Citat:
Jag förstår fortfarande inte vad denna syrebrist ska leda till. Men för att teoretisera lite kring vad du faktiskt har skrivit:...
Du leder mig till att ställa frågan -finns det kronisk syrebrist?
Vissa tillstånd ska tydligen kunna göra att man inte har tillräckligt med syre (ett av flera bränslen till våra celler, om jag förstått det rätt) som når fram dit man behöver det. Alternativt att vissa delar av kroppen inte kan tillgodogöra sig syre pga av ischemi el. dylikt.
Svårare än så är inte frågan. Som jag förstår ditt tidigare svar så kan man inte ta reda på detta genom att mäta blodgaser.
...
Du leder mig till att ställa frågan -finns det kronisk syrebrist?
Vissa tillstånd ska tydligen kunna göra att man inte har tillräckligt med syre (ett av flera bränslen till våra celler, om jag förstått det rätt) som når fram dit man behöver det. Alternativt att vissa delar av kroppen inte kan tillgodogöra sig syre pga av ischemi el. dylikt.
Svårare än så är inte frågan. Som jag förstår ditt tidigare svar så kan man inte ta reda på detta genom att mäta blodgaser.
...
Blodet går i ett kretslopp (eller 2 st). Det syresätts i lilla kretsloppet och pumpas runt i kroppen i stora. Mäter du blodgas (arteriell) får du en bild av hur blodet ser ut efter att det lämnat hjärtat, dvs ingen bild alls av lokala förhållanden. Skulle du istället mäta en venös blodgas skulle du få en samlad bild av det organområde som tömmer sitt blod till den ven du petar i. Så ponera att du tar en venös blodgas i armvecket. Då får du en bild av blodet som kommer tillbaka från hand och underarm. Men nu är det en venös blodgas, dvs syre har redan tagits ut till vävnaden i kapillärerna. Syremättnaden kommer alltså att vara sänkt, går inte att säga om området är hypoxiskt. Så åter har du inte fått nån info. Så i teorin skulle du i så fall vilja ta en arteriell och venös blodgas för att mäta syrgaskonc-skillnad. Men då måste du för det första ha nåt sorts referensintervall och för det andra, vilka områden ska du kolla? Alla? Hur ska du komma åt det djupa vensystemet utan risk för allvarliga komplikationer? Dessutom kommer många faktorer att påverka syrgasutbytet.
Områden kan vara ischemiska pga tex avstängt tillflöde; som en hjärtinfarkt eller propp i benet. Men då går du inte runt år efter år med ospecifika symtom. Du har ont i bröstet (nja, men orka gå in på hjärtinfarktens symtomatologi) eller ont i benet. Punkt. Och en blodgas ger inget i det skedet. Du kan ha generell syrebrist pga dålig hjärtfunktion eller lungfunktion. Också här har vi kliniskt definerade symtom som ger en fingervisning. Blodgas kan i vissa lägen här vara av nytta. Tex om du undrar hur nån med KOL syresätter sig eller retinerar. Men diagnosen sätts inte med blodgasen.