2010-09-16, 22:23
#1
Tidigare erfarenheter: Benzo, tjack, LSD, MDMA, Tramadol, Kodein, Cannabis (röker dagligen), Salvia och diverse rökmixar.
Jag har tidigare provat både LSD och Salvia ett par gånger. Syra just tycker jag är förtjusande vackert med alla färger och mönster som blir, och att hela världen blir totalt megaflummig. Salvia däremot vet jag inte om jag sneade men det kändes som om jag var fast i en evighetskarusell som bara snurrade snabbare och snabbare tills jag kastades ur och vaknade på golvet.
Så jag har varit sugen på testa svamp länge. Har varit i Amsterdam 3 gånger, försökt få tag i bra svamp två av gångerna men har bara blivit lurad och fått ren skit. En av mina barndomsvänner som också gillar att se världen från nya perspektiv tipsade mig om toppisar för ett antal år sedan. Vi har varit ute och sökt ifjol och i förrfjol utan något resultat. Vi har sökt på varenda möjligt ställe men endast hittat någon enstaka.
Men så i förrgår tog vi bilen och for en sväng till ett känt ställe där dom brukar ha fårhagar. Vi stannade bilen och klev ur och ca 30sec senare hade vi hittat den första "toppisen". Det var rådde inte längre några tvivel om huruvida vi skulle få tag i toppisar eller inte - för på det här stället bokstavligen kryllade det. Så vi plockade ihop ca 340st på 30min.
Igår så skrev vi till verket och gjorde i ordning varsin milkshake spetsad med toppisar. Eftersom jag inte hade någon aning om dos, och tänkte att jag ändå var en ganska van trippare från mina tidigare erfarenheter. Så jag lastade på rejält, 75st blev det till slut.
Jag drack min milkshake och satte mig vid datorn för att vänta på att det skulle kicka. Jag hade väl några små förväntningar om att det skulle bli lite färglatt och flummigt, men inte så mycket mer, eftersom alla jag frågar säger "Har du tagit syra är svamp rena barnleken."
Så var dock inte fallet med dessa svampar. Ca 45minuter efter att jag druckit min shake börjar mina ögon bli lite "suddiga" och mönterna i tapeterna börjar röra sig och bilda skumma figurer. Även min polare började känna av det rätt bra, så vi bestämde oss för att ta en sväng ut till det upplysta motionsspåret som ligger just här brevid. Vi gick och flummade på som vanligt och tänkte inte direkt på vad vi såg, före dess att vi kom ut i skogen och blev översköljd av en våg av färger. Genast stannade vi upp och stod helt blickstilla i säkert 10minuter och bara tittare rakt ut i skogen. Efter det började vi promenera efter spåret, och eftersom det regnade och blåste lite så kändes det ungefär som att sitta i en 2m segelbåt på ett stormigt atlanten.
Vart man än gick, var det ett hav av färger, som skiftade mönster och bildade till slut något som kan linkas vi en persisk flygande matta. Flygande i den aspekten om att man satte sig och höll i sig, så kändes det faktiskt som om den flyttade en frammåt. Detta var, vad vi trodde, peaken av trippen så vi gick en stund till och sedan beslutade vi oss för att gå tillbaka till min lägenhet. Väl framme i lägenheten fick vi för oss den underbara iden att tillaga lite munchies (Vi trodde att vi var munchade eftersom vi passade på att röka två halvstadiga spliffar när vi lix var ute på en promenad.)
Vi hade förberett munchies i form av fruktsallad. Jag tog upp något, vet inte vad och stoppade det i munnen. Tuggade tre gånger och kände "Jag känner igen den här smaken, men vad smakar det för något?" Jag försökte beskriva smaken för min kompis i hopp om att han kanske skulle veta vad frukten hette. Han visste inte heller så vi bestämde oss för att kalla den "god och kladdig." efter en stunds ätande blev vi klart rastlösa och ville göra något. Men vi vågade inte gå ut för tänk om man träffade någon? Så vi bestämde oss för att rita. Jag tog fram ett papper och började rita en labyrint. Min vänn satt storögt och knäpptyst och såg på.
Efter ca 5 minuter sa han "Jag har gått vilse, du måste leda mig hem igen." Sen ställde han sig upp och klev fram till väggen, och började gräva med fingrarna. Han blev allt mer desperat eftersom han märkte att han inte tog sig någon vart utan som han beskrev det så "för varje steg in i väggen han tog, så var det något där inne som puttade ut honom igen." Jag blev livrädd, för jag hade inte svävat igen sådär mycket i mina tankar. Jag fick halvt panikångest för en stund och kastades in i något helvetiskt. Jag kände att det var påväg utför och försökte upprepa för mig själv att "ta det lugnt, det är bara inbillning" , men det var ju lättare sagt än gjort då vart man än vände huvudet så dök det fram något som skulle kunna liknas vid en stor spindel med en stornäbb och skarpa huggtänder. Jag försökte blunda, men då började den attackera mig, så jag beslutade mig för att gå därifrån.
När allt klarnade till så upptäckte jag att min kompis hade försvunnit, han gick inte att hitta i lägenheten. Jag sökte och ropade och till slut hittade jag honom, instängd i en garderob under ett täcke. Jag frågade vad han gjorde och tog av honom täcket. Han tippade skrämset upp på mig och sa "Gud, är du här för att hämta mig nu?"
Det var då jag blev riktigt, riktigt rädd. Jag fick för mig att jag hade blivit sjuk i huvudet och att jag var totalt värdelös. Ingen tyckte om mig, alla hatade mig och jag hade förstört min kompis och mitt eget psyke för all framtid. Jag var helt övertygad om att jag hade fastnat i en svamp-psykos som loopade tiden om och om igen. Rösten av min polare blev helt förvrängd och alla ljud lät precis som ett stort och mycket elakt monster som röt. Så jag sökte tröst i något som jag trodde skulle kännas tryggt - Sängen.
Sängen var läskigare än något annat, det kröp ormar i hela sängen. (Tilläggas bör att jag är livrädd för ormar och gråter i princip så fort jag ser en orm i det fria). Så jag gick upp och satte mig på toaletten för att prova lugna magen lite. När jag klev in i badrummet hade någon lämnat varmvattnet igång så det var som att gå in i en ångbastu. All ånga fick mig att tro att det brann i toalettstolen så där gick det inte heller vara.
Trippen fortsatte så, till och från, under i princip hela kvällen. Jag drack min shake vid ca 19.30 och var inte "kry" förns klockan hade blivit 3. Det var riktigt längesedan jag var så rädd som jag var precis i slutet av trippen. Jag var övertygad om att det aldrig skulle gå över och att jag nu skulle få leva med hallisarna resten av livet, så ångesten kom som på ett brev på posten vilket gjorde att jag låg och skakade från 12-03.
Jag har nu i efterhand läst att en "lagom" nybörjardos är någonstanns mellan 25-35 svampar. Så jag kan förstå nu varför de gick som de gick när man smäller i sig 75st svampar och tror att det knappt skall märkas.
Jag skulle, på det hela sammantaget ge trippen 6/10 just för att början av trippen var så galet flummig och otroligt rolig. Ni får gärna tycka till om denna, min allra första tripprapport så jag kan ta till mig av kritiken och i framtiden skriva de mest intressanta tripprapporterna här på flashback!
Over 'n' Out!
Jag har tidigare provat både LSD och Salvia ett par gånger. Syra just tycker jag är förtjusande vackert med alla färger och mönster som blir, och att hela världen blir totalt megaflummig. Salvia däremot vet jag inte om jag sneade men det kändes som om jag var fast i en evighetskarusell som bara snurrade snabbare och snabbare tills jag kastades ur och vaknade på golvet.
Så jag har varit sugen på testa svamp länge. Har varit i Amsterdam 3 gånger, försökt få tag i bra svamp två av gångerna men har bara blivit lurad och fått ren skit. En av mina barndomsvänner som också gillar att se världen från nya perspektiv tipsade mig om toppisar för ett antal år sedan. Vi har varit ute och sökt ifjol och i förrfjol utan något resultat. Vi har sökt på varenda möjligt ställe men endast hittat någon enstaka.
Men så i förrgår tog vi bilen och for en sväng till ett känt ställe där dom brukar ha fårhagar. Vi stannade bilen och klev ur och ca 30sec senare hade vi hittat den första "toppisen". Det var rådde inte längre några tvivel om huruvida vi skulle få tag i toppisar eller inte - för på det här stället bokstavligen kryllade det. Så vi plockade ihop ca 340st på 30min.
Igår så skrev vi till verket och gjorde i ordning varsin milkshake spetsad med toppisar. Eftersom jag inte hade någon aning om dos, och tänkte att jag ändå var en ganska van trippare från mina tidigare erfarenheter. Så jag lastade på rejält, 75st blev det till slut.
Jag drack min milkshake och satte mig vid datorn för att vänta på att det skulle kicka. Jag hade väl några små förväntningar om att det skulle bli lite färglatt och flummigt, men inte så mycket mer, eftersom alla jag frågar säger "Har du tagit syra är svamp rena barnleken."
Så var dock inte fallet med dessa svampar. Ca 45minuter efter att jag druckit min shake börjar mina ögon bli lite "suddiga" och mönterna i tapeterna börjar röra sig och bilda skumma figurer. Även min polare började känna av det rätt bra, så vi bestämde oss för att ta en sväng ut till det upplysta motionsspåret som ligger just här brevid. Vi gick och flummade på som vanligt och tänkte inte direkt på vad vi såg, före dess att vi kom ut i skogen och blev översköljd av en våg av färger. Genast stannade vi upp och stod helt blickstilla i säkert 10minuter och bara tittare rakt ut i skogen. Efter det började vi promenera efter spåret, och eftersom det regnade och blåste lite så kändes det ungefär som att sitta i en 2m segelbåt på ett stormigt atlanten.
Vart man än gick, var det ett hav av färger, som skiftade mönster och bildade till slut något som kan linkas vi en persisk flygande matta. Flygande i den aspekten om att man satte sig och höll i sig, så kändes det faktiskt som om den flyttade en frammåt. Detta var, vad vi trodde, peaken av trippen så vi gick en stund till och sedan beslutade vi oss för att gå tillbaka till min lägenhet. Väl framme i lägenheten fick vi för oss den underbara iden att tillaga lite munchies (Vi trodde att vi var munchade eftersom vi passade på att röka två halvstadiga spliffar när vi lix var ute på en promenad.)
Vi hade förberett munchies i form av fruktsallad. Jag tog upp något, vet inte vad och stoppade det i munnen. Tuggade tre gånger och kände "Jag känner igen den här smaken, men vad smakar det för något?" Jag försökte beskriva smaken för min kompis i hopp om att han kanske skulle veta vad frukten hette. Han visste inte heller så vi bestämde oss för att kalla den "god och kladdig." efter en stunds ätande blev vi klart rastlösa och ville göra något. Men vi vågade inte gå ut för tänk om man träffade någon? Så vi bestämde oss för att rita. Jag tog fram ett papper och började rita en labyrint. Min vänn satt storögt och knäpptyst och såg på.
Efter ca 5 minuter sa han "Jag har gått vilse, du måste leda mig hem igen." Sen ställde han sig upp och klev fram till väggen, och började gräva med fingrarna. Han blev allt mer desperat eftersom han märkte att han inte tog sig någon vart utan som han beskrev det så "för varje steg in i väggen han tog, så var det något där inne som puttade ut honom igen." Jag blev livrädd, för jag hade inte svävat igen sådär mycket i mina tankar. Jag fick halvt panikångest för en stund och kastades in i något helvetiskt. Jag kände att det var påväg utför och försökte upprepa för mig själv att "ta det lugnt, det är bara inbillning" , men det var ju lättare sagt än gjort då vart man än vände huvudet så dök det fram något som skulle kunna liknas vid en stor spindel med en stornäbb och skarpa huggtänder. Jag försökte blunda, men då började den attackera mig, så jag beslutade mig för att gå därifrån.
När allt klarnade till så upptäckte jag att min kompis hade försvunnit, han gick inte att hitta i lägenheten. Jag sökte och ropade och till slut hittade jag honom, instängd i en garderob under ett täcke. Jag frågade vad han gjorde och tog av honom täcket. Han tippade skrämset upp på mig och sa "Gud, är du här för att hämta mig nu?"
Det var då jag blev riktigt, riktigt rädd. Jag fick för mig att jag hade blivit sjuk i huvudet och att jag var totalt värdelös. Ingen tyckte om mig, alla hatade mig och jag hade förstört min kompis och mitt eget psyke för all framtid. Jag var helt övertygad om att jag hade fastnat i en svamp-psykos som loopade tiden om och om igen. Rösten av min polare blev helt förvrängd och alla ljud lät precis som ett stort och mycket elakt monster som röt. Så jag sökte tröst i något som jag trodde skulle kännas tryggt - Sängen.
Sängen var läskigare än något annat, det kröp ormar i hela sängen. (Tilläggas bör att jag är livrädd för ormar och gråter i princip så fort jag ser en orm i det fria). Så jag gick upp och satte mig på toaletten för att prova lugna magen lite. När jag klev in i badrummet hade någon lämnat varmvattnet igång så det var som att gå in i en ångbastu. All ånga fick mig att tro att det brann i toalettstolen så där gick det inte heller vara.
Trippen fortsatte så, till och från, under i princip hela kvällen. Jag drack min shake vid ca 19.30 och var inte "kry" förns klockan hade blivit 3. Det var riktigt längesedan jag var så rädd som jag var precis i slutet av trippen. Jag var övertygad om att det aldrig skulle gå över och att jag nu skulle få leva med hallisarna resten av livet, så ångesten kom som på ett brev på posten vilket gjorde att jag låg och skakade från 12-03.
Jag har nu i efterhand läst att en "lagom" nybörjardos är någonstanns mellan 25-35 svampar. Så jag kan förstå nu varför de gick som de gick när man smäller i sig 75st svampar och tror att det knappt skall märkas.
Jag skulle, på det hela sammantaget ge trippen 6/10 just för att början av trippen var så galet flummig och otroligt rolig. Ni får gärna tycka till om denna, min allra första tripprapport så jag kan ta till mig av kritiken och i framtiden skriva de mest intressanta tripprapporterna här på flashback!
Over 'n' Out!
Hoppas du är fine nu iallafall. Peace.
