Min mattebok är alldeles för allmän.

Den är säkert väldigt korrekt och innehåller säkert väldigt mycket användbart men jag upplever att den är väldigt opedagogisk, men vi har ju fastslagit att det är gymnasieundervisningen som brister... egentligen vill jag ha ett alternativt verktyg för att kunna ta till mej dess allmänna undervisning, exemplen i boken tycker jag brister på det viset, inte alltid men ofta.

Om jag ska vara helt krass så är Persson Böier en väldigt applicerad bok. Vänta bara till senare kurser som t.ex. fourieranalys och liknande, eller kolla in Rudin "Principles of Mathematical Analysis
" som i princip går igenom envariabeln fast "på riktigt" som man säger. Jag tror det är bra övning att vänja sig med att böckerna ser ut så på högskolan.

Det är nog den bästa boken du kan hitta på högskolan vad gäller pedagogik. Gymnasieböckerna är sjukt bra pedagogiskt sett.

Det är bra att du vänjer dig vid det allmänna fallet, du kommer sedan inse hur användbart det är. Men eftersom du har fått för lite träning på det allmänna fallet i gymnasiet så blir det nu väldigt svårt. Efter 15 poäng matte eller så, så kommer det gå skitbra och du kommer verkligen känna hur jävla bra du har blivit.

GL HF

Heh, jag hade Persson Böier boken, och jag gillade den inte riktigt eftersom den var för applicerad och inte tillräckligt "ordentlig". Om du ska läsa mycket matematik får du se till att vänja dig vid det matematiska språket och tankesättet, ju tidigare desto bättre. Har en kusin i Finland som har läst naturvetenskapligt gymnasieprogram, och där verkar matematikundervisningen på gymnasiet hålla en mycket högre nivå, med riktiga definitioner, satser och bevis. Så tycker jag vi borde göra i Sverige också, iaf. på matte D och E. Folk som läser dessa kommer ju antagligen läsa någon matematik på högskolan, och bör därför bli lite förberedda.

Håller med på den biten. Problemlösning och bevisföring verkar dom ha glömt helt i gymnasieundervisningen. Istället gäller det att memorera in en massa formler som man sedan hjärndött använder i kombination med miniräknaren.

Jag är inte beredd att hålla med. Mycket knapphändigt på sina håll och inte alltid särskilt stringent vilket naturligtvis kan korrigeras på lämpligt sätt av en kunnig lärare.

Jag kan ju som lärare inflika att andelen bevis som hinns med i undervisningen beror på hur mottaglig klassen är. Man får anpassa undervisningen efter förutsättningarna helt enkelt. Sedan ska tilläggas att allt inte var bättre förr. Jag hade flera kursare anno dazumal på CTH som fick en chock av högskolematten p.g.a. bristande algebrakunskaper och/eller total avsaknad av erfarenhet av matematisk bevisföring.

Det är ju bland annat därför man har en mänsklig lärare på plats.

Varför håller du inte med då? Vad jämför du med? Tex hur Matematik 3000 introducerar integraler skiljer sig mycket i från hur analys i en variabel gör det.

Man vänjer sig, och jag kan lova dig, när du väl har vant dig kommer du inte vilja gå tillbaka. Kedjan Definition → Sats → Bevis → Exempel är egentligen det enda logiska och bästa sättet att tillgodogöra sig matematik på högre nivå.

Otrolig: Jodå det tvivlar jag inte på, jag kommer säkert att tycka att det är ett effektivt sätt till kunskap men just nu behöver jag vänja mej och det sker inte på bästa sätt när man ska gå från 0 till 100.

Får väll skriva en bok i framtiden, namnet på den skulle vara något i stil med "introduktion till högskolematematik".

De amerikanska collegeböckerna är ljusår bättre i och för sig. Dessutom är gymnasieböckerna sämre än de var för tjugo-trettio år sen. Men alla fattar vad du menar så klart.

I det nya gymnasiet kommer eleverna vara betydligt bättre förberedda för att läsa på universitetet. Varierar alldeles för mycket i dagsläget. Likadant med steget från högstadiet till gymnasiet för övrigt.