Citat:
Ursprungligen postat av Satyricon
Nja, jag har inga problem med att framstå som vare sig gammal- eller nymodig, men jag föredrar att vara modig, kort och gott. När målgruppen är tillräckligt ordtät och taket tillräckligt högt är det synd att dela in ord och vändningar i nutida och gammalmodiga; det vore att lägga in onödiga begränsningar, och tyvärr är vi som använder svenska språket dagligen ofta lite rädda för att ösa ut vår ordskatt. Av ängslighet, lathet och en vilja att framstå som välartade barn av vår flyktiga tid formad av kommersiella västanvindar. Det är i vårt land status att blanda in ett engelskt ord i varannan mening. En person som säger ”fan, va jävla nice” anses berika svenskan och fylla en brunnsdjup lucka i svenska språket. Men det tror inte jag; jag gissar att den sinnesstämning som denna formulering vill spegla har varit möjlig att uttrycka redan före detta inlån. Svenskarna må vara ett dystert och sig späkande folk, pressat genom historiens umbäranden i statardom och krigseländen, tillika tvingat till utvandring, men jag vill ändå tro att våra förfäder genom århundradena har sett sig ha en anledning att klä denna muntra emotion i ord på sitt eget språk.
Jodå, jag förstod din inställning redan i ditt första inlägg.
Fann det bara lite smålustigt att du där försöker dig på en förklaring till varför ”fan, va jävla nice” anses berika svenskan och samtidigt lånar in ett franskt ord i samma mening när det faktiskt finns svenska ord som betyder samma sak.
Äh, det är väl bara jag som dyster

, urtrist svensk som ser det lustiga i det. Nä,nu ska jag gå och späka mig