"Hela det moderna finanssystemet bygger på ett pyramidspel"

Jag ser nog inte riktigt hur bankerna tvingas att ta på sig risk. En bank skulle i praktiken kunna ha inlåning av allmänheten, köpa statsobligationer för pengarna och inte ha någon utlåning allmänheten och företag. Här underförstås att statspapper kan ses som approximativt riskfria.

1. Säljare av t ex optionARM-lån kunde kränga på husköparna dessa och säljarna fick bonus för det. Dvs vinst för dom.
2. Finansbolaget de jobbade på krängde troligen lånen vidare innan de började utgöra problem 2 år senare. Och ledningen fick bonus baserat på omsättning. Dvs vinst för dom.
3. Lånen kunde poolas och man kunde ställa ut MBS på dessa. Köparna tog risken. Obligationerna ratades med en del till AAA, en mellanratad del, och slutligen en högrisk-del.
4. Köpare av AAA-obligationerna kunde luta sig tillbaka då det var klassat som riskfria papper.
5. Köparna av högrisk-obligationerna visste att det fanns en klar kreditrisk. (Dock hade bostadsobligationer ingen historisk kredirisk och folk agerade nog därefter).
6. De mellanratade poolades ånyo, och det gavs ut nya obligationer med en del AAA osv. Här gjordes det ett fel eftersom man såg obligationerna som okorrelerade. Det var de inte.

Ingenstans ovan behövs någon bank egentligen. (Dock så användes banker för att administrera viss steg).

7. Men suget efter fler AAA var stort. Därför började AIG sälja försäkringar som om de kopplades till mellanklassade kunde ses som AAA-ratade. Detta arrangemang godkändes av SEC så tillvida att en försäkrad mellenratad obligation kunde användas som säkerhet i vissa lägen.

Här är första gången en statlig inblandning sker. I övrigt har det varit oreglerad verksamhet.

8. På AIG gjordes felet att inte fondera försäkringarna. Man resonerade att bostadsobligationer aldrig har falerat historiskt. (Vilket var riktigt). Så hela intäkten gick till säljare, ledning och aktieägare som bonus/vinst. Dvs de tjänade.

Dvs hela hanteringen av MBS och skulduppbyggnaden med stolligare och stolligare utlåning har varit en oreglerad verksamhet där alla inblandade haft egen vinning av att fortsätta och upprätthålla maskineriet ett kvartal till. Vem har gjort fel? Har någon på AIG straffats? Någon OptionARM säljare?
Nix.
Har någon innehavare av MBS förlorat? Ja. De som litade på ratingen har haft anledning att muttra. Och därför dök den marknaden och vi fick en finanskris.

Visst har Freddy och Fanny varit inblandade, men vi hade fått samma utfall även om de hållit sig utanför.
Och "sparbanker" har i stort sett inte varit inblandade alls. Och investmentbanker har förlorat eftersom de suttit på MBS som tappat värde. Dvs de tog risk och hanterade inte det på ett bra sätt. (Hade inte Ben gett pengar till AIG så hade kanske GS konkat. Och AIG med säkerhet. Vilket naturligtvis hade varit önskvärt).

Dvs det har i stort sett varit en oreglerad verksamhet där huvuddelen av de inblandade individerna tjänat på att driva den vidare.
Aktieägare har förlorat. Deras inflytande är reglerat och jag skulle vara beredd att säga att det är där en statlig reglering utgjort ett problem. Möjligen hade en förstärkning av aktieägarnas inflytande gjort att bubblan inte hade kunnat växa sig så stor.

Hur menar du med förtroende? Dollarn faller vad jag kan se och har gjort den i några månader, de borde väl betyda att de inte kan sjösätta nya stimulanspaket?

När tror ni stimulanspengarna tar slut? De borde väl ta slut nån dag så marknaden slutar med konstgjord andning?

Dollarn faller för USA vill att dollarn ska falla. Det gynnar deras export till omvärlden och motverkar det undervärderade yenet.

Stimulanspengarna lär inte ta slut däremot är det svårt att säga vad konsekvenserna blir långsiktigt.

Vad är effekten av att valutaparet USD/YEN faller?
Vad händer med export och liknande när den faller? Vem gynnar och missgynnar det?

Vi får se vad som händer vid nästa kris. Förra gången (2008) steg dollarn kraftigt då en stor mängd kapital strömmade tillbaka till USA. Hur många gånger Bernanke & Co kan upprepa stimulanspakettricket återstår att se. Gissar på en eller två ggr till sen är nog förtroendet slut.

Förutom att de skulle bli stämda om de inte gav ut huslån till svarta, oavsett deras kreditstatus.


Staten var involverad redan i köpandet, det som gjorde att marknaden blev så stor. Fannie och Freddei var den största köparen av dessa packeterade huslån i världen, är det konstigt att mena att de påverkade hur det hela såg ut? Tror du inte det påverakde risktagandet?


Vilket vore ett utmärkt exempel emot de som hävdar att Glass-Steagall var orsaken till finanskrisen. Möter det på något vis någonting jag har sagt om krisen?


Enbart om du menar att Fannie och Freddie inte är statliga. Eller att lagar som säger att man måste sälja lån till svarta med urusel kreditstatus är statlig involvering. Eller att centralbanken inte är statlig involvering.


Nej, de har blivit räddade istället, så hur kan man mena att de gjorde någonting fel? De som förlorat på detta förutom skattebetalare är ju Lehman Brothers (och där pratar de ju om idag att de inte borde låtit dem gå under) och skattebetalarna var ju inte ens involverade i besluten.


Tror jag inte alls på. Att säga att världens största köpare kunde stannat utanför och det hade sett likadant ut är helt orimligt i min mening.


Men jag håller inte med dig om att det inte var statlig involvering i bostadsmarkanden. Det var en drivande kraft under Bush. Man hade aktiv politisk vilja att öka bostadsägande och införde regler till den effekten.

Du får gärna visa på någon lag som skulle ha använts för detta.

Du tänker kanske på CRA? Den säger inte något sådant. Tvärtom säger den att utlåningen skall vara sund. En bank har all rätt att vägra utlåning till en kund den inte finner kreditvärdig.

Men det florerar en massa felaktiga påståenden om CRA på nätet.

Fannie och Freddie var privata företag. (Dock sk GSE, som innebar outtalade, förmodade, garantiåtaganden från statens sida ifall de skulle haverera).

Vidare så köpte inte dom paketerade huslån. Det dom ägnade sig åt var att låna ut till husköpare och sedan paketera dessa lån genom securitization i obligationsform och sedan sälja. Köpare var sådana som div fonder, Goldman och Bear Stearns. Dvs F&F avhände sig risken till obligationsköparna. Det fanns också andra företag som gjorde detta. F&F var inte ensamma alls.

(Det F&F nu får göra är att ta panten, kränga husen, och belasta poolerna och därmed MBS-innehavarna med förluster. F&F klarar sig från dessa).

För min del ser jag inte alls att en separation mellan IB och commercial banks skulle ha haft någon som helst inverkan. (Däremot kan det kanske vara vettigt att göra en separation av andra skäl).

Se ovan.

Det är tveklöst statlig manipulation. Och jag tvekar inte att säga att Grönhinken förvärrat situationen genom att hålla för låg ränta.

F&F hade konkurrenter som ägnade sig åt securitization. Det skulle ha tagit längre tid om F&F hade ställt sig utanför.
Det hade dock varit omöjligt för F&F att hålla sig utanför eftersom deras aktieägare krävde mer vinst. (Glöm inte att det var privata företag med krävande aktieägare). Och mer vinst krävde större marknadsandelar.

Jag skulle dock tro att F&Fs konkurrenter var mer inne på subprime och optionARM än var F&F var.

Att FED höll för låg ränta och att det eldade på bobubblan i USA kan vi antagligen vara överens om.
Men det är på samma nivå som när hästsvansen i Sverige var ute i media tidigare och ylade om att boräntorna måste ned. Dvs informell påverkan. Nu tror jag iofs att Ingves fick klara order från Borg, att det handlade om räntesänkning eller se sig om efter ett nytt jobb. Och så kan de väl ha varit i USA också. Dock har inte US Gov något maktmedel mot F&F.
F&F hade kunnat minska volymerna med hänvisning till kreditrisk och US Gov hade inte kunna göra något.

Du kan idag läsa en intervju på ZH av en Nisse som köpte MBS och han avslöjar (föga förvånande) att dom hade inte en susning om vad dom köpte.

Men iom att det här handlade om privat utgivna obligationer hade inte staten något med detta att göra. Med ett undantag som jag nämnde tidigare. SEC godkände att mellan-ratade MBS + CDS betraktades som AAA-ratade obligationer och kunde användas av bankerna som säkerheter. Och det var nog på order från Bush & Co. Det ökade efterfrågan på MBS och innebar att F&Fs aktieägare såg möjligheter till ytterligare förtjänster. Men observera att det blev Goldman & Co som satt på risken.

CRA förändrades rejält efter 1998, då det började vara en riktig skitlagstiftning. Nog florerar det av massa felaktiga påståendet, ifrån ena sidan skyller man på Carter, ifrån andra sidan säger man att "lagstiftnignen inte sa någonting sådant alls om utlåning då den instiftades". Problemen började efter 1998, då man skrev om stora delar av lagstiftningen. Kort därefter började banker bli stämda för att de inte gav ut lån.

T.om. Obama var involverad i detta:
http://www.mediacircus.com/2008/10/o...ake-bad-loans/


I bästa fall kan man kalla dem för en form av hybrid, att kalla dem privata företag vore en ren lögn.


Ensamma sa jag inte att de var. Men de spelade en stor roll. Kollar man på vad som skedde mellan 1998 och 2002 när marknaden började ta av var Fannie och Freddie väldigt involverade.

Sen avsatte de sig inte hela risken, de flesta räknade med att F&F-garanterade-lån skulle bli räddade av FED , vilket de också blev. De hade line of credit på 40 miljarder dollar, utöver det har ju nu FED lagt ut 1.2 biljoner dollar för att trycka ner räntan på huslånen. Vad jag hävdar är att man agerade rationellt, men blev räddade, man har tjänat på det hela. De som förlorat på det är skattebetalarna. Så det är svårt att säga att prviata intressen gjorde någonting fel.


Inte jag heller, men det är vad som ofta hävdas till när man pratar om att det var "brist på regleringar" som orsakade krisen.

I min mening faller det påståendet ganska direkt, då marknaderna är mer reglerade nu, och detta är första gången USA haft en bostadbubbla.


Då håller vi i varje fall med om detta.


Hade det ens skett om F&F inte var involverade? Jag tror inte det.


Privata företag tycker jag inte de är eftersom de har en speciell line of credit och de skapades inte som privata bolag, någon form av hybrid är det. Här hade i varje fall regleringar behövts, eller åtminstone att man tog bort special priviledge.


Det är jag väl medveten om, men jag tror inte marknaden för dessa ens existerat om inte denna skapats genom F&F mellan 1998 och 2002. De fick snöbollen att börja rulla så att säga.


F&F är specialreglerade på grund av deras speciella privilegium. Därmed hölls det hearings om just F&F och reglering gällande just dem.


Just i ratingen tror jag mycket väl politisk involvering kan ha varit en del.

Från runt 1970 är jag beredd att kalla F&F privata företag. Då har de privata aktieägare och är börsnoterade.

Så här uttrycks det på många ställen. Jag ser "privately owned" som just privat företag, och deras notering på börsen som ett stöd för detta. Jag känner inte till att staten skulle äga några aktier.

Det är det här som jag tidigare beskrev som förmodade garantiåtaganden. Vad jag vet existerade inget formellt sådant. Men folk antog att F&Fs obligationer skulle utgöra lägre risk, och de hade därför lägre ränta.

Nu kan man naturligtvis se det som en statlig inblandning. Jag skulle dock beskriva den som svag, eftersom köparen får "betala med" lägre ränta mot en förmodad lägre risk. Dvs ur köparens synvinkel är det ordinära marknadsmässiga förhållanden som råder.

Om någon bank blivit hotad med CRA har det nog mer handlat om att dom lånat ut i ett WT-område med vita men vägrat göra det i ett WT-område med svarta. Och sådant kan jag nog tänka mig ha förekommit. Men kan banken visa att dom fått stora problem med kreditförluster i det svarta WT-området ser jag inte att det skulle ha gått att komma åt dom. (Och det behöver inte handla om svarta utan det gäller vilken kreditgivning som helst. Men banken kan väl komma att behöva visa det).


Jag tror att vi nog kolliderar i att du menar att det med en fri oreglerad marknad så skulle man slippa stolligheter liknande den här. Jag är väl inte övertygad om det eftersom jag vet av erfarenhet att ett kollektiv är ganska ohämmade när det gäller att göra dumheter.
Vad gäller t ex lökbubblan vet jag inte om det fanns speciellt mycket statlig inblandning i.

Men alla företag har inte en line of credit till FED på 20 miljarder dollar. Det hade Fannie och Freddie. (Vilket nu har blivit till en biljon dollar)

Jag gör skillnad på privatägda företag och privata företag. Privata företag ska åtminstone närmelsevis operera på marknaden utan direkt stalig involvering. Kan väl vara syftningsfel ifrån min sida men skillnaden jag vill framhäva är viktig för att klargöra min syn på problemet.


Jag hade för mig att det var en formell backning.

Hursomhelst har man ju bevisats rätt, så man kan ju inte påstå att folk gissade fel.


Men att priset förändras ändrar ju inte den statliga involveringen.


Varför inte? Om lagstiftningen och den politiska viljan tyckte banker kunde göra förluster på dessa lån för "det allmänna goda" så är det ju fullt möjligt att de påtvingade banker dessa lånen. Tycker du utgår från perfekt rationalitet ifrån statlig nivå, som om instiutionen som reglerade verksamheterna var intresserad av att göra det som är bäst för alla, och inte agerade på direktion ifrån folks vars primära intresse är att framstå goda och kunna bli omvalda.


Klart människor felar, det säger jag inte emot, men att alla felar samtidigt på samma sätt, det tycker jag inte förklaras av djurandar. (Jag tror inte på andar)

Om du hävdar till tulpanbublan i Holland så finns det litteratur som visar på att även där var det en fråga om statlig involvering.

http://mises.org/daily/2564

Sen kan jag medge att dessa problem skulle inte försvinna fullständigt bara för att staten drog sig ur det, men jag hävdar att det skulle bli betydande bättre.

Faller en valuta så gynnas exporten och det stimulerar även den inhemska ekonomin då det blir dyrare att handla varor från andra länder. Å andra sidan så gynnas ett lands köpkraft av en stark valuta eftersom man billigt kan importera varor från andra länder med svagare valutor. Vad som är bäst beror på vilken ekonomisk situation ett land har.

I detta fall så gör det svaga yenet att Kina stärker sin roll som exportland, det gör även att den amerikanska exporten och jobben hotas, det är det som USA ogillar. Valutakriget riskerar dock även att missgynna Europa då vår export kan påverkas men å andra sidan kan vi passa på att köpa billiga varor från USA. En annan fördel är att många råvaror handlas i dollarn som nu är svagare.