Behöver jag vara orolig?

Ska ta det från början.. går på "daglig verksamhet" vilket jag gör för att jag har ett funktionshinder. Och alla med det har tydligen rätt till det. Eller nåt, vet inte exakt. Iallafall så är det ett ställe med schyst personal, man kan hänga där vid bestämda tider, umgås med personalen, och de som är där om man så vill.. Spela pingis, biljard, bordshocket, lite allt möjligt.. rätt soft
Aja iallafall..
Jag valde att vara där när det är lite lugnare, inte så mycket folk. För är lite känslig för stress, pallar inte med det.. Men det är en kille(20årsåldern) där som tydligen har ADHD eller nåt liknande, förmodligen nån personlighetsstörning med, skulle inte förvåna mig. Han låter allmänt flummig i rösten, pratar lite konstigt, som om han va full fast han inte är det. Hög röst, ska överrösta.. Så som jag märker så är han väldigt jobbig mot personalen, ska alltid prata först, han ska kontrollera allt osv, kan hytta med nävarna och slå till en av personalen på armen när han känner för det.. alltså lättare slag, inte riktigt hårda.. han kan dryga rätt mycket.. och har den här attityden "jag är bäst på allt, du kan ej slå mig på nåt".. prata med personalen med nån göteborskdialekt som på skoj låter det, ibland kastar han kortleken på personalen när han ska visa att han kan eller nåt.
Sånt här bryr jag mig inte mycket om, jag kan stå ut med det. Men så en dag så ska vi spela biljard(personalen frågar om jag vill lira med honom, "visst, kan jag väl" säger jag) han frågar om jag är "bra på biljard", jag svarar "inte nå vidare", jag frågar honom samma fråga, han säger "jag är kung".. så börjar vi spela, han ska såklart spränga samtidigt som han nämner att han fick ner 5 hela bollar i en sprängning en gång och att "det kan du fan aldrig slå hörru".. "kan jag säkert inte", säger jag. Så spelar vi, det slutar med att jag vinner, han verkar schyst i övrigt genom matchen.

(ena av personalen sitter med bredvid och lyssnar på vad han säger)
Sen frågar han mig om jag kan nånting om kampsport, "nja" säger jag.. sen babblar han på, "jag kan allt om kampsport ska du veta, jag kan både det ena o det andra"..

Jag frågar givetvis "jaha, går du på nå kampsport?"

Han - Nej, men jag har slagit ner så många jag knappt kan räkna, ingen har slagit ner mig.

Personalen(en kille frågar honom) - men du måste tagit emot många slag iallafall?

Sen minns jag inte vad han sa exakt efter det. Men jag minns att han babbla på hur arg han kan bli och folk ska fan passa sig för honom då, och sen säger han till mig att "Du ska veta att är nån jävlig på mig är jag jävlig tillbaks".

Han pratar också på hur han "inte skulle tveka en sekund" att gå emot någon som drar kniv mot honom. Och sen ska han lixom visa hur man hanterar det, hur man kan sparka bort kniven och sånna grejer..

Jag säger då att det inte är värt att riskera livet och att man hellre springer än att fighta nån med kniv, osv, och personalen håller med mig. Han säger då att "ni ska aldrig säga så, för en dag kan ni ångra det"..

Och jag frågar såklart "vad menar du? klart jag springer, jag vill ju inte dö?".. sen babblar han om att han satt själv i häkte för att han drog kniv mot någon och att han inte tyckte om det osv..



Okej, nu till mitt "problem". Jag är själv inte ett dugg rädd för honom personligen, ingen kan få mig rädd, jag är rätt så farlig själv när jag blir riktigt arg(vilket är sällan), men det är när han tar in knivar i ämnet som jag känner mig hotad på nåt sätt.. Fick känslan av att han försökte provocera mig till att slåss med honom så han kunde bevisa att han är oslagbar och att han slår och slår t om när man ligger. Han sa t om att "du om vi slåss, jag lovar jag kan hålla på i timmar, det sitter i huvet".. men han nämde också(minns inte var) att han skulle hjälpa mig om jag hamna i slagsmål..

Det är precis som att jag upplever att han försöker säga mig nånting när han berättar allt detta för mig, och det gör mig rädd. Speciellt när han pratar om vapen. Han verkar rätt ostabil också, han verkar ha svåra problem, vad det än är vet jag inte. Men jag känner mig inte tillfreds i situationen jag hamnat i där. Som jag sa, jag skulle inte va rädd att slåss mot honom, inte när det gäller slagsmål med knytnävar och sånt, jag vet själv hur mycket jag klarar, och jag är nästan säker på att han skulle ligga först, även om han snackar mycket. Men jag är ingen som gillar sånt, jag slåss inte i onödan. Det enda jag är rädd för i detta sammanhang är ju vapen, därför jag känner ett hot.. känner mig hotad.

Vad tror ni om honom? om det är viktigt att veta så är han lång(vit) och smal.

Rädd å rädd ..så länge du inte provoserar honom eller så..även om du är en jävel på att fightas när du blir arg så låter det inte som du ska tala om de för honom ..så länge du håller dig bortom det ämnet kan du nog vara lugn..så länge inte killen är ett psykfall .

Grattis, du umgås med en idiot.

Enda du kan göra är att visa att du inte blir rädd, antar jag. Så slutar han till slut, för det är rädd han vill att du ska vara. Jag har hanterat flertalet idiotmänniskor med den metoden och det fungerar suveränt.

låter som en jag känner som har simmat ifrån hajar och slagits med ninjor... nara till att säga mm mm mm hehehe

Låter lite som att killen är mytoman

Det är just det jag satt o fundera på efteråt.. Man vet ju aldrig vad sånna kan få för sig att göra.. kanske sticka en kniv bak i ryggen på en




Jag umgås inte med honom. Han råkar bara va där när jag är där. Och nu när du säger det, så är det faktiskt den känslan jag får av honom nu när jag tänker efter. Alltså att han försöker få mig rädd på nåt vis. Men jag är inte det minsta rädd, och det märkte han säkert.

Nej men ..vad tror du? är han ett psykfall ? då skulle han antagligen sitta på nån anstalt..så antagligen är han en jävel på att snacka skit..såna finns det gott om..så du behöver inte vara orolig att få en kniv i ryggen..

Nej, den här killen behöver du nog inte oroa dig för. Han är bara störig, och kommer in under skinnet på en hela tiden.

Den här killen verkar vara extrovert, någon som vill testa gränserna hos andra. Samtidigt är det här hans sätt att visa att han vill hålla sig väl med alla. Men han släpper en inte, utan ska ständigt vara i centrum och även utmana lite, provocera lite, för att kunna ta pulsen på folk och se vad som "egentligen" ruvar under deras artiga yta (det är alltså oro, nervositet, som hans personlighet uppvisar).

Det här tycker du är jobbigt, och du är säkerligen inte alls ensam om att tycka så. När han känner din lilla avighet, hur blasé du verkar vara mot han ibland, så blir han nog oroad/irriterad och tycker du agerar kränkande och "överlägsen" mot honom. Han själv tycker ju han är så sjyst och pratar och har kul med dig, både berättar om sig själv och frågar om dig osv. Det är nog den irritationen du märker hos honom, att han känner sig oroad över dina diskreta signaler att du inte gillar han, att han är jobbig och ska inte tro han är något. Folk med den här personligheten saknar sociala verktyg för att förstå hur dom ska hantera sånt.

Berätta gärna för personalen (i enrum) hur du upplever honom och hur du känner i situationen där. Dom kommer säkert att säga "han måste få vara som han är, precis som du får vara som du är", eller något liknande överslätande. Men då har du i alla fall deklarerat hur du upplever saker och ting och då vet personalen det och kommer att se till att avstyra de värsta dumheterna. Skulle saker och ting hetta till lite, så är personalen dessutom fullt införstådd med vad som händer, för det kommer inte som nån överaskning för dom.

Om såna här killar får för sig att du utgör ett allvarligt hot mot deras integritet, att dom måste flytta ner dig några pinnhål .. det märker du lååångt långt i förväg. Såna här killar har otroligt dålig disciplin, och säger alltid vad dom tänker utan omsvep. Om han blir arg, så är det inget han håller inne med, sånt är inget han döljer, utan han kommer vara upp i ansiktet på dig, direkt. Du kommer dessutom att märka temperatur-stegringen hos honom väldigt tydligt, långt långt innan det eventuellt smäller.

Det vore skillnad om han hade t.ex. drag av psykopati. Sån personlighet är lik det här beteendet du beskriver, lite 'självbelåten begagnad bil-försäljare' typ, men dom har också en "lömskhet", tvärvändningar till ilska som kan slå hårt när den väl kommer till ytan. Men man hittar extremt sällan psykopater i sådan dagverksamhet som du nämner.

Såna här människor, lever en parasiterande livsstil, suger energin ur en, konsumerar andras frihet, osynliggör andra, tränger sig i kön, och gör en irriterad och arg i långa loppet. Det kan vara extremt jobbigt faktiskt. Det du kan göra, är att vara mer man än han är; dvs låt han hållas och sätt dig över det hela, i tysthet och undvik att låta dig retas så gott du kan.

Du behöver vara skrajj för honom, kör ditt eget race istället. Behandla han som vilken 6 åring som helst när han "håller på" att snacka om hur bra han är t.ex. svarar du "duktig du är då" "oj vad smart du är då" "du borde bli pool-proffs ju (i biljard fallet där)" detta hjälper iaf när jag träffar på konstiga typer som är bäst i allt dom lägger sig tillslut. Lycka till

läs på om någon kampsport och fråga ut han om det

var smådryg, jaha.. okej. Se trött ut eller något när han snackar med dig , så kommer han förmodligen sluta snacka så massa skit.

Övrigt-►Relationer
/Mod

Det låter ju som om det har samlats ett litet pikant gäng idioter på det där stället. stackars personalen.