En tidsmaskin framåt är ok, men bakåt är det omöjligt att färdas, eller hur?

Det här har ingenting med fysik eller matematik att göra. Det här kan i bästa fall anklagas för att vara filosofi.

Funderade lite på det här med ljusets hastighet och tidsdillation...

Är det så att om man åker flygplan ca 700 km/h går tiden då liiiiite saktare, alltså att tiden alltid går i princip omätbart saktare fast ändå saktare om man kommer upp i en hastighet(förflyttar sig egentligen). Eller är det endast vid en speciell gräns av hastighet som är mkt nära ljusets maxhast som tiden överhuvudtaget går långsammare?

Jag drar mig till minnes att svarta hål strålar ut ngt som kallas hawkingstrålning...hur kan ljus fly från ett svart hål?

Sen en sista grej jag kom att tänka på...om vi säger att man bygger ett rör som går ett varv runt jorden och suger ut all luft ur den så vi har ett perfekt vakuum, och sedan accelererar vi en farkost i detta rör, vad är det som hindrar farkosten från att nå ljusets hastighet då det inte finns ngt motstånd?

Tidsdilation räknar du ut med formeln t=t_0/sqrt(1-(v/c)^2)

Studerar du formeln ser du tydligt att det krävs väldigt höga hastigheter, för att kvoten skall vara på betydande stor nivå.

Så om du åker i 700 km/h, alltså ca 194,4 m/s, så kommer varje sekund du färdas att motsvara:

1/sqrt(1-(194,4/299792458)^2) = 1,000 000 000 000 210242794111778671 sekunder. Du kommer alltså att färdas ca 0,2 pikosekunder in i framtiden för varje sekund du upplever att du själv färdas.

Ja, svarta hål utstrålar Hawkingstrålning, de "dunstar" alltså bort efter ett tag, om de inte får någon föda. Jag har för mig att det eventuellt beror på att det överallt i universum hela tiden skapas partikelpar, som på ett ögonblick annihilerar varandra och försvinner. Enligt Heisenbergs osäkerhetsprincip kan sådan så kallad "lånad energi" endast existera under oerhört små ögonblick ("lånad energi" eftersom det faktiskt har skapats energi, som dock försvinner direkt).

Om nu ett partikelpar skapas precis vid händelsehorisonten till ett svart hål, så kan de bli så att ena partikeln dras in innanför händelsehorisonten, medan den andra partikeln lyckas fly från det svarta hålet. Då kommer den partikel som drogs in i svarta hålet i stället att annihileras med en partikel i det svarta hålet, varmed energi har försvunnit från det svarta hålet, och lite har lyckats komma där ifrån.

Kort svar på sista frågan är relativitetsteorin. Energin som krävs för att accelerara en massa går mot oändligheten, då hastigheten går mot c.

Ja, ibland är jag enbart en filosof därav mitt användarnamn fillefilosof men bevisa gärna om jag har fel och visa på vilket sätt i så fall, gärna med vetenskapliga och matematiska belägg. Varför och hur kan man bevisa att C upphöjt till 2 (kvadrat) eller 3 (kubik) ens existerar som en exakt matematisk formel då resultatet ändå närmar sig oändligt stora tal?

Eller bara att universum B ligger, låt oss säga tidsförskjutet i förhållande till oss, en viss tid bakåt. Det är ju en ekvivalent framställning, i vilket fall kan man aldrig förändra någonting i universum A. Jag ser det då hellre som att man åker mellan universum som är fasförskjutna en viss tid och ändrar saker där. Men bara detta är ju rent hypotetiskt.

Ja men inlägget som jag skrev i universum A kan ingen någonsin få ogjort.

Man kan inte bevisa fysik, man kan bara använda en matematisk modell som stämmer överens med verkligheten tillräckligt bra. Den modellen som stämmer bäst överens med verkligheten (alltså den modellen som kan beräkna ett verkligt förlopp och sedan jämfört med andra vara mest precist) är den modellen man använder.

Det är ju precis det jag säger, i och med ens resa så skapas ett parallellt universum som man färdas till. Sedan huruvida det är tidsförskjutet eller att man verkligen reser i tiden är inte speciellt relevant.

Jag har aldrig sagt att ingen kan få dig i universum A att aldrig ha skrivit ditt inlägg, utan det jag säger är att det skapas ett parallellt universum, där någon kan stoppa dig från att skriva inlägget. Universum A existerar fortfarande i samma form, men kopian universum B är det som förändras och därmed blir mindre och mindre likt sitt moderuniversum.

Förstår du nu vda jag försöker säga?...

Jag har några synpunkter.
1. Vad fan?
1.1. Vad snackar du för skit, hur skulle det möjligtvis kunna vara E = mc^3, och varför? Du är befängd.
1.2. Det kanske är t.ex. tidsdilatationen som är relevant i sammanhanget tidsresor.
2. Finns det ingen här som kan posta ett vettigt ämne, som handlar om FYSIK eller MATEMATIK eller TEKNOLOGI, och som kanske kan något grundläggande om dessa ämnen?
3. Kvantfysik har väl en del att säga till om när det gäller just tidsresor.
4. Åsikter om att det inte går att resa bakåt i tiden enligt relativitetsteorin? Revolutionerande insikt.

Ja, men då reser man alltså inte bak i tiden, utan snarare fram i tiden, eftersom det tar tid att resa. Fast till ett universum som är fasförskjutet i tid.

Om man nu kan åka framåt i tiden genom att åka i ljusets hastighet, så borde det ju gå att åka tillbaka i tiden genom att istället backa i ljusets hastighet.
Då borde ju tiden gå så sakta att hela jordens tidslinje passerar en. När man sedan kommer ikapp igen borde man vara bakåt i tiden

Vad är fram och vad är då bak? Varför åker man inte alltid bakåt?

Men snälla, inte det där argumentet igen, att det tar tid att resa alltså åker man bara framåt i tiden. Det är klart att rymdskeppet alltid kommer att uppleva en tid i positiv riktning, men det betyder inte att omkringliggande universum kan, relativt rymdskeppet, ha en tid i negativ riktning. Resa i tiden innebär inte att ens egna kropp/rymdskepp/whatever åldras bakåt, resa i tiden innebär att ens omgivning kommer att backat i tiden.