2010-10-21, 15:03
#1
http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid...9014E5F0ABB%7d
"Motion
2010/11:MP2901 Ökad lycka som politiskt mål
MER INFORMATION
MOT201011MP2901 (51 kbyte) Motion till riksdagen
2010/11:MP2901
av Lise Nordin m.fl. (MP)
Ökad lycka som politiskt mål
--------------------------------------------------------------------------------
Förslag till riksdagsbeslut
1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet att utveckla svensk lyckoforskning.
2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning av hur lyckan i samhället ska kunna mätas regelbundet och att ett lyckoindex ska redovisas i likhet med BNP och övriga välfärdsindex.
Ökad lycka som politiskt mål
Genom hela mänsklighetens historia har frågan diskuterats vad som gör oss lyckliga eller olyckliga. Idag finns empirisk forskning som ger vägledning i vilka faktorer som skapar förutsättningar för lycka. Inom forskningen definieras lycka som att vara nöjd med sitt liv och må bra känslomässigt. Lycka, eller livsnöjdhet kan mätas på olika sätt. En vanlig metod är att i enkäter be människor uppskatta hur nöjda de är med livet på en skala från 1 till 10. Till stor del bestäms hur lycklig en människa är av hennes gener men även av yttre omständigheter som kan påverkas med politiska beslut. Lyckoforskningen har redan gett oss mycket värdefull kunskap som bör tas tillvara som beslutsunderlag i politiken. Lyckoforskningen menar att saker som trygghet, låg arbetslöshet, starka sociala nätverk och en väl fungerande demokrati generellt ökar människors upplevda lycka och välbefinnande.
Redan på 1700-talet argumenterade den engelske filosofen Jeremy Bentham att målet för den offentliga politiken borde vara att maximera summan av lycka i samhället."
"Sverige ligger långt efter flera andra länder i att anamma lyckoforskningens potential. Men lyckoforskningen börjar ta mark även här. På flera håll i landet har högskolor infört kurser om lyckoforskning de senaste åren. I Skövde kan man läsa en mycket populär treårig högskoleutbildning, Psykologisk coach, om hur man gör andra lyckligare. I Uppsala kan man läsa lyckoforskningskursen Happiness på engelska. En distanskurs på svenska finns vid Umeå Universitet. Det finns även kurslitteratur på svenska. En av de mer uppmärksammade böckerna är Bengt Brüldes bok Lycka och lidande.
Alltmer tyder på att den samlade lyckan i ett samhälle kan ökas genom politiska beslut. Därför är det viktigt att föra en seriös diskussion om hur man med politiska beslut baserade på forskningsresultat kan öka förutsättningarna för att göra människor lyckligare. Det skulle göra det betydligt enklare att i politiken prioritera och väga nyttan av olika förslag med målet att öka lyckan.
Stockholm den 20 oktober 2010
Lise Nordin (MP)
Annika Lillemets (MP)
Stina Bergström (MP)
Tina Ehn (MP)
Bodil Ceballos (MP)
Valter Mutt (MP)
Helena Leander (MP)"
Vad anser ni om detta? Bör ökad lycka vara ett politiskt mål? Bör statliga medel läggas på lyckoforskning? Skall ett lyckoindex likt BNP tas fram? För mig är det självklara svaret på alla dessa frågor nej och åter nej!
"Motion
2010/11:MP2901 Ökad lycka som politiskt mål
MER INFORMATION
MOT201011MP2901 (51 kbyte) Motion till riksdagen
2010/11:MP2901
av Lise Nordin m.fl. (MP)
Ökad lycka som politiskt mål
--------------------------------------------------------------------------------
Förslag till riksdagsbeslut
1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet att utveckla svensk lyckoforskning.
2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning av hur lyckan i samhället ska kunna mätas regelbundet och att ett lyckoindex ska redovisas i likhet med BNP och övriga välfärdsindex.
Ökad lycka som politiskt mål
Genom hela mänsklighetens historia har frågan diskuterats vad som gör oss lyckliga eller olyckliga. Idag finns empirisk forskning som ger vägledning i vilka faktorer som skapar förutsättningar för lycka. Inom forskningen definieras lycka som att vara nöjd med sitt liv och må bra känslomässigt. Lycka, eller livsnöjdhet kan mätas på olika sätt. En vanlig metod är att i enkäter be människor uppskatta hur nöjda de är med livet på en skala från 1 till 10. Till stor del bestäms hur lycklig en människa är av hennes gener men även av yttre omständigheter som kan påverkas med politiska beslut. Lyckoforskningen har redan gett oss mycket värdefull kunskap som bör tas tillvara som beslutsunderlag i politiken. Lyckoforskningen menar att saker som trygghet, låg arbetslöshet, starka sociala nätverk och en väl fungerande demokrati generellt ökar människors upplevda lycka och välbefinnande.
Redan på 1700-talet argumenterade den engelske filosofen Jeremy Bentham att målet för den offentliga politiken borde vara att maximera summan av lycka i samhället."
"Sverige ligger långt efter flera andra länder i att anamma lyckoforskningens potential. Men lyckoforskningen börjar ta mark även här. På flera håll i landet har högskolor infört kurser om lyckoforskning de senaste åren. I Skövde kan man läsa en mycket populär treårig högskoleutbildning, Psykologisk coach, om hur man gör andra lyckligare. I Uppsala kan man läsa lyckoforskningskursen Happiness på engelska. En distanskurs på svenska finns vid Umeå Universitet. Det finns även kurslitteratur på svenska. En av de mer uppmärksammade böckerna är Bengt Brüldes bok Lycka och lidande.
Alltmer tyder på att den samlade lyckan i ett samhälle kan ökas genom politiska beslut. Därför är det viktigt att föra en seriös diskussion om hur man med politiska beslut baserade på forskningsresultat kan öka förutsättningarna för att göra människor lyckligare. Det skulle göra det betydligt enklare att i politiken prioritera och väga nyttan av olika förslag med målet att öka lyckan.
Stockholm den 20 oktober 2010
Lise Nordin (MP)
Annika Lillemets (MP)
Stina Bergström (MP)
Tina Ehn (MP)
Bodil Ceballos (MP)
Valter Mutt (MP)
Helena Leander (MP)"
Vad anser ni om detta? Bör ökad lycka vara ett politiskt mål? Bör statliga medel läggas på lyckoforskning? Skall ett lyckoindex likt BNP tas fram? För mig är det självklara svaret på alla dessa frågor nej och åter nej!