2012-03-29, 01:15
#49
Citat:
Ursprungligen postat av Visf
Anarkister bör även överge sin definition av kapitalism, eftersom den aldrig används i folkmun.
Fast vad som är "folkmun" beror nog ganska mycket på umgänget; min erfarenhet är att kapitalism främst definieras som lönearbete, storföretag och exploatering. Och då umgås jag ju mest med socialister, eller politiskt ointresserade som däremot, förmodligen, fått en bild av begreppet från socialister - eventuellt också de vulgärliberaler som huserar i MUF och liknande organisationer här uppe, som sällan är sena att komma till storföretagens försvar när de gör något förkastligt, som sällan är sena att försvara privilegierade positioner som den faktiskt existerande kapitalismen skapat.
Men visst finns det olika definitioner av begreppet - liksom när det gäller de flesta begrepp; min poäng är att det nog inte går att säga att ens egen definition är den som används "i folkmun", baserat på egen erfarenhet. Ofta används alla möjliga definitioner i olika grupper och sammanhang, och ofta används även olika eklektiska och motsägelsefulla varianter som inkluderar delar av två eller fler olika definitioner.
Det är förmodligen det absolut vanligaste; givet att de flesta kallar dagens kapitalism för kapitalism, samtidigt som de på något sätt ser en relativt hög frihetsgrad i ekonomin som ett av dess kännetecken (dvs gör någon slags sammanblandning av "laissez-faire kapitalism" och "statsmonopolkapitalism", och använder olika aspekter av definitionen i olika sammanhang). Det är ju bl.a. Roderick Longs poäng i hans utläggning om "zaxlebax".
Givetvis blir lättare att bara kalla det för fri marknad, eller total marknad, jag brukar stressa poängen att det betyder frihet även för kooperativ och arbetares organisering - vilket är hur jag vill organisera många saker i samhället (framförallt välfärd).
Citat:
Precis som de inte känner igen socialism som arbetarnas ägande av produktionsmedlen.
Där måste jag, igen, säga att jag inte riktigt känner igen mig; när jag diskuterar politik med folk brukar den kunskapen i regel redan finnas - finns den inte, och "anarkistisk socialism" således ses som en självmotsägelse, brukar jag däremot mycket riktigt börja formulera mig på andra sätt, prata om federalism i produktionen, om mutualism, om en ekonomi baserad på självförvaltning och förening hos egenproducenter, producent- och konsumentkooperativ, o.s.v. För att kanske sedan konstatera att det är anarkistisk socialism

Men ja, vi umgås nog i ganska olika kretsar, och stöter på olika sorters människor med olika politisk hemvist (i mitt valdistrikt fick moderaterna exempelvis c:a 6% av rösterna, medan S och V låg kring 70%, S över 60% på egen hand - och då var moderaterna ändå starkare än vanligt; 2006 fick de ungefär 3%). Att många av dem jag stöter på har en generellt bättre koll på vad socialism innebär är således inte så konstigt, givet det politiska klimatet. Samma sak upplever jag är fallet på socialistiska diskussionsforum, eller bland läsarna av min blogg; men självklart, skulle termen bli problematisk är jag inte mindre pragmatisk än att söka andra termer för att beskriva samma sak - eller förklara termen, om jag har tid och ork.
Det är ju trots allt nödvändigt för mig att använda någon term, utöver t.ex. libertarian eller anarkist - då frihet inte är det enda jag eftersträvar, och då dessa termer inte på samma sätt som förut direkt förstås som socialistiska; jag ser inte samma problem hos en liberal eller anarkokapitalist som inte eftersträvar något annat än en fri ekonomi - där de sedan inte kunde bry sig mindre om ifall denna blir kommunistisk, kapitalistisk eller vad som helst, givet vad människor väljer - där "fri ekonomi" således mer än väl räcker för att beskriva vad som eftersträvas. Det är att säga att man strävar efter "kapitalism", medan detta lika gärna kan betyda "kommunism" ifall ett sådant klimat råder, som jag menar blir lite missvisande. Har man det som en uttalad preferens, så visst; men det är sällan så det framställs, utan "kapitalism" presenteras i regel som en term som inkluderar både kommunism, socialism och faktisk kapitalism (och alla andra ekonomiska system, som väljs frivilligt, med prefixet "laissez-faire"); samtidigt som den används för att beskriva dagens ekonomi (med prefix som "korporativ", "stats-" och "statsmonopol-").
Vad då definitionen av "kapitalism" egentligen är förstår nog ingen, då termen inte har någon definition. I "laissez-faire"-varianten inbegriper den alla typer av ekonomiska system som ingås frivilligt, och i "statsmonopol"-varianten syftar den, liksom den definition som används av socialister, på kapitalackumulation genom privat kapitalägande, på lönearbete, o.s.v. Definitionen som används i den ena "formen" av kapitalism kan således inte vara densamma som används i den andra; själva termen "kapitalism" måste betyda olika saker. För att kunna inkludera frivillig kommunism i "laissez-faire kapitalismen" kan den inte syfta till privatägda produktionsmedel; vilket däremot är en central del i den andra definitionen, när t.ex. Rothbard placerar dagens ekonomier i "statsmonopolkapitalism"-facket.
"Kapitalism" i "laissez-faire kapitalism" saknar således betydelse; bara "laissez-faire" inbegriper allt man pratar om - ifall även kommunism, socialism, och alla andra typer av ekonomiska samarbetsformer ska inkluderas i termen. Då blir det ju en ren självmotsägelse; kapitalistisk kommunism - med helt kollektivt ägda produktionsmedel och total avsaknad av marknadsutbyten - smaka på termen. "Kapitalism" är i sammanhanget såväl överflödigt som självmotsägande; om det inte syftar till en preferens, och således exkluderar t.ex. kommunism och socialism (inte friheten att ingå i sådana samarbeten, då - som "laissez-faire" förutsätter - utan snarare exkluderar frivillig kommunism från definitionen av frivillig kapitalism; ser dem som två olika sätt att organisera sig i den frihet som termen "laissez-faire" i sig själv innebär).
"Kapitalism" i "statsmonopolkapitalism" får dess betydelse genom privatägandet tillsammans med kapitalackumulationen genom kapitalägandet, lönearbetet, o.s.v. - ett statsmonopolistiskt system som saknar dessa faktorer kallas inte kapitalistiskt, utan något annat (t.ex. feodalism eller slavsamhälle, beroende på hur ekonomin faktiskt ser ut och sköts); åtminstone enligt anarkokapitalister som Rothbard, Hess, Long, o.s.v. Om termen ska ha någon betydelse i "laissez-faire"-varianten, måste den inte syfta till en preferens för detta ekonomiska produktionssätt - men utan stat, eller åtminstone utan statligt inflytande och ägande - om vi dels ska ha en logisk konsekvens i användandet av termen, och dels om termen ens ska betyda något alls i "laissez-faire"-varianten, utöver vad laissez-faire redan syftar till?
Om "kapitalism" ska betyda "fri ekonomi" blir ju termen "laissez-faire kapitalism" detsamma som "laissez-faire laissez-faire"; eller "kapitalistisk kapitalism". Anarkokapitalism blir "anarkistisk anarkism"; eller "kapitalistisk kapitalism". Statsmonopolkapitalism blir "statsmonopol-laissez-faire". I det ena sammanhanget totalt överflödigt, i det andra självmotsägande. Kapitalism måste, för att ha någon betydelse i båda sammanhang, syfta till ett visst produktionssätt; det kapitalistiska produktionssättet, baserat på privat kapitalägande och kapitalackumulation genom kapitalägande, lönearbete, o.s.v. - då börjar termens betydelse, i båda sammanhang, plötsligt bli väldigt klar. Då börjar dessutom laissez-faire pro-kapitalisternas motstånd mot socialism och kommunism, förespråkande av räntor, vinst och annan kapitalackumulation genom kapitalägande, lönearbete, o.s.v. bli väldigt logiskt sammanbunden med den "utopi" man eftersträvar; och man förstår varför anarkokapitalister som börjar motsätta sig dessa saker i regel slutar kalla sig för kapitalister, och istället använder termer som "marknadsanarkister", "individualanarkister", eller liknande.
Allt blir helt enkelt mycket mer logiskt, om kapitalism faktiskt är en term som betyder något speciellt - något som faktisk kapitalism karaktäriseras av, och något som utopiska kapitalister inkluderar i deras utopier - hellre än i princip allt, och inget, på samma gång