Citat:
Ursprungligen postat av Svamp1
Nej ingen är ensam om att må dåligt, men om du tvingar dem kvar på stället de mår dåligt på så bär du ju ansvaret för hur de mår där? Du inser inte det eller? Utan du fortsätter trycka in dem i elden, och tror att du är en god människa för att du gör det.
Självmord är inte så lätt som du får det till att verka, och med sådana människor som du så försvårar det ju givetvis det hela. Hur man försöker ta självmord spelar ingen roll, alla kanske inte vill hoppa ifrån balkongen. jag tycker snarare det är sjukt att man ska behöva göra dej själv, staten borde stå för det så det görs rätt.
Jag vet inte om han menar det eller inte, för det måste ju ha inneburit att han har ångrat sig, så han kan mycket väl tacka dej för han skäms eller känner sig tvingad av omgivningen eller liknade, jag vet inte. Men om han nu menar allvar, så hade du tur denna gång. Problemet är dock mer eran attityd rent allmänt, om att ni tror att ni gör dem en tjänst då ni kör över dem och tvingar dem kvar i helvetet.
Fan vad du haggar loss, du låter som mig när jag precis hade blivit tuff heavy-metal och superliberal till människans rätt till missöde. Nu lever han, och har ångrat sig, och tackat mig.
Dem flesta som velat ta livet av sig har haft det jobbigt, som sagt går jag själv på psykvården 1 gång i veckan hos mentalskötare, 1 gång i månaden hos överläkare, och en gång i månaden hos en psykolog, jag har legat inne på slutenvård och jag har gjort det mesta som ses som "Mörkt". Dvs knarkat, slagits, försökt ta mitt liv (Som 90% av fallen, gjort det för att få den hjälp jag vill ha, eller bara visa det som en varning, jag visade det som en varning, jag mådde piss, det var halvhjärtat, jag hade försökte inte stoppa mig själv, jag lämnade mig själv i andras händer). Så jag agerade ur egen expertis, nu vet jag att jag inte vill ta livet av mig längre, fastän att kortet alltid finns i mina händer.
Jag mår pissdåligt själv och krigar dagligen mot återkommande depressioner, starka fobier och ångestattacker som inte går att räkna längre. Jag säger att jag vet hur det är, vi delar iallafall biologi vi människor. Och psyket är fysisk materia (Hjärnan) det med, det finns inte så jävla många varianter på att må dåligt. Dem flesta med psykisk ohälsa upplever identiska ångest och depressionskänslor.
Du måste bidra mer, ge mig bättre argument än att jag får dem att stanna kvar i ett helvete, det är djupare än dina ytliga påståenden, människans medvetande och psykiska konstruktur är komplex, och det räcker inte med att anse att jag höll honom fast i helvetet.
Jag har sagt att jag inte behöver ryggklapp, för att från första början var medveten om att jag även tog på mig ansvaret om hur han skulle må senare, men som sagt, det går fler tåg, han kan försöka igen senare om så önskas, men inte i min närhet, jag vill inte bära ansvar för att inte ha stoppat en person som öppet försöker begå självmord. Sen hur du hade agerat i en sådan situation lämnar jag osagt, för du var inte här den morgonen, och bidrog inte från någon av sidorna, du varken hejade på eller försökte muntra upp.
Och du verkar tro att jag gjorde det i illvilja, inte alls. Jag har stark empati med människor och vill att dem ska må bra, inte sitta och ta livet av sig för att dennes morsa blir misshandlad av plastfarsan, och diverse psykisk ohälsa. Du behöver inte dumförklara mig för att du har en annan åsikt i ämnet. Gå och döda honom du som verkar vara
Riddaren av skyldigheten att dö om man mår dåligt, han mår ju inte bra, sätt ett slut på hans lidande.
Ovanstående text förklarar varför jag inte behöver ryggdunk.
Men enligt dig bör jag utveckla moderskänslor till personen i fråga, och ta fullt ansvar för honom nu.
Är det en framtid tycker du? Att hans liv ska hänga på andra? Tror att han klarar sig själv, han hade otur med gener (Psykiska ohälsan) och att morsan drog hem en sopig karl.
