Vilket språk härnäst?

Min lathet

Varför vägra Franska?

Försökte mig på det förut men det är alldeles för svårt för mig att uttala orden.
Ska man lära sig ett språk måste man lära sig uttala det korrekt också, Vilket jag inte kan på franska xD

Att franska skulle vara så mycket svårare än spanska (eller italienska) är nog lite av en illusion. Exempelvis är den spanska stavelselängden inte heller så lätt för svenskar att få till. Spanska ger ofta sken av att vara lättare än franska då det inte har alla "konstiga" ljud som franskan upplevs ha.

Men jag försökte 3 månader med franska men det lät fel och jag "stammade" fram orden och tungan ville inte Spanska däremot kan jag uttala väldigt bra och tycker inte det är nåt problem med det.
När jag ska uttala franska känns det lika svårt som att uttala khkhkafkgkh

Nu kan jag givetvis inte bedöma dina spanskkunskaper, men om jag säger att spanskans stavelsekvantitet med korta, betonade stavelser samt bruk av icke-aspirerade klusiler är mycket svårt för svenskar, och du inte ens vet vad jag menar, betvivlar jag att du fullständigt behärskar dessa uttalsaspekter. Det finns alltså risk till kraftig brytning även på spanska, även om vi inte märker det lika lätt.

Ja men nu handlar de inte om hur de låter för andra.
Jag bryter på alla språk irl. men jag kan språket och uttalet men jag bryter ändå.
Men det är uttalet för mig själv som har betydelsen.
Jag KAN uttala spanska (Även om jag bryter) men när jag försöker uttala franska så går det inte och det känns såååå fel. Känns som att jag försöker säga ord som inte finns, så jag blir stum.
Finns många ord på svenska som jag inte heller kan uttala.

Men tillbaka till trådämnet nu . . . .

I så fall tycker jag att det är mer värdefullt att satsa på att lära sig färre språk fullständigt; det har man nog större glädje av i längden.

+1 och som jag redan sagt, lär dig ett språk bra istället. Det är inte någon som blir imponerad över att du kan räkna till 5 och säga färgerna gul och blå på 12 språk.

Jag kan lika bra spanska, tyska, norska och danska som engelska och svenska.

På tyska, rumänska och persiska kan jag ha en enkel konversation.
Dvs inte skriva en bok (såsom jag skulle kunnat gjort på de övriga språken) men däremot kan jag göra mig förstådd i tal och skrift på lite enklare nivåer.
Kan läsa en bok men inte skriva en själv, så att säga.

Nu har jag inte hört dig, men som jag och flera andra påpekat i flera trådar är det vanligt att svenskar överskattar sina spanskakunskaper och underskattar sina franskakunskaper.

Nästan alla svenskar som ska säga t.ex. diga använder ett g, ska de säga una duda använder de d och ska de säga cerveza använder de antingen v eller b trots att båda ljuden är fel. Sedan håller jag helt med In-Fedel, stavelsekvantiteten, och intonationen, är andra saker som svenskar har förtvivlat svårt med.

Åtminstone kan jag garantera dig en sak: om du tycker det är svårt att uttala franska ord ska du inte ens i misstag fundera på att lära dig mandarin eller arabiska.

Har hört att svenskar ska ha lätt för att lära sig uttala rätt på mandarin pga att språket har i princip samma ljud som i svenskan. Tonerna är dock en annan sak