Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2011-05-17, 14:07
  #11377
Medlem
Nails avatar
Citat:
Ursprungligen postat av sp3tt
Ja, precis. Separationen ska funka enligt materialet, så jag kanske bara gjort något fel när jag ställt upp ekvationen, men i så fall kan jag inte hitta det...

Bryt ut 1/(t²-s²) ur [...]-parentesen så blir sista termen
L²( 1/(t²-1) + 1/(1-s²) ).
Citera
2011-05-17, 14:36
  #11378
Medlem
sp3tts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Nail
Bryt ut 1/(t²-s²) ur [...]-parentesen så blir sista termen
L²( 1/(t²-1) + 1/(1-s²) ).
Jaaaa! Nu ser det ju lösbart ut! Det blir "lite" kladd men inget omöjligt. Tack!
Citera
2011-05-17, 15:02
  #11379
Medlem
En geometrisk talföljd har 8 termer. Den första är 0,24 och den sista är 30,72. Vilken är kvoten och vad blir summan?
Citera
2011-05-17, 15:20
  #11380
Avstängd
Rostigbusss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av vinturrr
En geometrisk talföljd har 8 termer. Den första är 0,24 och den sista är 30,72. Vilken är kvoten och vad blir summan?

An = A1*q^n-1
30,72 = 0,24*x^7
x = (30,72/0,24)^(1/7) = 2

kvoten är 2

summan s = (a1(1-k^n))/(1-k)
(0,24(1-2^8))/(1-2) = 61,2

tror jag. Det var så länge sen jag höll på med sånt där.
Citera
2011-05-17, 16:15
  #11381
Medlem
rehyptols avatar
Citat:
Ursprungligen postat av hetfield
Du ska bestämma arean mellan g(x) och f(x) från 0 till 4 på x-axeln. Kanske känns mer bekant om du splittar upp integralen så du får int:g(x) - int:f(x) där de båda integralerna som vanligt ger arean under grafen.

Ja, det förstår jag . Men hur gör jag det?
Citera
2011-05-17, 16:42
  #11382
Medlem
spudwishs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av spudwish
1. Prop: Let F be an extension field of K, and let u in F be algebraic over K. Then there exists a unique monic irreducible polynomial p(x) in K[x] such that p(u)=0. It is characterized as the monic polynomial of minimal degree that has u as a root. Furthermore, if f(x) is any polynomial in K[x] with f(u)=0, then p|f.

Proof: Let I be the set of all polynomials f(x) in K[x] such that f(u)=0. ...Thus I is an ideal of K[x], and so I = <p(x)>... I is a prime ideal. This implies that the unique monic generator p(x) of I must be irreducible.

Hur då? <p(x)> är ett primideal om, för f,g i K[x], fg i <p> implicerar f i <p> eller g i <p>. Är det för att p(x) är det polynom av lägst gradtal, och att det skulle strida mot definitionen av p om p kunde faktoriseras ytterligare som produkt av lägregradspolynomen f,g?

2. Prop: Let F be an extension field of K, and let u be in F. If u is transcendental over K, then K(u) ~= K(x), where K(x) is the quotient field of the integral domain K[x].

Proof: Define f:K[x]->F by f(p(x))=p(u), for all p in K[x]. This defines a ring hom, and ker(f) is the set of all polynomials p with p(u)=0. The image of f is a subring of F consisting of all elements of the form a_0 + ... + a_n u^n, and it must be contained in every subring of F that contains K and u. In particular, the image of f must be contained in K(u).
If u is transcendental over K, then ker(f)={0}, and so the image of f is iso to K[x]. Since F is a field, by Thm 2 [inlägg tidigare] there exists an iso t from K(x) into F. Since every element of t(K(x)) is a quotient of elements that belong to K(u), it follows that this image must be contained in K(u). Then since t(K(x)) is a field that contains u, it must be equal to K(u).

Jahopp... Om man nu ska använda Thm 2 börjar jag med att införa f:K[x]->F enligt ovan, och g:K[x]->K(x) defn av g(X)=X/1. Thm 2 ger nu att det finns en injektiv homomorfi h:K(x)->F, analogt med Thm 2 sätter jag h(X/Y) = f(X)/f(Y) = X(u)/Y(u).
h är surjektiv om elementen i F är på formen X/Y för några X,Y i K[x], men F är ju godtycklig kropp så hur ska man veta om de är på den formen eller inte...
Sen sista meningen där, varför är t(K(x)) nödvändigtvis lika med K(u) bara för att t(K(x)) innehåller u?

Måste även fråga; eftersom Q(sqrt2) = { a+b*sqrt2 | a,b tillhör Q }, kan man då mer generellt skriva att K(u) = { a+bu | a,b tillhör K } ?

Bump.
Citera
2011-05-17, 17:34
  #11383
Medlem
marnies avatar
Har kommit till slutet av en diffekvation och ska nu bara lösa sista steget:

C1C2e^(18x) = 37e^(3x) + 20e^(-5x)

C1 och C2 är godtyckliga konstanter.
Citera
2011-05-17, 17:36
  #11384
Medlem
upperkatts avatar
Matte D:
För vilka värden på konstanterna a och b gäller det att funktionen f(X)=ax^2+bx-sin3x har ett lokalt maximum för x=0?
Citera
2011-05-17, 17:38
  #11385
Medlem
BengtZzs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av marnie
Har kommit till slutet av en diffekvation och ska nu bara lösa sista steget:

C1C2e^(18x) = 37e^(3x) + 20e^(-5x)

C1 och C2 är godtyckliga konstanter.
Vad vill du göra? Lösa ut x? bestämma C1 och C2? Du måste ha något slags villkor. Hur ser funktionen ut? Här har du bara en olöslig ekvation av tre variabler.
cde^(18x) = 37e^(3x) + 20e^(-5x)
cde^(26x) = 37e^(8x)+20
Kan ju vara värt att se denna omskrivningen i alla fall.
Citera
2011-05-17, 17:52
  #11386
Medlem
dxdps avatar
Citat:
Ursprungligen postat av upperkatt
Matte D:
För vilka värden på konstanterna a och b gäller det att funktionen f(X)=ax^2+bx-sin3x har ett lokalt maximum för x=0?

f(x) = ax^2 + bx - sin(3x)
f'(x) = 2ax + b - 3cos(3x)

Vi vet att f'(0) = 0 ty det är ett extremvärde, ger:

f'(0) = 2a*0 + b - 3*cos(3*0) = b - 3 = 0 ger b = 3 så vi vet att f'(x) = ax^2 + 3x - sin(3x) vidare är:

f''(x) = 2a + 0 + 9sin(3x) och eftersom det är ett maxiumvärde är f''(0) < 0. Insatt ger det:

f''(0) = 2a + 9*sin(0) = 2a så vi får 2a < 0 <=> a < 0.

Svar: b = 3 och a < 0.
Citera
2011-05-17, 17:54
  #11387
Medlem
Hur löser jag ut x här?

180X-100X-1000000=100000

Löjligt hur fort man glömt allt från gymnasiet!
Citera
2011-05-17, 17:54
  #11388
Medlem
BengtZzs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av upperkatt
Matte D:
För vilka värden på konstanterna a och b gäller det att funktionen f(X)=ax^2+bx-sin3x har ett lokalt maximum för x=0?
Vi vet:
f(0) = a*0+b*0-sin(3*0) = -sin(0) = 0
f'(x) = 2ax+b-3cos(3x)
f''(x) = 2a+9sin(3x)
Om andraderivatan är positiv, så är det en minimipunkt. Om andraderivatan är negativ så är det en maximipunkt.

Då får vi ekvationssystemet:
{f'(0) = 2a*0+b-3cos(0) = 0 [eftersom derivatan skall vara noll i en maximi]
{f''(0) = 2a+9sin(0) < 0 [eftersom andraderivatan skall vara negativ i en maximi]
Jag stoppar också in x = 0, eftersom det är den punkten på x-axeln vi är intresserade av.
<=>
{b-3 = 0
{2a < 0
<=>
b = 3, a < 0
Dvs när b = 3 och när a är mindre än noll, dvs när a är negativt.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback