Egots död

Nej, innan kunde jag inte se mig själv för att jag stod i vägen; min självbild skymde sikten för verkligheten bakom.

Det jag som vill vara jag är inte jag. Jag finns inte. Tankarna är inte mina, kroppen är inte min, känslorna är inte mina. Något finns ju fast oklart vad, jag vet inte vad det är som finns och vad det är, jag kan bara anta att det är ett medvetande som antar olika identiteter/personligheter/egon vars innehåll skiftar från individ från individ men som är samma medvetande i grunden.

Vad är egentligen egot?

Din identitet, den du tror att du är/den du vill vara. Rösten i huvudet som utger sig för att vara du.

Tankar.

Först och främst egoism, men också all annan negativitet: avundsjuka, svartsjuka, vrede, ångest, rädsla, osäkerhet, otålighet, missunnsamhet, dålig självkänsla mm.

Och vad är tankar?

Tankar är vibrationer som blir lästa av vår hjärna. Dessa tankar är absolut inte dina, de kommer utifrån och du läser dem. Vissa tankar fastnar i minnet och tas fram efter behov dock aldrig igen densamma. Vad detta proklamerar är följande: Inget du tänker är dina tankar. Allt du är, är en produkt utifrån transformerat i din hjärna till jag, mitt, även jag och mitt en tanke. Dina åsikter, kunskap, personlighet. allt är hämtat utifrån. återigen "jag" "mitt" finns egentligen inte. Den du tänker dig vara är en illusion skapad av tankar.

Vem andas?, Vem rör på dig? Vem tänker? Jag? vad är jag?

Att vi tror oss ha kontrollen över våra liv gör att vi har så svårt att släppa taget. Det finns inga spakar och det finns ingen som styr. Enjoy the ride!

Är allt bara en dans av vibrationer utan någon som styr? Är vi redan döda eller var vi döda när vi trodde att vi levde? Är det genom att inte existera vi kan vara för evigt?

Är till och med mitt medvetande bara en illusion? För vem är egentligen medveten om mitt medvetande? En term som förklarar detta utförligare "Watching the watcher"

måste tillägga, att det även är en tanke som vill få bort sitt ego, det är egot som vill ha bort sig själv. Du kommer aldrig sluta tänka, däremot kommer du se att det inte är dina tankar och inte ta dem lika seriöst. att inse att ingen äger tankar, gör det lättare att förstå varför folk handlar som de gör.

Så fokuserad av nästa tanke i nuett att vi missar livet. här och nu. vad mer hade du tänkt dig? Är inte nästa tanke en gåva? är inte varje ljud du hör ett mirakel? Varför kan inte detta räcka, varför alltid mer? Stanna här och nu, andas. titta runt på det mirakel du tagit för givet.

Och positivitet. Dualism är ett egopåfund.

Jaha, och hur kom du fram till detta?

F.ö. är jag rätt säker på att jag inte är död, även fast det känns mer troligt.

Är detta en fråga du vill ha svar på? men självklart är du inte död, du har en högst levande kropp just nu och den är din. Du är en person. Du har ett ego. fine. Egot vill gärna se sig själv som ett problem men tyvärr egot är inget problem. Att avlägsna egot är enbart en drivkraft av egot och det får dig att tro att det är ett "fel" på dig att du inte är tillräcklig som du är med ett ego.

Men vad händer när din kropp försvinner? Vad händer när ett medvetande upphör? Har du någonsin upplevt icke existens? Kan du förstå att något bortom denna värd ej påverkbar av form existerar just nu. Kan du förstå att allt egentligen är ren tomhet, aldrig skapat mer än en vibration upplevd av en annan vibration? Kan du förstå att nuet du upplever nu var den samma dagen då du föddes? Kan du känna den villkorslösa kärleken närvarande i detta andetag?

Har du sett vibrationerna, har du hört ljudet av form? Om du har vet du att det inte är med sinnen eller fysisk kropp du upplever.

Om inte är det enbart nästa tanke du tampas med även den skapad av en vibration du ej äger, dock hade du aldrig haft möjlighet att uppleva den tanken utan ett medvetande. vi hade varit slutna system och ingen hade upplevt dem. det hade varit en onåbar dimension. Vad är närvarande i dig just nu? Vad händer med dina tankar när du är letar efter dem? vart befinner dem sig? vem är du när inte dina tankar om vem du är kommer fram?

Och den slutgiltiga frågan, som med största sannolikhet sätter dig helt fri, vad är medvetet om ditt medvetande?

Var inte rädd för tomhet, var inte rädd för ljuset. du måste våga ta steget, alla är inte redo och det finns egentligen ingen större anledning, gör det för att det är kul. för det är det.

Hoppas jag bringat in lite mer klarhet till frågor du aldrig ställt

Är du trög, det var inte detta jag efterfrågade. Jag frågade 'hur du kom fram till detta':


Gör om, gör rätt. Som fb-mantrat lyder.

Nja, det finns inget ego, och egot kan inte göra något över huvudtaget.

Och när du upptäcker det, så är det just ego-död. Inget har dött dock, du har bara upptäckt att det aldrig fanns något ego.