Hur kom vi fram till...

Babylonierna,delade in året i 12 månader om 30 dagar och hade en slaskmånad på fem dagar, vilket skulle kunna tyda på att något hänt som förändrat antalet dagar på året (men det kan också bero på att de hade en talbas på 60).

Ett anomalistiskt år är omloppstiden relativt periheliet (då jorden är närmast solen), 365,2596 medelsoldygn.

Ett gregorianskt år är 365,2425 medelsoldagar.

Ett julianskt år är 365,25 medelsoldagar.

Ett kalenderår är ett år med det antal dygn som finns i kalendern för det året, 365 eller 366 dygn. Ibland stoppas skottsekunder in för att kalenderåret inte skall skilja så mycket från det tropiska året. Man vill behålla kalenderåren så att inte midsommar, midvinter, höst och vårdagjämning börjar fara omkring över hela kalendern.

Ett sideriskt år är den tid det tar för jorden att åka ett varv runt solen i förhållande till dom omgivande stjärnorna. Detta varierar något från år till år pga tyngdkraftsinverkan från omgivande planeter och från Månen. Ett medelvärde är 365,256363051 dygn.

Ett stjärnår är detsamma som ett sideriskt år.

Ett tropiskt år är jordens omloppstid i förhållande till vårdagjämningspunkten. Eftersom vårdagsjämningspunkten flyttar sig ständigt (om än långsamt) är det tropiska året något kortare än det sideriska året. Ett medelvärde är 365,24219 dygn. Ett vetenskapligt år är 365,25 dygn. Används som tidsenhet i diverse fysikaliska beräkningar. Detta för att de andra årens längd varierar ständigt. Det vetenskapliga året är alltid samma. 365,25 dygn, dvs exakt 31 557 600 sekunder.

Ett dygn är en tidsenhet som motsvarar den tid det tar för jorden att vrida sig ett varv runt sin axel i förhållande till närmaste avståndet till Solen. Denna enhet är inom fysiken definierad till 24 timmar, 1 440 minuter eller 86 400 sekunder och benämns också medelsoldygn. Eftersom jorden på ett dygn även tillryggalägger en del av sitt årliga varv runt Solen, motsvarar ett dygn inte exakt ett jordvarv i förhållande till världsrymden, dvs ett medelstjärndygn.

Ett medelstjärndygn är något kortare; 23 timmar, 56 minuteroch 4,09054 sekunder (eller 86164,09054 sekunder). På varje plats på jorden delas dygnet in i natt (den mörka delen) och dag (den ljusa delen). Redan i antikens Egypten delades den för arbete användbara dagen in i tio timmar, så småningom även natten i tio timmar och de däremellan liggande gryningen och skymningen i två timmar vardera, så att dygnet i sin helhet bestod av 24 timmar.

Lite knepigare är det ju att förstå varför 24 timmar per dygn. Varför inte 10 eller 20?

Jag misstänker att det har något med månen. Men, jag vet banne mig inte.

Någon som har en idé?

Redan i antikens Egypten delades den för arbete användbara dagen in i tio timmar, så småningom även natten i tio timmar och de däremellan liggande gryningen och skymningen i två timmar vardera, så att dygnet i sin helhet bestod av 24 timmar.

En får takke ,

du missade dock nog slutet på det andra citatet, lyfter ut det här igen

Lite knepigare är det ju att förstå varför 24 timmar per dygn. Varför inte 10 eller 20?