Är vi svenskar antiintellektuella?

Jag tror att komikern som åsyftas är Aron Flam.

Har också svårt att se den kopplingen, däremot tror jag att skämt som man tycker är roliga varierar mellan länder (eller kulturer om man så vill) & att det var det komikern ville påpeka.
Kan erkänna att jag ofta kan uppfatta svenska skämt som väldigt torra & absolut inte roliga. Medan vissa kompisar får skrattattacker så sitter jag där & försöker förstå det roliga i skämtet.

Smaken är som baken.. eller?

Du verkar inte riktigt ha en aning om vad du snackar om. Vänstermuppar? En intellektuell person för mig är en person som vågar tänka utanför ramarna och gå sin egen väg. Ett vägval vänsterns kollektiv sällan väljer.

Den populärkultur som du åsyftar är mestadels skräpkultur som inte får människor att tänka utan att koppla bort hjärnan och i slutändan bli fördummade. Att man har ett egocentriskt samhällsklimat och snart en hel generation som inte vill ta ansvar men gärna få allt serverat, säger en del om avsaknaden av intellektuella värden.

Den intellektuelle är en god människa som har förstått att livet bl a går ut på att hjälpa varandra. Idioten tror att man ska stjälpa varann istället...

Vi är alla olika, så racka inte ner på de som ser sig som intellektuella (som jag själv). Jag tycker om att läsa romaner och faktaböcker som berör mig på djupet och som inte är så "kända". Generellt undviker jag såldes populärkulturböcker såsom deckare, Stieg Larsson etc. Helt enkelt för jag anser att de är dåligt skrivna och inte tillräckligt intressanta för mig. De är fattiga på ord helt enkelt. De kittlar inte sinnena. De provocerar inte.

Varför har "finkultur" som du uttrycker det, "kultur" skulle jag kalla det, så låg status i Sverige? Helt enkelt skulle jag tro för att kultur är för komplicerat att förstå för gemene Svensson. De vill ha det enkelt. De vill bli skedmatade med Idol en fredagkväll. De vill inte utmanas intellektuellt.

Jag förstår inte vad som skulle vara roligt i skämtet? Att de är mer nakna än har sex? Är det det som är roligt. Eller har det något med Tom att att göra?


Annars kan jag dra ett likadant skämt.

Kungen och Silvia gick ner i en liten båt. Fast det blev mer erotik än sex.

Eller

Kungen och Silvia gick på stan för att handla kläder. Men de gick bara in i affärerna och tittade men köpte inget.

Du kan ha rätt och det finns en ganska ny bok som behandlar frånvaron av kategorin intellektuella i svensk idé- och kulturdebatt, Jens Ljunggrens Inget land för intellektuella. Kanske är det Sveriges långa konsensustradition (vår nationella bekännelse till protestantismen, vår folkrörelsekultur, och vår efterkrigstida ställning som neutralt land då vi definierade oss gentemot andra länder hellre än att på allvar tvista inbördes) som bidragit till att svensk idédebatt i så pass hög grad är moralisk och siktar till känslomässig lojalitet (så här tycker vi i Sverige).

Dessvärre tycks samma fenomen även gälla kritiker och dissidenter; åtminstone här på Flashback är ju lägertänkandet rätt påfallande och kritik handlar ofta om att definiera vissa fientliga grupper (68-rörelsen, journalister, socialdemokrater, sjuklövern etc.) som sedan kort och gott alltid är onda och alltid har fel.

Att vi svenskar ser ner på folk som är smartare än genomsnittet, tycker jag stämmer. Det är för jävligt asså, att vara smart ska vara något som är bra, inget som ska vara tabu.

Uppenbarligen så förstår inte publiken vad skillnaden mellan "erotica" och "pornography" och fattar inte skämtet. Detta har förmodligen mer att göra på bristande språkkunskaper än huruvida vi är antiintellektuella eller inte. Rätt säker på att skämtet inte funkar i t.ex. frankrike eller tyskland heller.

Jag kanske var lite otydlig: i Sverige drog han skämtet på svenska.

Jag tror först och främst att humor säger lite om hur intellektuellt en nation är, eftersom invånarna i den svenska nationen har olika humor liksom andra nationers invånare har olika humor. Även om man kan se vissa humor drag i vissa nationer så skiljer de lika mycket inom nationerna som mellan dem.

Sedan tror jag man får ha en mindre partisk uppfattning om vad intellektuell innebär. Går det inte att sätta samman vänster och intellektuell? Är klassisk kultur det enda som gör en intellektuell och går det således inte att vara nyskapande och intellektuell?

Att vara intellektuell anser jag har att göra med sysselsättning snarare än huruvida man har rätt eller fel.

Dock tror jag att Sverige som nation gillar mer hard facts snarare en filosofiska resonemang.

hur låter det på svenska då?

sverige är ett glest befolkat land där överlevnadsvillkoren har varit förhållandevis hårda, städer varit små. svenskar har fortfarande en stark slags nybyggarmentalitet där ingenjörskonst premieras och den sociala kontrollen är stark. människor har generaliserat inte uppmuntrats, för det allmännas bästa enligt den kollektiva strävan efter att samla och lägga i ladan. att odla intellektuella intressen har av förståeliga skäl har setts som onödig lyx och resursslöseri. men visst finns det genier här men de har snarare visat på det tekniska fältet än kulturellt. på varje genial svensk författare eller konstnär har det kanske gått 2 i danmark, 15 i frankrike och 20 i tyskland.

Varför skulle man skratta åt ett skämt som inte är roligt?
Jag börjar bli riktigt less på alla dessa ståuppkomiker tror att dom är roligast i världen, alla som inte skrattar har något fel.