det är rätt lustigt det Van Rompuy säger. En något mer konspiratoriskt lagd person hade lätt kunnat titta på Ponsonbys propaganda-"regler" och sagt att Van Rompuy är på vippen att starta krig mot t ex Norge och Schweiz...

På fråga ett svarar jag att det är det jag trott hela tiden - ett någorlunda utsuddande av nationsgränserna för att få ett Europa som är mer likt USA. På tvåan hänvisar jag till min nyss nämnda åsikt gällande nationalism. Ett EU med ekonomiska zoner i stället för nationer tror jag skulle fungera bättre.

Det finns väl ingen som tänkt försöka sudda ut din svenska identitet och ge dig en europeisk sådan? Snarare blir det så att det blir ytterligare en identitet. Tänk bara på hur det fungerar i Sverige. Tror du att någon som identifierar sig själv som stockholmare per automatik kastar bort epitetet "svensk"? Göteborgaren och stockholmaren har olika identiteter under Allsvenskan, men står bredvid varandra under EM och skriker mot engelsmännen. Men under Ryder Cup står svenskarna och engelsmännen sida vid sida mot amerikanarna och kallar sig européer...

Vi har ju diskuterat kulturhistoria förr, så jag känner ju väl Din glädje i att ur enstaka företeelser förklara globala "skeenden". Här tror jag rätt och slätt att Du har fel. Roddarmadamernas syn på utifrån kommande konkurrens skiljer sig nog mycket litet från lokalbefolkningens syn på stockholmska sommarjobbare i Borgholm, så det är nog ett tidlöst fenomen, utan bäring för denna diskussion.

Men vad som är mer intressant är att det givetvis främst är "det som kommer ovanifrån" som avsätter spår i historiskt material. Man måste betänka att den "uppfostran" som utformas uppifrån utformas på et sätt att man tror att den får effekt. Jordmånen måste vara lämplig, och bara genom djupgående analys kan man genom att studera "uppifrånmaterialet" se hur denna jordmån såg ur. Ingen "uppfostran" i världen fungerar om det inte finns en mottaglighet i de bredare folklagren.
Härvid är det intressant att en av de typiska svenska fenomenen är att vi är väldigt glada i att identifiera oss som landskapstillhöriga. I mycket så förverkligar vi vår svenskhet genom våra landskap och dess traditioner och sedvänjor.


Även militäruniformerna hade inslag av dåtidens folkkläder - av rätt naturliga skäl. Det militära modet har haft en betydande påverkan på det civila (se t ex Haglöfs sortiment) men även tvärtom (se t ex utformandet av kvinnliga uniformer under 1900-talet).

För mig får man gärna spela reagge på nyckelharpa om man vill. Kulturblandning går åt oliak håll: http://www.youtube.com/watch?v=nZ_EL9U-YHo
http://www.youtube.com/watch?v=yxcDz...eature=related

Men finns inget Sverige kvar, så finns det inget att blanda med. De som nyttjar starkvaror vet vanligen att det blir en menlös dryck om man i en en sredriver inblandar fler fruktjuicer än apelsin, men glömmer bort vodkan.


Under en period på förmodligen några 100 år så formade Riket till någon form av enhet mot slutet av 900-talet, och sedan har de territoriella gränserna varierat, men det har likväl funnits ett Sverige som tydligt kunnat identifieras i förhållande till våra grannländer. Under lång tid har detta föranlett intressanta politiska och religiösa avtryck, och vi är ett av Europas äldsta länder och därtill ett av de mer stabila över tid. De som anser att det just inte finns något särskilt uppseendeväckande med Sverige, har vanligen en tendens att betrakta vårt land som en självklarhet och allt anant som avvikande från vår norm. SÅ är det ingalunda, utan vi och vårt land är mycket speciella.

Det konstiga är att någon som kritiserar nationalstaten för att vara onaturlig, samtidigt är för en superstat som är ännu mer toppstyrd och forcerad.

Bättre vore det med en konfederation av självstyrande enheter på flera nivåer. Ifrån lokal nivå till europeisk.

Sade aldrig att jag ville se samma process. Bara att det inte var speciellt mycket naturligt i processen Sverige.

Sedan så kan överheten lika gärna verka i motsatt riktning. En person som var född och uppvuxen i norra gränsområdet Frankrike-Tyskland (nära till Benelux) kan mycket väl ha sett sig som lagom ospecificerade västeuropeér och ville fortsätta med det. Vilken del av detta förstår du inte:

I en bok 1901 av Adolf Hellander, ’Stockholmstyper’, står det bland annat om roddarmadammerna: ’Hela skurar av ovett haglade då från roddbåtens madammer öfver vefbåtens rödkindade kullor, hvilka besvarade karteschelden på sitt lugna och småkvicka sätt hvilket endast ökade harmen hos de förra.’

De tre parterna i detta drama är roddarmadammer, vevkullor och vanliga stockholmare. De vanliga stockholmarna föredrog vevkullorna. Så att jämföra det tidiga 1800-talets Stockholm med dagens Borgholm är anakronistiskt fail! Istället bör du se hur Stockholm har förändrat sig över tiden om du vill dra någon vettig slutsats. Idag så finns det knappt några infödda svenskar som driver tobaksaffärer och det finns inte heller några infödda svenska tobaksgubbar som öser ovett över tobaksturkarna. Och om du försöker dig på en karriär inom media i Stockholm och har problem med inflyttade lantisar, ja då så är du verkligen ute och cyklar. (Å andra sidan så brukar de inflyttade lantisarna att anpassa sin dialekt och

Jaså? Det finns något halvdebilt rim man tvingade skolbarnen att lalla för att fila bort de där fonemen som inte riktigt hörde hemma i det moderna projektet (som ju var så naturligt och förnuftigt). Man trodde även att vänsterhänthet var jättefarligt, så där klarade man av att göra livet till ett helvete för de vänsterhänta med. I all välmening. Visst. Men man kanske bör avdramatisera folkdräkterna istället för att se dom som sprungna ur klippan. Tag någon i en folkdräkt från 1800-talet och skicka denne tillbaka till 1100-talet så kommer folket där att häpna över de ultrafuturistiska kläderna. Coola videoklipp! :3 Än sen? En gång i tiden så fanns det inget Sverige. Och en dag kommer det inte heller att finnas något. Kanske bara till namnet, ungefär som våra landskapsnamn. Det kanske är jättebra. Det kanske är jättedåligt. Det kanske är mittemellan. Men vad som än händer så har inget s.k. "naturligt" förändrats. Har väl ungefär samma syn på människan. En dag kommer vi att vara något annat. Du är bara några hundra år för tidig. Under den tid du talar om så var landet snarast att betrakta som en instabil konfederation mellan svear och götar. Och gränsen mellan Svealand och Götaland gick inte öst-väst utan nordväst-sydost. Det är därför som den traditionella Eriksgatan går i nordost-sydväst just för att kunna täcka upp lika stora områden i Svealand och Götaland. Och Eriksgatan var inget man tog lätt på. Vid något tillfälle så underkände man den nye kungen genom att slå ihjäl honom. Folkungarna i norra Mälardalen och Uppland var man tvungen att gång efter annan bekämpa tills dess att man hade krossat dom slutgiltigt för att kunna sy ihop statsbygget Sverige. Lägg dessutom till inkorporerandet av Skåne, Blekinge och Halland. Anledningen till att det är så stabilt är för att man lyckades med det våldsamma grundjobbet.

Om man anser att nationalstaten är onaturlig, är det inte då rätt naturligt att man hellre har en superstat än mängder av småstater? Det är ju trots allt ett steg "i rätt riktning" om man ogillar nationalstater.