Citat:
Ursprungligen postat av jolmy
Är inte av åsikten att anarki är ett system i ordets rätta betydelse. Själva påfundet anarki skulle väl snarare kännas som motsatsen till system. Om det sedan fungerar eller inte är svårt att sia om.
Har du tänkt på att staten egentligen bara har makt för att de säger åt oss att de har det? Polisen löser omkring 10% av alla anmälda brott och då räknar vi inte med alla brott
som begås utan enbart brotten
som anmäls - man undrar hur många brott som inte anmäls på grund av folks totala brist på förtroende för att polisen ska kunna lösa dem. För ett par år sedan fick min moster ett inbrott i sin sommarstuga där de stal bl.a. en åkgräsklippare. De ringde till polisen som snällt förklarade att de vet exakt vem som gjorde det, var de bor och att det är en stöldliga men att de inte kunde göra någonting åt det, och gubben kunde inte heller gå och hämta tillbaka sin gräsklippare eftersom de förmodligen var beväpnade. När de frågade var de skulle skicka anmälningen fick de det uppmuntrande svaret: "Skicka den var fan du vill." (Detta är inte ett exempel som är till för att bevisa att statistiken har fel, utan det är ett exempel som belyser hur det oftast verkar fungera. Jag har några till på lager om ni vill höra om folk som blir blåsta på blocket av personer som har anmälts till polisen med namn, adress, bankgironummer och i princip hårfärg utan att polisen ens låtsas göra ett skit åt saken.)
Om anarki betyder avsaknaden av lag och ordning så lever vi redan till minst 90% i en anarki. Den enda anledningen till att alla inte gör precis vad de vill är för att de är rädda för att polisen kanske ska ta dem men om befolkningen insåg att om alla hade gjort precis som de vill (som i t.ex. fallet med TV-avgiften och olaglig nedladdning på internet) så skulle polisen stå helt maktlös och handfallen. De skulle aldrig kunna kontrollera flera miljoner människor som bryter mot alla tänkbara meningsfulla eller meningslösa lagar. Yrkeskriminella har insett det och de begår fritt precis vilka brott de vill utan hänsyn till någonting. Polisen kan inte hindra dem från att råna banker och mörda folk - i de allra flesta fallen kan de inte ens konstatera VEM som rånade banken eller som mördare någon som vi har läst i tidningen om dagen efter när kroppen ligger på bårhuset. De som vill göra som de vill kan alltså med största sannolikhet för att inte åka fast göra det, och det är precis vad de gör. (Och då ska vi också ha i åtanke att de flesta som åker dit är riktiga jävla pantskallar; har man en tresiffrig IQ borde man kunna mörda fler personer än Adolf Hitler utan att åka fast.)
Ändå klarar vi oss ganska bra, trots att polisen är lika effektiv som en rullstolsbunden kärring utan rullstol som sjunker i kvicksand. Lagarna finns bara till för att hålla oss på plats någorlunda under det tomma hotet om CSI-liknande vedergällning för att vi bryter mot förtryckarlagar som vi aldrig har bett om från första början.
Angående staten: vad har politikerna gjort för oss i det långa loppet? Har de förstört eller förbättrat? Deras enda intresse är makt och ännu mer makt och alla andra ska få mindre makt och att i slutändan förhoppningsvis smyga in en mer och mer auktoritär 1984-stat i små steg utan att för många klagar för högljutt. Jag anser att vi hade klarat oss bättre utan dem än med dem men det är som du säger svårt att sia om.
Kanske är det så att god ordning uppstår spontant utan behov av vare sig stat eller lagar.
