Citat:
Ursprungligen postat av Andraandningen
Söders uttalande låg helt i linje med vad Sverigedemokraterna gått till val på. Att sedan okunniga journalister tolkade det som otaktiskt är inget som tänkande människor borde plocka upp och skriva på Flashback. Sverigedemokraterna kan aldrig stödja Mona Sahlin som statsminister. Gjorde man det förlorade man all trovärdighet som ett invandringskritiskt parti.
Hans angrepp på Mona var personligt och helt i linje med vad som sagts av SD innan.
Man stöder inte Mona som statsministerkandidat,utan röstar ner henne p g a hennes retoriska udd mot just SD.
Man kan tolka det som att samarbete med S inte är utesluten, bara inte med Mona som även är kontroversiell inom sitt eget parti.
Den som har mest att förlora på dessa låsta retoriska ståndpunkter är inte Söder utan Mona.
Jimmie borde backat upp Söder genom att påpeka att ett samarbete med (S) är möjligt dock bara inte med Mona vid rodret för att riktigt påtala problemet med denna låsta position som hon själv skapat. Det finns ingen enig opposition mot Reinfeld inser (s) och det har de Mona och hennes låsta retorik att tacka för. Särskilt problematiskt nu när MP svajar om vilket läger de ska stödja.
En del socialdemokrater har insiktsfullt insett att det var just samarbetet med V och utsikterna att få en kommunist som Ohly i regeringen som fick många gråsossar att lämna partiet. Låt dem träta inbördes och uppmuntra en revolt inom (s)...
Allt för att uppmuntra en "palatskupp" och intern splittring inom (s) om det lämpliga att driva missnöjda manliga LO-grupper till SD genom denna idiotiska retorik.
Med Mona vid rodret är oppositionen mer splittrad än någonsin ,när en ny enad opposition 2014 med de återstående partiledarna som Åkesson,Ohly och Måna knappast lär var möjlig.
Den återstående möjligheten för partiet är att byta ut Mona och förmå (s) att anamma en del av SD:s invandringspolitik och folkhemsromatik för att åter förmå dessa LO-grupper att återgå till (s).
Rensa bort genusretoriken och släppa fokus på HBT frågorna och åter driva LO-gruppernas intressen,vilket knappast är ytterligare arbetskraftsinvandring i nuvarande konjukturläge.
I annat fall så lär partiet sjunka ytterligare med Mona vid rodret för den herrelösa (s)kutan genom att driva invandrarfrågor,genusretorik bidragspolitik och ytterligare fjärma sej från stora grupper av LO kollektivet som inte är lågavlönade kvinnor i offentlig sektor.
Reinfeldt har effektivt lyckats slå in kilar in i den enade oppositionen under Mona och förmått den att fragmentiseras just p g a hennes komprosmisslösa retorik gentemot SD,
Hon har helt glömt fokus på att hennes uppgift är fråmst att vara oppositionsledare mot den sittande regeringen Reinfeldt som faktiskt inte Åkesson leder.
Hon har inte insett varifrån SD får sitt väljarstöd och utan den insikten lär (s)junka ytterligare,såvida inte hon tvingas bort. Hon lär knappast avgå frivillgt och det ser ut att bli ett tragiskt slut på en politisk karriär. Hon lär få bäras ut från scenen med handbojor av de sina skrikande och gapandes hysteriska utfall mot SD,
Angående SD utbildningsnivå så tror jag den är helt i nivå med de andra partierna och jag tror du Dogdylan har för stort fokus på just detta.
Annars skulle knappast Mona eller Maud nått de positioner de trots allt har.
Många av våra politiskt stora ledare i Sverige bedöms inte alltid efter sin utbildningsnivå utan det finns även andra kriterier. Jag minns 1960-70 talet då många inom LO-kollektivet beklagade sej över att (s) blivit det statsbärande partiet som akademiker brukade som språngbräda för att göra politisk karriär utan ideologisk förankring runt klassiska socialdemokratiska grundvärderingar.
Nu är partiets problem det omvända där man under Mona effektivt lyckats stöta ut just kompetensen och männen då utsikterna för en politisk karriär i nuläget förefaller obefintligt.
Intressant artikel att läsa:
http://hd.se/ledare/2010/09/24/kamp-...en-for-sahlin/