"Hur kommer det sig att frimurarnas hemligheter har lyckats hållas hemliga, till skillnad från tex sientologerna??"
I could tell you, you know, but then I really had to, ...you know...
Somligt är ute, somligt är det inte och jag tror det beror på bl.a. följande:
- Väldigt få wannabes och sensationslystna - dvs sådana som snackar skit efter tre öl - blir ens kallade att söka.
- De få som ändå "slinker igenom" märker snart att det inte är ett socialt främjande sätt att vara snackig och anpassar sig eller kommer aldrig åter.
- Vi som varit med ett tag inser hur mycket vi ändå inte förstår och förstår alltså ännu bättre till vilket åtlöje vi skulle göra oss, om något som var ute skulle kunna spåras till tex mig.
- Det är roligt att utforska konsten i bröders samvaro och kunna ha den tillit och förtroende som det kräver.
Ungefär!
// Krok (VI)