Citat:
Ursprungligen postat av Essentia
Om vi sätter om definitioner på när en integral konvergerar.
Om vi har någon...
f(t)g(t)
...så kommer integralen att konvergera om:
Integralen och integralen, men uttrycket f(t)g(t) konvergerar om:
Citat:
Ursprungligen postat av Essentia
- Både f och g båda är begränsade.
Nej, låt t.ex. f(t) = 1, g(t) = sin t. Denna är begränsad men konvergerar inte.
Citat:
Ursprungligen postat av Essentia
- Antingen f eller g är begränsad och den andra går mot 0.
Ja.
Citat:
Ursprungligen postat av Essentia
Dvs, integralen divergerar om f eller g går mot ∞.
Nej, den kan fortfarande konvergera om den andra går mot 0 tillräckligt snabbt. T.ex. f(t) = t, g(t) = 1/t².
Citat:
Ursprungligen postat av Essentia
Om funktionen är komplex är lite mer komplicerat. Enligt min uppfattning då kan vi ta absolutbeloppet av denna funktion. Om absolutbeloppet konvergerar så konvergerar även funktionen (om jag inte har fel?).
Nej. Om absolutbeloppet konvergerar mot 0 så konvergerar även uttrycket mot 0 däremot.
Egentligen kan du använda att ett komplext uttryck z(t) konvergerar omm både realdelen och imaginärdelen av z(t) konvergerar.
Men ytterst så är det bara att gå tillbaka till definitionen: Om z(t) är ett komplext uttryck, med t en reell parameter, så går z(t) mot det komplexa talet w när t går mot ∞ omm det för varje rellt ε > 0 existerar ett reellt M så att för alla t > M gäller |z(t) - w| < ε.
Och för att se vilka av räknelagarna för rella gränsvärden som fortfarande gäller för den här komplexa definitionen, och vilka andra trevliga regler som man kan hitta, är det bara att försöka bevisa dem från scratch igen. (Här hjälper det att komma ihåg motsvarande reella bevis!)
(Alternativt så kan du säkert hitta nån analys-bok som behandlar det här.)