Nedanstående bok ger en mycket intressant bild av Svensk rasbiologi/hygien och det svenska tvångssteriliseringsprogrammet där mellan 1935 och 1975 drygt 70 000 svenskar blev steriliserade mot sin vilja.
- Gunnar Broberg & Mattias Tydén: Oönskade i folkhemmet. Rashygien och sterilisering i Sverige. Gidlunds förlag 1991.
Länk till artikel om boken nedan:
http://www.physto.se/~vetfolk/Folkvett/19921ras.html
...
Skenbar frivillighet
Flertalet av de steriliserade skrev själva under ansökan om att steriliseras. Broberg och Tydén avslöjar dock att frivilligheten ofta var högst skenbar. En steriliseringsansökan var ofta villkoret för att bli utskriven från anstalt. Det var också ofta omöjligt för kvinnor ur de socialt missgynnade skikten att få abort utan att gå med på samtidig sterilisering. Epileptiker, psykiskt sjuka och lättare utvecklingsstörda tvingades gå med på sterilisering för att få lov att gifta sig.
De ansvariga på Medicinalstyrelsen var väl medvetna om genetiska fakta. De visste alltså att det i allt väsentligt är en illusion att man genom steriliseringar skulle kunna undanröja eller ens minska förekomsten av t.ex. sinnessjukdom eller epilepsi. Men det fanns andra motiv för sterilisering. De sociala indikationerna fick efterhand större betydelse. Broberg och Thydén återger citat ur läkarintyg, som visar hur värderingar om livsstil och levnadsmönster starkt färgade bedömningarna om vem som borde hindras från moderskap.
I ett läkarintyg från år 1940 stod det: "Ansökningen tillstyrkes på följande grunder. Hon tillhör en familj som samhället måste omhändertaga, hon är själv intellektuellt undermålig, kan ej vårda hem och barn samt har visat sig sexuellt vidlyftig." År 1960 anfördes i ett läkarintyg att patienten var "raggarbrud" och "tydligen har ideliga sexuella förbindelser av slumpartad natur", och "kan aldrig tänkas bli i det psykiska skick att hon kan handha vårdnaden om ett barn".
...
(Citat ur artikeln)