2006-12-18, 13:44
#1
Som de kulturbärare vi är så måste vi förstås gå igenom julsnapsarna,
både råd, tips, smak och tester men även ritualen och den del som snapsen
betyder för ett riktigt julbord.
I vår familj så är OP basvaran som alltid finns där - tom morsan dricker några små rackare - sedan finns det ett gäng, (Ingifta, pojkvänner till syrrorna) som
infört Aalborg Jubileums som är helt o.k. men känns lite danskt.
Morfar (när han levde) hade som standard Nyköpings Brännvin, lite lakritssmakande och annorlunda, men det är som sagt många år sedan jag provade det.
Tar själv ibland med mig en flaska Löytens linieakvavit som ofta tar slut.
Hade en finsk jamare förra året, som hette Marska Ryppi, lätt smak av pomerans och milt brännvin, efter Marsalkens (Mannerheims) eget recept som det hette. Den gick bra bland männen, medan kvinnorna vill ha lite mildare, sötare kryddsmaker.
I vår familj så är det min patriarkaliska fader som skänker ut, initierar och tar första snapsen - han tackar livet, vår herre för att att han välsignats med en sån stor familj och att vi får glädjen av att träffas och njuta av varandras sällskap.
Då vi har många olika åldrar och allt från 45kg:s petite kvinnor till farsans och mina 95kg så är tempot rätt lågt och och jag själv kör oftast 2x6 som start och sedan 2 x 4 för avslutning. Det är lagom för ca 1,5 timme och till allt fett som inmundigas.
Till allt serveras mumma - med gin för de stora och med bara julmust, lättöl till de små.
Har någon provat V&S nyaste = Gripsholms Julakvavit eller vad den heter?
både råd, tips, smak och tester men även ritualen och den del som snapsen
betyder för ett riktigt julbord.
I vår familj så är OP basvaran som alltid finns där - tom morsan dricker några små rackare - sedan finns det ett gäng, (Ingifta, pojkvänner till syrrorna) som
infört Aalborg Jubileums som är helt o.k. men känns lite danskt.
Morfar (när han levde) hade som standard Nyköpings Brännvin, lite lakritssmakande och annorlunda, men det är som sagt många år sedan jag provade det.
Tar själv ibland med mig en flaska Löytens linieakvavit som ofta tar slut.
Hade en finsk jamare förra året, som hette Marska Ryppi, lätt smak av pomerans och milt brännvin, efter Marsalkens (Mannerheims) eget recept som det hette. Den gick bra bland männen, medan kvinnorna vill ha lite mildare, sötare kryddsmaker.
I vår familj så är det min patriarkaliska fader som skänker ut, initierar och tar första snapsen - han tackar livet, vår herre för att att han välsignats med en sån stor familj och att vi får glädjen av att träffas och njuta av varandras sällskap.
Då vi har många olika åldrar och allt från 45kg:s petite kvinnor till farsans och mina 95kg så är tempot rätt lågt och och jag själv kör oftast 2x6 som start och sedan 2 x 4 för avslutning. Det är lagom för ca 1,5 timme och till allt fett som inmundigas.
Till allt serveras mumma - med gin för de stora och med bara julmust, lättöl till de små.
Har någon provat V&S nyaste = Gripsholms Julakvavit eller vad den heter?