2010-11-10, 01:21
#1
Första gången på Cannabis
Jag och min bästa vän (låt oss kalla honom för Erik) hade fått nys om en kille i staden som sålde Marijuana, ingen av oss hade tidigare provat på denna drog, dock så var jag (enligt mig själv) väldigt påläst om drogen och ansåg därför inte att det fanns några som helst nackdelar med att prova på den.
Klockan är runt 16:00 och det är en vacker sommarlovs eftermiddag. Jag och Erik åker som vanligt runt på våra cyklar och snackar om diverse saker som för övrigt är helt ointressanta i denna tråd. Förutom ett av ämnena vi talar om, Marijuana.
Vi har några dagar tidigare stött på en kille vid smeknamnet ”Marijuana-Adam”. En kille som påstår sig komma från Danmark vilket inte är så troligt med tanke på hans afrikanska brytning. Marijuana-Adam är inte direkt den personen som tänker innan han agerar, han kan gå fram till vem som helst och fråga rakt ut ”Excuse, but do you smoke weed man?” (Med tanke på att vår stad är fylld med civilpoliser anser jag detta vara en ganska dum idé).
Hur som helst så cyklar jag och Erik runt och talar om hur härligt det skulle vara att få prova denna drog och rätt som det är så stöter vi såklart Marijuana-Adam. Jag bestämmer mig för att fråga honom om han har något på sig som vi skulle kunna få köpa men det har han inte, utan han har allt på sitt gömställe.
Jag frågar om han skulle kunna få fram lite om vi åker och hämtar pengar. "Of course man" säger han, möt mig här med pengarna om 10-15minuter.
Jag och Erik skyndar oss till närmsta bankomat för att ta ut 200kr, jag har inte mitt kort med mig och Eriks kort verkar inte fungera i denna automat så vi skyndar oss till nästa automat. Eriks kort fungerar fortfarande inte så jag får en snilleblixt att vi kan gå in på ICA och be tanten i kassan att dra 200kr från Eriks kort och ge honom 200kr i näven. Det fungerar fortfarande inte och Erik har insett att hans kort är trasigt.
Tiden börjar bli knappt och det är runt 1km hem till mig, vi cyklar så fort vi kan hem till mig och jag går raskt in på mitt rum och tar 200kr ur en pengaskål jag har på rummet. Vi cyklar sedan i full karreta till samma plats som vi mötte Marijuana-Adam på men han är inte där.
Jag ställer mig och spejar lite och får tillslut syn på honom, gåendes ifrån platsen vi skulle mötas på. Vi cyklar ikapp honom och han säger att han inte trodde vi skulle komma tillbaka så det var därför han hade börjat röra på sig. Vi går in under en balkong på ett av husen vi närvarar. Marijuana-Adam tar fram en sådan där liten Pringlesburk och tar bort locket från den, bredvid chipsen ligger en liten grön blomma (1x1cm) invirad i lite plastfolie.
Jag börjar bli nojig, det är verkligen ”knark” jag står och stirrar på, jag tar tag i den och står och granskar den tills Marijuana-Adam säger till mig med en irriterad röst ”Put it in your pocket man, are you crazy!” Jag stoppar snabbt ner den i fickan och frågar hur mycket han skall ha för den. 200 vill han har för den, jag svarar att den inte ens är värd 50.
Då svarar han ”okey give me 100”. Jag ger han 100kr och jag och Erik drar vidare fort som ögat. (100kr för en bud på 1x1cm? lite blåsta va?)
Vad ska vi göra nu? Vart ska vi röka? Hur ska vi göra för att våra föräldrar inte skall få reda på det?
Min plan var att vi skulle säga till våra föräldrar att vi skall tälta ute vid scoutstugorna bara som lite omväxling, grilla korv och ta det lugnt. Mina föräldrar köper det och vi är redo att röka gräs.
Vi slår upp tältet ute vid scoutstugorna och jag får rulla jointsen för Erik har aldrig provat att rulla cigaretter förut.
Jointsen blir väl i alla fall hyfsade (rullade 3 st) och vi bestämmer oss för att inte röka förens vi ringt och sagt god natt till våra föräldrar. Ringer morsan vid 11 och säger god natt. Äntligen, jag behöver inte oroa mig för att morsan ska ringa om något för tror hon ju att jag ska sova.
Jag och Erik delar först på en joint, det gick fort att röka upp den men vi känner ju inget så vi tar fram resterande 2 joints och tänder på dem.
Pang, jag öppnar ögon och det känns precis som att jag sovit i 10minuter, jag sitter i en stol utanför scoutstugan och Erik sitter mitt emot. Jag frågar honom hur han mår och han svarar inte. Han reser sig upp och går och lägger sig på gräsmattan och säger ”Jag vill hest bara ligga här, det är mjukt” (med ett äckligt flin) Jag säger till honom att sätta sig med mig vid bordet, han sätter sig ner och börjar spy något så fruktansvärt.
Jag börjar få panik, varför spyr han? Kan han dö? Jag tar upp telefonen och säger att jag ska ringa 112 men Erik säger ”Vad du än gör, ring inte 112”. Okej säger jag och går fram och tillbaka framför honom, jag är fortfarande vettskrämd, totalt uppjagad och gråter nästan. Jag blir helt knäckt och får för mig att polisen kommer märka att vi vart här så jag börjar elda upp alla joint fimpar men glömmer bort vad jag håller på med och börjar gå runt igen.
Det känns som att jag teleporteras runt för varje steg jag tar. Som att jag får massa små ”black-outs” med 1sekunds mellanrum, en vidrig känsla och jag ber Erik om att vi ska gå och lägga oss för att vi skall bli av med detta.
Vi går och lägger oss i tältet och ingen av oss kan sova, jag är fortfarande nojig och försöker hela tiden prata med Erik men han svara bara ”mm” och ”aa” hela tiden. Jag försöker prata med honom i säkert 1 timme men han fortsätter med sin ”mm” svar. Tillslut blir jag irriterad och säger till honom att svara med något annat, då bryter han ut i en hejdlös skrattattack, jag börjar då också skratta och vi ligger i säkert 1 timme och bara skratta ihjäl oss själv.
Vi somnar tillslut men det är inte över.
Ungerför klockan 6 på morgonen vaknar jag av att Erik sitter upp och har precis spytt i sin mun, han sitter med händerna för munnen och är redo att dra av en rejäl kräk vilken sekund som helst. Jag blir nojig igen, varför spyr han?! Jag ska öppna tältet men istället för att öppna tältet så stänger jag istället igen myggnätet i tältet för att jag är så nervös.
Erik sitter bredvid och gör konstiga ljud som signalerar att jag måste öppna tältet fort som fan innan han spyr ner hela tältet!!! Jag får tillslut upp tältet och han spyr utanför, vi lägger oss sedan för att sova igen och känslan jag har i kroppen nu är på något sett skön, det känns som att jag hänger upp och ned i ett träd i min sovsäck, stört skönt!
Jag somnar sedan och dagen efter så packar vi ihop allt utan att säga ett knyst till varandra. Vi cyklar sedan hem och snackar knappt med varandra på 1 vecka, tror nog att vi båda var ganska ställda efter den ”sjuka” upplevelsen.
Hoppas rapporten dög, första gången jag någonsin skriver en sådan här lång text "so don't judge me"
Jag och min bästa vän (låt oss kalla honom för Erik) hade fått nys om en kille i staden som sålde Marijuana, ingen av oss hade tidigare provat på denna drog, dock så var jag (enligt mig själv) väldigt påläst om drogen och ansåg därför inte att det fanns några som helst nackdelar med att prova på den.
Klockan är runt 16:00 och det är en vacker sommarlovs eftermiddag. Jag och Erik åker som vanligt runt på våra cyklar och snackar om diverse saker som för övrigt är helt ointressanta i denna tråd. Förutom ett av ämnena vi talar om, Marijuana.
Vi har några dagar tidigare stött på en kille vid smeknamnet ”Marijuana-Adam”. En kille som påstår sig komma från Danmark vilket inte är så troligt med tanke på hans afrikanska brytning. Marijuana-Adam är inte direkt den personen som tänker innan han agerar, han kan gå fram till vem som helst och fråga rakt ut ”Excuse, but do you smoke weed man?” (Med tanke på att vår stad är fylld med civilpoliser anser jag detta vara en ganska dum idé).
Hur som helst så cyklar jag och Erik runt och talar om hur härligt det skulle vara att få prova denna drog och rätt som det är så stöter vi såklart Marijuana-Adam. Jag bestämmer mig för att fråga honom om han har något på sig som vi skulle kunna få köpa men det har han inte, utan han har allt på sitt gömställe.
Jag frågar om han skulle kunna få fram lite om vi åker och hämtar pengar. "Of course man" säger han, möt mig här med pengarna om 10-15minuter.
Jag och Erik skyndar oss till närmsta bankomat för att ta ut 200kr, jag har inte mitt kort med mig och Eriks kort verkar inte fungera i denna automat så vi skyndar oss till nästa automat. Eriks kort fungerar fortfarande inte så jag får en snilleblixt att vi kan gå in på ICA och be tanten i kassan att dra 200kr från Eriks kort och ge honom 200kr i näven. Det fungerar fortfarande inte och Erik har insett att hans kort är trasigt.
Tiden börjar bli knappt och det är runt 1km hem till mig, vi cyklar så fort vi kan hem till mig och jag går raskt in på mitt rum och tar 200kr ur en pengaskål jag har på rummet. Vi cyklar sedan i full karreta till samma plats som vi mötte Marijuana-Adam på men han är inte där.
Jag ställer mig och spejar lite och får tillslut syn på honom, gåendes ifrån platsen vi skulle mötas på. Vi cyklar ikapp honom och han säger att han inte trodde vi skulle komma tillbaka så det var därför han hade börjat röra på sig. Vi går in under en balkong på ett av husen vi närvarar. Marijuana-Adam tar fram en sådan där liten Pringlesburk och tar bort locket från den, bredvid chipsen ligger en liten grön blomma (1x1cm) invirad i lite plastfolie.
Jag börjar bli nojig, det är verkligen ”knark” jag står och stirrar på, jag tar tag i den och står och granskar den tills Marijuana-Adam säger till mig med en irriterad röst ”Put it in your pocket man, are you crazy!” Jag stoppar snabbt ner den i fickan och frågar hur mycket han skall ha för den. 200 vill han har för den, jag svarar att den inte ens är värd 50.
Då svarar han ”okey give me 100”. Jag ger han 100kr och jag och Erik drar vidare fort som ögat. (100kr för en bud på 1x1cm? lite blåsta va?)
Vad ska vi göra nu? Vart ska vi röka? Hur ska vi göra för att våra föräldrar inte skall få reda på det?
Min plan var att vi skulle säga till våra föräldrar att vi skall tälta ute vid scoutstugorna bara som lite omväxling, grilla korv och ta det lugnt. Mina föräldrar köper det och vi är redo att röka gräs.
Vi slår upp tältet ute vid scoutstugorna och jag får rulla jointsen för Erik har aldrig provat att rulla cigaretter förut.
Jointsen blir väl i alla fall hyfsade (rullade 3 st) och vi bestämmer oss för att inte röka förens vi ringt och sagt god natt till våra föräldrar. Ringer morsan vid 11 och säger god natt. Äntligen, jag behöver inte oroa mig för att morsan ska ringa om något för tror hon ju att jag ska sova.
Jag och Erik delar först på en joint, det gick fort att röka upp den men vi känner ju inget så vi tar fram resterande 2 joints och tänder på dem.
Pang, jag öppnar ögon och det känns precis som att jag sovit i 10minuter, jag sitter i en stol utanför scoutstugan och Erik sitter mitt emot. Jag frågar honom hur han mår och han svarar inte. Han reser sig upp och går och lägger sig på gräsmattan och säger ”Jag vill hest bara ligga här, det är mjukt” (med ett äckligt flin) Jag säger till honom att sätta sig med mig vid bordet, han sätter sig ner och börjar spy något så fruktansvärt.
Jag börjar få panik, varför spyr han? Kan han dö? Jag tar upp telefonen och säger att jag ska ringa 112 men Erik säger ”Vad du än gör, ring inte 112”. Okej säger jag och går fram och tillbaka framför honom, jag är fortfarande vettskrämd, totalt uppjagad och gråter nästan. Jag blir helt knäckt och får för mig att polisen kommer märka att vi vart här så jag börjar elda upp alla joint fimpar men glömmer bort vad jag håller på med och börjar gå runt igen.
Det känns som att jag teleporteras runt för varje steg jag tar. Som att jag får massa små ”black-outs” med 1sekunds mellanrum, en vidrig känsla och jag ber Erik om att vi ska gå och lägga oss för att vi skall bli av med detta.
Vi går och lägger oss i tältet och ingen av oss kan sova, jag är fortfarande nojig och försöker hela tiden prata med Erik men han svara bara ”mm” och ”aa” hela tiden. Jag försöker prata med honom i säkert 1 timme men han fortsätter med sin ”mm” svar. Tillslut blir jag irriterad och säger till honom att svara med något annat, då bryter han ut i en hejdlös skrattattack, jag börjar då också skratta och vi ligger i säkert 1 timme och bara skratta ihjäl oss själv.
Vi somnar tillslut men det är inte över.
Ungerför klockan 6 på morgonen vaknar jag av att Erik sitter upp och har precis spytt i sin mun, han sitter med händerna för munnen och är redo att dra av en rejäl kräk vilken sekund som helst. Jag blir nojig igen, varför spyr han?! Jag ska öppna tältet men istället för att öppna tältet så stänger jag istället igen myggnätet i tältet för att jag är så nervös.
Erik sitter bredvid och gör konstiga ljud som signalerar att jag måste öppna tältet fort som fan innan han spyr ner hela tältet!!! Jag får tillslut upp tältet och han spyr utanför, vi lägger oss sedan för att sova igen och känslan jag har i kroppen nu är på något sett skön, det känns som att jag hänger upp och ned i ett träd i min sovsäck, stört skönt!
Jag somnar sedan och dagen efter så packar vi ihop allt utan att säga ett knyst till varandra. Vi cyklar sedan hem och snackar knappt med varandra på 1 vecka, tror nog att vi båda var ganska ställda efter den ”sjuka” upplevelsen.
Hoppas rapporten dög, första gången jag någonsin skriver en sådan här lång text "so don't judge me"
