Första resan med DMT

Jag skall med denna rapport försöka förklara hur min första tripp med DMT utspelade sig. Hur själva ruset var, och vad som var positivt samt negativt med upplevelsen.

Ålder: 20 år.
Vikt: 82 kg.
Tidigare erfarenhet: Nikotin, Alkohol, Cannabis, LSD, Amfetamin, Tramadol.
Substans: DMT
Dos: 30-35 mg.
Tid: 5-10 minuter.

Inledning:

Jag greppar tag i resväskan och öppnar försiktigt ytterdörren - familjen sover fortfarande. På ett smygande manér tar jag mig ut på framsidan och vidare genom grinden. Jag har sagt att jag skall resa iväg och festa hos ett par vänner, vilket bara delvis är sant. Hela sanningen är att jag för första gången skall träffa fyra personer här från FB och umgås med dem. Vi har bokat en stuga under två dagar. Dessutom har en av dessa personer, som vi kan kalla Niklas - med sig DMT. De senaste månaderna har vi pratat om just DMT och dess mystiska samt magiska gåta. Ända till den grad att jag bara är tvungen att testa det själv.

Både förväntan och nervositet bubblar i kroppen samtidigt som mina steg går i riktning mot busshållplatsen. Ljudet av min resväska som rullar mot den våta asfalten får mig att domna bort i mina egna tankar. Främst tänker jag på hur overkligt det hela scenariot är, men även på om jag verkligen vågar testa DMT. Med frusna händer når jag tillslut hållplatsen och kliver in i värmen på bussen. Väl inne på centralstationen ringer jag upp Niklas, som svarar att han är och hämtar upp sina saker hos kranen. Istället möter jag upp David, som också skall med ut till stugan. Vi går runt och pratar medan Niklas tar bussen åt vårat håll. Till slut ansluter han, och vi bestämmer oss för att styra kosan mot stugan.

Nervositeten

Vi har nu anlänt till stugan och har även hunnit diskutera rätt mycket om DMT och dess minst sagt speciella rus. Niklas försöker förklara hur man upplever ruset, men ger tillslut upp, då det enligt honom inte finns någonting att jämföra med. Jag har själv försökt förbereda mig på bästa möjliga sätt, främst genom att vara lugn och någorlunda påläst. Mitt lugn försvinner dock när Niklas packar upp påsen med det gulaktiga pulvret med tillhörande pipa och våg. Pulsen stiger ofrivilligt samtidigt som substansen vägs upp i pipan. Vågen stannar på 30mg, en tröskeldos som inte bör bli allt för överväldigande. Niklas ger mig anvisningar om hur det skall rökas samt brännas, jag blir dock osäker på grund av min nervositet, vilket medför att jag på ett upprepande sätt frågar honom hur man skall gå till väga. Även David verkar intresserad, men väljer trots det att inte prova. Istället rullar han vad som kan vara världens fattigaste spliff - en blandning av gollum och en halv liter saliv ser den ut som.

Eftersom vår stuga är utrustad med brandlarm vill vi inte riskera att utlösa det (speciellt inte under ett DMT-rus). Därför beger vi oss mot en mer avlägsen plats under bar himmel. Vi hittar ett bra ställe uppe på en höjd, bredvid en stor gammal byggnad. Vi ser en betongplatta och bestämmer oss för att det blir en bra plats. Jag tar av mig jackan och använder den som underlag på den hårda och kalla betongen. Vinden tar tag i mig på ett otrevligt sätt, och får mig att frysa till. Det har blivit mörkt, och man kan se konturer av moln på himlen ovanför oss. Niklas räcker mig pipan och därefter tändaren medan jag tar min tid och blickar ut över utsikten. Det är gamla tegelhus nedanför oss, som för mina tankar mot ett öde industriområde.

Trippen

Jag sitter med pipan i munnen och känner hur pulsen plötsligt börjar närma sig tre slag per sekund. Bestämt tänder jag på, och håller lågan ovanför filtret samtidigt som jag långsamt andas in. En doft av plast och kemikalier sprider sig i mina lungor. Nu ser jag hur pulvret har smält och börjar därmed elda på filtret och andas in allt kraftigare. Lungorna är nu fyllda med rök, vilket Niklas ser och assisterar mig genom att ta pipan och säga åt mig att ligga ned.

Efter ungefär tio sekunder låter jag röken exhaleras från mina lungor. Sekunden efteråt händer något helt ofattbart. Det känns som att kroppen stängs av helt och hållet. Att en oerhörd vikt sitter på mitt bröst och min hals - Jag har absolut ingen förmåga att röra mig. I mitt synfält riktat mot himlen ser jag svarta moln cirkulera som en symmetrisk storm. En ilande känsla av skräck går igenom min kropp, samtidigt som ett ondskefullt ansikte gestaltar sig i himlen. Jag känner mig otroligt svag och måste anstränga mig för att andas. Kallsvetten tränger sig på och svarta ondskefulla varelser fortsätter att bildas av molnen. Lamslagen hör jag ljud från David och Niklas som konverserar några meter ifrån mig. Ljudet låter helt förvrängt, som att det laggar. Jag får starka accossiationer med döden och är för tillfället helt förskräckt.
Från ingenstans byter alla gestalter färg från svart till vitt, vilket lugnar ner mig. Nu ser jag istället symboler vilka jag förknippar med forna Egypten i form av ansikten och geometriska figurer. Skräcken har nu bytts ut mot en otrolig facination av all information som ständigt kastas mot mig.

Det är svårt att urskilja allting, då det går så fort. Men helt plötsligt ser jag en stor vit figur komma mot mig, det är någon jag känner igen. Någon som jag har träffat förut. Jag upplever en stark affektion till gestalten, och blir varm i hela kroppen. Jag tänker för stunden inte på vem detta kan föreställa, men inser senare att det måste vara någon viktig person i mitt liv. I nästa sekund befinner jag mig i något som kan liknas vid en gigantisk kyrka. Jag kan se tydliga detaljer av denna vackra skapelse. Tydligast ser jag en stor takfläkt rotera och blir i samma sekund medveten om att jag återigen kan prata. "Ser ni inte fläkten?" säger jag med en chockad stämma, men får bara ett skratt som svar. Jag sätter mig upp och försöker hitta ord till vad jag precis hade upplevt. Det är för mig omöjligt att beskriva. Jag är så otroligt lättad över att vara tillbaka på jorden igen.

Det tog lång tid innan jag riktigt förstod alla känslor och intryck som kom under trippen. Jag ångrar verkligen inte att jag testade, trots den minst sagt obehagliga biten i början. Jag vet inte riktigt hur jag bäst skall beskriva ett DMT-rus, det är nästan som ett sjätte sinne. Det är något alldeles speciellt, något som man inte förstår förän man testar det själv.

Det postitiva med trippen är helt klart att jag uppskattar livet en liten smula mer än vad jag gjorde innan. Nu i efterhand kan jag inte hitta några direkt negativa konsekvenser.

Peace!

jag som förväntade mig en skitlång utförlig rapport om hur båda dagarna var och villka preparat ni tog osv, uppföljning nästa ?!?!

3,7/5

låter hur underbart som helst! har också testat på DMT, samma dosering som dig (30mg?) och det är exakt som du säger. minns hur jävla nervös jag var innan, satte mig och sket i 15 minuter innan jag skulle röka. efter pipan så var jag i mexico.

4/5 får du av mig! då du verkligen försökt att beskriva ruset vilket jag själv tycker är fruktansvärt svårt..

låter sjukt men tycker du borde tagit med mer av trippen för den slutade så fort

Det blev inte så mycket mer än cannabis och DMT under dessa två dagar faktiskt, och det var just DMT:en som var höjdpunkten. .


Ja det stämmer bra, var galet nervös precis innan! Nästan så att jag satt och skakade när jag tände på. Tror det är bra att bli lite nervös faktiskt, med tanke på drogens intensivitet. Ett tecken på att man har respekt för den.


Jag tycker också att trippen blev kort, men det är oerhört svårt att komma ihåg hela trippen såhär i efterhand. Själva ruset pågick bara i 5-10 minuter som ett stort kaos, alla intryck och känslor som jag fick är svåra att smälta och beskriva i ord.

Det är ju inte som t.ex. LSD, att trippen pågår under en längre tid och att man under tiden kan analysera sina intryck. Man har definitivt större kontroll under påverkan av LSD jämfört med DMT.

alla ni som läser detta, får ni nån gång chansen så ta den! DMT är verkligen något alla bör få uppleva

Hur mycket är 30 mg dmt på ett ungefär om du kanske skulle jämnföra med någet?
En "polare" har nämligen gjort en extraktion och har ingen våg men vill gärna veta på ett ungefär hur mycket "hon" har.

Det är ju inte som t.ex. LSD, att trippen pågår under en längre tid och att man under tiden kan analysera sina intryck. Man har definitivt större kontroll under påverkan av LSD jämfört med DMT.[/quote]

Nästa gång du kör så kör med harmala frön innan så blir trippen mycket klarare även under stunden du trippar balls

Åh, DMT är en så fruktansvärt intressant drog. Jag gillar din rapport starkt, du kan verkligen beskriva på ett målande sätt. Jag vet att du skrev att du inte mindes så mycket av ruset så jag anklagar dig inte eller något, men det hade varit fantastiskt att få veta mer vad du såg och kände .

Jag har testat men fick inte så bra resultat. Jag blev mest MOOOOONSTERTRIPPAD, men rummet försvann inte riktigt. Men det är en helt sjuk upplevelse att börja trippa. Man går från spiknykter till peakens jävla peak på 15 sekunder. Det går inte att beskriva hur sjukt det känns.

eller hur, sjukt jävla snabbt går det. POOM så är man där, helt söndertrippad

Jag skulle rekomendera er att använda en våg, i sådana små mängder är det verkligen svårt att ögonmåtta. Det kan nog bli en väldig överraskning om man råkar ta för mycket. Men om jag ska jämföra med något, så skulle jag säga att 30 mg är ungefär som ytan på en lillfingersnagel (i runda slängar).