I onsdags hittade jag en pytteliten kattunge i ett hörn av vårt uterum. Den låg i en liten kringla direkt på golvet och den frös. Inga kattsyskon och ingen kattmamma syntes till. Jag hittade en handduk och lade under katten och satte mig sedan att vänta utifall mammakatt skulle komma. Medan jag satt där kände jag då och då en underlig "doft" pysa förbi och efter ett tag gick det upp för mig vad det var det luktade - död! Tänkte ansträngt optimistiskt att det behöver inte vara mammakatt som dött, men på något sätt visste jag svaret inom mig. Efter en stunds letande hittade jag henne - hon hade krupit in under trappan upp till uterummet och lagt sig att dö. Stackars mise
Efter den upptäckten hade jag ett helt annat utgångsläge att agera utifrån. Hur gammal kan ungen vara, har den öppnat ögonen, kan den äta, kissa, bajsa själv? Kattungen ser ut till att vara ca två veckor gammal, ögonen är igenkorkade och han (jo det är en liten kille) är uttorkad och mager. Akutinsats krävdes alltså! Jag virade in kattungen i ett tygstycke och körde till djursjukhuset och köpte modersmjölkersättning.
Då jag kom hem med honom bäddade jag ner honom i en låda och satte en värmelampa över, sedan började jag mata honom. Han var utsvulten och drack två flaskor på en gång, stackarn. Nu har han varit hos oss en dryg vecka och börjar bli riktigt pigg och stark. Han leker och skuttar, och kan till och med gå på lådan, det lilla livet. I går kväll skulle sambon kamma Lillen lite så han känner sig fin i pälsen och vad upptäcker han!? Katten är full av loppor! Vojne, vojne. Vad gör vi nu? Han är för liten för Frontline, men lopporna måste bort eftersom de plågar honom. Har ni några seriösa tips på vad vi ska göra för att bli av med lopporna?