2004-06-22, 14:01
#13
Citat:
Svar på din fråga:
Ursprungligen postat av Bobbo Viking
När var det det?
När?Var? Vaa?
Under 1600-talet koloniserades Nordamerika. Nybyggare utvandrade och emigrerade till det framtida USA. En anledning till utvandring var att det rådde stor svält i Europa.Vid 1700-talets mitt fanns två stora konflikter i världen. Frankrike och England kämpade om handlen i Amerika och Preussen och Österrika kämpade om den politiska och militära makten på den européiska kontinenten. Hela världen skakades av dessa krig som vanligtvis kallas Sjuårskriget och Österrikiska tronföljdskriget. Men konflikten mellan Frankrike och England bekämpades inte enbart på européiska marker, striderna pågick också i Nordamerika.
Ett av dessa krig var sjuårskriget som varade mellan 1756-63. Det var ett krig mellan Storbritannien och Frankrike. Det krigade i europa av olika anledningar. Kolonisterna ställde upp på sitt hemland Storbrittanniens sida.
Britterna menade att kolonisterna skulle vara med och betala skulder efter krigen. Man började införa skatter. Det enda britterna ville med kolonierna var alltså att tjäna pengar på dem. De ville styra över den amerikanska handeln. Det är en av de viktigaste anledningarna till att britter och invånare i kolonierna inte kom överens. Kolonisternas handel var ordnad så att den skulle ge den brittiska köpmännen så stor vinst som möjligt. Systemet gjorde varorna dyrare för både rika och fattiga.
När amerikanerna vägrade att betala, eftersom de ansåg att de bara skulle betala skatter som deras självvalda hade bestämt, införde britterna tull på de varor som importerades. Amerikanerna gjorde även motstånd till detta. De hävdade att britterna endast kunde införa tullavgifter om koloniernas egna folkförsamlingar godkände dem.
Kolonisterna hade förstått att de inte längre var beroende av den brittiska armens skydd, genom kriget mot fransmännen hade man lärt sej kriga själv och eftersom britterna hade besegrat fransmännen fanns det ingen att vara rädd för. Man kunde göra motstånd mot Storbritannien. Soldater skickades till Boston för att skydda tullanställda britter. De kallades rödrockar. De amerikaner som protesterade våldsamt kallades patrioter.
Kolonierna kämpade tillsammans men var och en ville de själva vara en självständig stat (det ser vi fortfarande spår av idag i de olika staterna, de har olika regler, etc.). Den 4 juli 1776 (idag firar USA sin nationaldag den 4:e juli) gick kongressen med på självständighetsförklaringen, den innehöll många stora idéer om politiska förändringar, att man trodde på jämlikhet och mänskliga rättigheter, att styra genom att komma överens. De 13 kolonierna bildade de Förenta Staterna (ursprungsnamnet var Förenta Kolonierna). Men ändå var inte alla amerikaner överens, endast 40% var patrioter som ville ha självständighet mot Storbritannien. De mest berömda orden var ”Alla människor är skapta lika”.Samma år började man få vapen av Franskrike, men inte förens 1778 var det undertecknat på ett avtal att Frankrike lovade att gå med i kriget De var inte bara fransmännen som ville få ut sin hämnd, även Spanien, Ryssland, Holland och Preussen gick med i alliansen med Frankrike och amerikanerna mot Storbritannien.
Efter självständighetsförklaringen fortsatte slagen. Inte förens 1781 var frihetskriget i stort sätt slut genom att General Cornwallis kapitulerade vid Cowallis.
Vad hände efteråt?
Efter den brittiska kopulationen var kriget slut och man började inleda fredsförhandlingar i Paris. Men inte efter förens Storbritanniens erkännande drog sej de brittiska trupperna tillbaka. 1783 erkände Storbritannien Förenta Staterna som ett självständigt land.
Nordamerikas styre under tiden 1600 - 1776
De 13 brittiska kolonierna hade som enda gemensamma styre Storbritanniens kung och parlament, men varje koloni hade sitt eget ”statsstyre” som liknade ett parlament. En guvernör som representerade kungen en vald församling som motsvarade underhuset och ett råd som fungerande som överhus. Rådet hade flera funktioner, det fungerade som rådgivare till guvernören och sammanträde som högsta domstol. Det var Storbritanniens parlament som beslutade om lagar, utrikeshandel, tull, och liknande frågor. Men om Britterna hade rätt att ta upp skatt av kolonisterna var oklart, och man kom aldrig fram till någon lösning då kolonisterna senare började sin frihetskamp.
