Citat:
Ursprungligen postat av shaqim
Tänk dig att du upplever en extrem orättvisa i samhället som skadar miljontals oskyldiga varelser. Du, liksom många andra, vet att detta är helt sjukt. Varje dag vet du att fler och fler dör och vad fan ska du göra? Det händer ingenting på den politiska fronten, i rent brist på tålamod tar du saken i egna händer. Du blir ingen hjälte, framförallt inte samhällets hjälte, men du AGERAR och gör vad du vet är rätt.
Fast summan av kardemumman blir likafullt att en grupp frustrerade och känslomässigt störda individer tolkar in beteenden och förmänskligar djur till en sådan nivå att de anser det vara befogat att använda våld och hot mot medmänniskor för att motarbeta deras "upplevelse" av djurens lidande.
För att motivera våld i syfte att hindra annat våld så måste man kunna ställa dem i relation till varandra. Att börja gråta när man ser att ens hund brutit bakbenen upplevs som en reaktion på djurets lidande, men i praktiken så är det jävligt svårt att sia om hur djuret upplever det. Vi kan se att djur lider, men i vilken utsträckning blir väldigt svårt att svara på, speciellt om vi ska försöka mäta det med någon annan sorts lidande.
Ta vilket försöksdjur som helst i bur. Självklart ser man att djuret lider, om man har förmågan till empati. Men det blir nästan omöjligt att ställa det lidandet i relation till det lidande djuret hade upplevt ute i det vilda, jagad av ett annat djur, i kamp om en partners gunst eller i svåra tider av svält. Eftersom att djur inte besitter någon
Theory Of Mind och inte är kapabel att kommunicera med oss på det sättet.
Djuroffer har räddat miljoner, kanske miljarder människoliv och banat vägen för nästan all mänsklig utveckling (försök utveckla jordbrukssamhället till ett industrisamhälle utan hovdjur som arbetskraft). DBF är så egocentrerade och bortskämda att de glömmer bort anledningen till varför det finns internet, försäkringskassor, socialbidrag och elektricitet idag.
Speciellt hycklande blir det eftersom att DBF-are i regel inte någonsin har riktiga arbeten och är fullständigt beroende av det sofistikerade samhällsbyggets intravenösa bidragsvård - skapat av djuroffer. Arbetslöshetsåtgärder, ABF-kurser, tillfälliga "kulturjobb", genusutvecklare för EU-pengar och luddiga universitetsstudier är vad majoriteten av DBF-arna sysselsätter sig med om dagarna.
Jag tror min avsky bygger på att djurrättsaktivister har på så många destruktiva egenskaper:
- Fanatism (Den här läran är den enda sanna)
- Permanent Tolkningsföreträde (_jag_ vet vad djuren känner)
- Bidragsberoende (Jag vägrar delta i samhället på samma villkor som alla andra)
- Inkompabilitet med omvärlden (Jag är mer speciell och bättre än alla andra)
- Bortskämdhet (Jag inser inte att jag står i skuld till de människor som offrat djur för människoliv)
- Människofientliga (När det kommer till kritan så är djuren viktigare)
Citat:
Ursprungligen postat av shaqim
Jag är absolut inte för att skada någon fysiskt, men en ekonomisk skada kan man leva med. Och går företaget i konkurs får de skylla sig själva.
Här har vi ett exempel på den fullständiga okunskapen som DBF lever i. Ingen inom gruppen har någonsin haft ett riktigt arbete och därmed behövt uppleva vad det innebär och/eller kan innebära i praktiken och förlängningen.
Ditt företag går dåligt eftersom att du måste köpa nya glasrutor a 15000 styck en gång i veckan. Dina anställda börjar gnälla för att du släpar efter med lönerna. Du får dåligt samvete och börjar känna dig stressad för att pengarna inte räcker till. Du uppsöker hjälp och blir kastad i farmakologins underbara värld. Du blir torsk på sömnmedicin och benzo. Din partner bråkar med dig eftersom att du måste jobba dygnet runt för att få allt att gå ihop. Dina barn är ute och springer på nätterna och du orkar inte ha koll. Du äter mer benzo. Din dotter börjar sno benzo av dig och du försöker lura till dig mer av läkaren eftersom att det är enklare än att ta tag i din dotters stölder. Läkaren anar oro och vill plötsligt trappa ner drogerna. Helt plötsligt upptäcker du att pengarna är slut i företaget och att konkursen väntar. Lite fiffig bokföring löser biffen. Inte alls, polisen hämtar dig för bokföringsbrott. Du är fortfarande torsk på benzo. Du döms till 4 månader med fotboja och 50'000 i skadestånd. Din partner kräver att få ett "break" och flyttar in hos någon annan.
Citat:
Ursprungligen postat av shaqim
Jag vet att det är odemokratiskt, men vissa saker kräver odemokratiska handlingar, det svenska folket är inte så bra på att tänka själv.
Och här inser du den logiska kopplingen till valfri envåldshärskare... visst?