Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2011-04-12, 12:18
  #9721
Medlem
Nails avatar
Citat:
Ursprungligen postat av xiimoon
I en kvadratisk matsal med sida 12 meter finns ett eluttag på väggen 4 meter från ett av hörnen. Hur stor del av salen kan man dammsuga med en dammsugare vars sladd, slang och munstycke tillsammans är 8 meter?

Rita figur:
En kvadrat ABCD med sidan 12 l.e. och med eluttaget U på sidan AB (4 l.e. från A). Ta fram en passare och rita en cirkel med centrum i U och med radien 8 l.e. Cirkeln skär AB i B och AD i punkten P säg. Försök klura ut storleken på medelpunktsvinkeln BUP.
Citera
2011-04-12, 12:24
  #9722
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Nail
Rita figur:
En kvadrat ABCD med sidan 12 l.e. och med eluttaget U på sidan AB (4 l.e. från A). Ta fram en passare och rita en cirkel med centrum i U och med radien 8 l.e. Cirkeln skär AB i B och AD i punkten P säg. Försök klura ut storleken på medelpunktsvinkeln BUP.

Tack, jag är med på ett ungefär. Hur går man vidare sen, och vad blir svaret? Jag fann att man kunde dammsuga ~2/3 av av matsalen vilket inte var rätt.
Citera
2011-04-12, 12:32
  #9723
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av muminporr
Vi har för varje ε > 0 ett N, sådant att d(x_n, x_m) < ε för alla m,n ≥ N

Säg, ε_k = 1/k². Då finns det ett N_k sådant att d(x_n, x_m) < 1/k² för alla n,m ≥ N_k. Det är klart att för k ≥ 1 så gäller det att d(x_n, x_m) < 1/k² för N = N_1. Det finns alltså ett N som för varje k ≥ 1 uppfyller d(x_n, x_m) < 1/k². Då torde man kunna välja {n_k} växande sådant att n_k ≥ N?

Ja, det där funkar (men jag tycker det var lite väl slarvigt skrivet). Läs igenom det igen. Jag tror inte det går att förstå texten om man inte redan vet vad som sägs.
Citera
2011-04-12, 12:54
  #9724
Medlem
Halge78s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av xiimoon
Tack, jag är med på ett ungefär. Hur går man vidare sen, och vad blir svaret? Jag fann att man kunde dammsuga ~2/3 av av matsalen vilket inte var rätt.

Du kommer få 1/4 cirkel med radie 8
en cirkelsektor med vinkel 90-A
en triangel med kateter 4 och höjden 8*sin (A)

vinkeln A får du ut genom att du vet att cos(A) = 4/8



Citera
2011-04-12, 13:07
  #9725
Medlem
spudwishs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av dbshw
Svårt att förklara bättre än det som redan står. Det betyder det som sägs. Är det något specifikt du undrar över?

Ok. Alltså:

Prop: Let R,S be comm rings, let t : R->S be a ring homomorphism, and let s be any element of S. Then there exists a unique ring homomorphism u_s : R[x] -> S such that u_s(r) = t(r) for all r in R, and u_s(x) = s.

Proof: We will first show uniqueness. If f : R[x]->S is any ring homomorphism with f(r)=t(r) for all r in R and f(x)=s, then for any polynomial p(x) = a_0 + ... + a_m x^m in R[x] we must have f(p(x)) = f(a_0) + ... + f(a_m x^m) = ... = t(a_0) + ... t(a_m)s^m. This shows that the only possible way to define u is the following: u(p(x)) = t(a_0) + t(a_m)s^m. (2)
Given this definition, we must show that u is a ring homomorphism. Since addition of polynomials is defined componentwise, and t preserves sums, it is easy to check that u preserves sums of polynomials. If q(x) = b_0 + ... + b_n x^n then the coefficient c_k of h(x)=p(x)q(x) is given by the formula c_k = Sum{i+j=k} a_i b_j. Applying t to both sides gives t(c_k) = ... = Sum{i+j=k} t(a_i) t(b_j) since t preserves both sums and products. This formula is precisely what we need to check that u(pq) = u(h) = u(p)u(q) (3). Since u(1) = 1, this finishes the proof that u is a ring homomorphism. (4)

Frågor:
1) Första frågan gäller fortfarande vad propositionen säger. Alltså, r är i R. u är en homomorfi från R[x], dvs mängden av alla polynom med koeff i R, till S, och u(r) = t(r). Så vadå, är r ett polynom? Det verkar tydligen ingå i R[x]. Och är R[x] en partition av R, eller varför bryr man sig alls om att "gå en omväg" via R[x] när man ska från R till S?

2) Man tänker sig alltså någon homomorfi, den behöver inte vara unik, och visar sen att den är unik. Mindre delfråga då, får man anta att någon homomorfi alls finns? Det kanske inte finns nån, liksom. Men huvudfrågan: Hur följer att ovanstående är det enda sättet att definiera u på?

3) Right, och hur visar man detta?

4) Beviset [av homomorfi] är egentligen inga problem, men förstår inte riktigt varför det ska bevisas. Man utgår ju från att f är en homomorfi, sedan säger man att denna f är den enda sådana homomorfin, nämligen u.



Citat:
Ursprungligen postat av dbshw
Dessa är de enda idealen i Z, och vi vet att ker(f) är ett ideal.

Hmm, ideal tas upp i nästa avsnitt så någon enklare förklaring finns nog t o m (det gällde alltså att en integral domain har characteristic som är 0 eller primt).
__________________
Senast redigerad av spudwish 2011-04-12 kl. 13:10.
Citera
2011-04-12, 13:16
  #9726
Medlem
Nails avatar
Citat:
Ursprungligen postat av xiimoon
Tack, jag är med på ett ungefär. Hur går man vidare sen, och vad blir svaret? Jag fann att man kunde dammsuga ~2/3 av av matsalen vilket inte var rätt.

Dammsugaren kan städa en sektor med radien r = 8 och medelpunktsvinkeln v = BUP.

Edit: Fel där! Städbar yta: sektor BUP + triangel UAP.

Sektorarea: A(v) = ½r²v, med v i radianer.

Har du bestämt medelpunktsvinkeln v?
__________________
Senast redigerad av Nail 2011-04-12 kl. 14:03.
Citera
2011-04-12, 13:25
  #9727
Medlem
Tja!

Sitter med en differentialekvation där jag ska visa att y=Ae^(x^3/3) är en lösning till y´=x^2*y och undrar ifall någon kan hjälpa lite! Jag har inte kommit någonstans än, för jag vet inte riktigt hur jag ska derivera HL.

tack på förhand!
Citera
2011-04-12, 13:30
  #9728
Medlem
spudwishs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Fuzzyboots
Tja!

Sitter med en differentialekvation där jag ska visa att y=Ae^(x^3/3) är en lösning till y´=x^2*y och undrar ifall någon kan hjälpa lite! Jag har inte kommit någonstans än, för jag vet inte riktigt hur jag ska derivera HL.

tack på förhand!

Du har diff.ekvationen: y'=yx^2
Förslag på lösning: y=Ae^(x^3/3)

Vet inte vad du menar med derivera HL, men du ska derivera det givna lösningsförslaget en gång, sedan stoppa in y och y' i diff.ekvationen och se att den stämmer.

Använd kedjeregeln när du ska derivera. Låt u(x) = x^3/3 så att y = Ae^u(x). Då är y' = A*u'(x)*e^u(x), där u'(x) = x^2.
Citera
2011-04-12, 14:30
  #9729
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av spudwish
Ok. Alltså:

Prop: Let R,S be comm rings, let t : R->S be a ring homomorphism, and let s be any element of S. Then there exists a unique ring homomorphism u_s : R[x] -> S such that u_s(r) = t(r) for all r in R, and u_s(x) = s.

Proof: We will first show uniqueness. If f : R[x]->S is any ring homomorphism with f(r)=t(r) for all r in R and f(x)=s, then for any polynomial p(x) = a_0 + ... + a_m x^m in R[x] we must have f(p(x)) = f(a_0) + ... + f(a_m x^m) = ... = t(a_0) + ... t(a_m)s^m. This shows that the only possible way to define u is the following: u(p(x)) = t(a_0) + t(a_m)s^m. (2)
Given this definition, we must show that u is a ring homomorphism. Since addition of polynomials is defined componentwise, and t preserves sums, it is easy to check that u preserves sums of polynomials. If q(x) = b_0 + ... + b_n x^n then the coefficient c_k of h(x)=p(x)q(x) is given by the formula c_k = Sum{i+j=k} a_i b_j. Applying t to both sides gives t(c_k) = ... = Sum{i+j=k} t(a_i) t(b_j) since t preserves both sums and products. This formula is precisely what we need to check that u(pq) = u(h) = u(p)u(q) (3). Since u(1) = 1, this finishes the proof that u is a ring homomorphism. (4)

Frågor:
1) Första frågan gäller fortfarande vad propositionen säger. Alltså, r är i R. u är en homomorfi från R[x], dvs mängden av alla polynom med koeff i R, till S, och u(r) = t(r). Så vadå, är r ett polynom? Det verkar tydligen ingå i R[x]. Och är R[x] en partition av R, eller varför bryr man sig alls om att "gå en omväg" via R[x] när man ska från R till S?

Aha. Nej, det finns en naturligt sätt att se R som en delring till R[X], nämligen som delringen av alla konstanta polynom. Det är det dom menar, så om r är i R så ser vi också r som ett element i R[X], nämligen elementet r + 0X + 0X² + .... Så r är en ett element i R, men också ett polynom.

Så du har en homomorfi från delringen av R[X] bestående av alla konstanta polynom till S. Sedan vill du utvidga den till en homomorfi från hela R[X] till S. Låt säga att jag dessutom kräver av dig att du måste skicka elementet X (alltså polynomet X) till ett visst element s. Då säger satsen att du kan hitta en exakt en sådan utvidgning.

Citat:
Ursprungligen postat av spudwish
2) Man tänker sig alltså någon homomorfi, den behöver inte vara unik, och visar sen att den är unik. Mindre delfråga då, får man anta att någon homomorfi alls finns? Det kanske inte finns nån, liksom. Men huvudfrågan: Hur följer att ovanstående är det enda sättet att definiera u på?

Du har rätt att det kanske inte finns nån. Den här delen visar bara om det finns nån, så är den unik. Det är ganska vanligt i sådana här bevis att unikhet är lättare att bevisa än existens, och att idéer från unikhetsbeviset ofta kan hjälpa till att bevisa existens, så det är därför man bevisar unikhet först.

Vi har alltså visat att om f är en homomorfi R[X] -> S med

a) f(r) = t(r) och
b) f(X) = s

så måste f(p(x)) = t(a_0) + ... + t(a_m)s^m.

Eftersom vi kräver att det u vi ska hitta uppfyller villkoren a) och b), så måste det, om det existerar, också uppfylla

u(p(x)) = t(a_0) + ... + t(a_m)s^m.

Så om vi ska bevisa existens av u, så vet vi att om vi överhuvudtaget ska ha en chans så måste u(p(x)) = t(a_0) + ... + t(a_m)s^m. Så vi kan lika gärna ta det som definition av u, och sen kolla att det fungerar.

Citat:
Ursprungligen postat av spudwish
3) Right, och hur visar man detta?

Vilket av påståendena där menar du?

Citat:
Ursprungligen postat av spudwish
4) Beviset [av homomorfi] är egentligen inga problem, men förstår inte riktigt varför det ska bevisas. Man utgår ju från att f är en homomorfi, sedan säger man att denna f är den enda sådana homomorfin, nämligen u.

Njä. Du säger ju själv att vi inte vet att ett sådant f existerar. Vi visar att om u existerar så måste

u(p(x)) = t(a_0) + ... + t(a_m)s^m. (*)

Väglett av detta så tar vi oss an existensbeviset, och väljer att definiera u genom (*).

Det skulle dock kunna vara så att den här formeln (*) står i strid med att u är en homomorfi. (Då skulle vi alltså genom motsägelsebevis bevisat att ett u med egenskaperna som krävs inte existerar.) Alltså måste vi kontrollera att u definierat genom (*) faktiskt är en homomorfi, för att kunna visa att u faktiskt existerar.

Citat:
Ursprungligen postat av spudwish
Hmm, ideal tas upp i nästa avsnitt så någon enklare förklaring finns nog t o m (det gällde alltså att en integral domain har characteristic som är 0 eller primt).

Enklare är kanske att se att ker(f) definitivt är en additiv delgrupp till Z, och de enda delgrupperna är 0 och nZ. (Beviset för det är samma jox med divisionsalgoritmen som de saker du postade för ett tag sen, kanske ni redan bevisat nånstans att just de enda delgrupperna till den additiva gruppen Z är 0 och nZ?)
Citera
2011-04-12, 15:25
  #9730
Medlem
Nails avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Nail
...
Städbar yta: sektor BUP + triangel UAP.

Sektorarea: A(v) = ½r²v, med v i radianer.

Figur:
http://img710.imageshack.us/img710/2535/2darea.png
Citera
2011-04-12, 15:36
  #9731
Medlem
spudwishs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av dbshw
Vilket av påståendena där menar du?

"This formula is precisely what we need to show..." Alltså, hur använder man informationen för att slutligen visa att operationen respekteras?


Semantikfråga:

Prop: Let R be a comm ring with 1=/=0. Then R is a field iff it has no proper nontrivial ideals.

Proof: ... assume that R has no proper nontrivial ideals, and let a be a nonzero element of R. We will show that the set I = { x in R : x = ra for some r in R } is an ideal. First, I is nonempty... If r_1 a, r_2 a are in I, ... I is an additive subgroup of R. Finally, if x = ra in I, then for any s in R we have sx = (sr)a in I, and so I is an ideal. By assumption we must have I = R, since I=/={0}, and since 1 is in R, we have 1 = ra for some r in R. This implies a is invertible, and so we have shown that R is a field.

Den där dubbla negationen gör mig förvirrad, typ. Ett propert ideal är en mängd (med ett ideals egenskaper) som är en äkta delmängd av ringen - kalla "R har ett propert ideal" för P. Det triviala idealet är nollmängden - kalla "R har ett ideal som inte är {0}" för I. Kalla "R är en kropp" för F. Så vad betyder dubbla negationen? "If not P and not Q, then F" ?
Citera
2011-04-12, 16:18
  #9732
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av spudwish
"This formula is precisely what we need to show..." Alltså, hur använder man informationen för att slutligen visa att operationen respekteras?

Okej, så vi har
p(x) = a_0 + ... + a_m x^m
q(x) = b_0 + ... + b_n x^n,
låter h(x) = p(x)q(x), och låter c_k vara så att
h(x) = c_0 + ... + c_{m+n} x^(m+n).
Vi vill visa att u(h) u(p)u(q) = .

Å ena sidan är u(h) enligt definition
u(h) = t(c_0) + ... + t(c_{m+n}) s^(m+n).
Enligt formeln som dom säger så är
t(c_k) = Σ_{i+j=k} t(a_i) t(b_j)
så vi får alltså att
u(h) = Σ_{k=0 till m+n} t(c_k) s^k
= Σ_{k=0 till m+n} Σ_{i+j=k}t(a_i)t(b_j). (*)
Å andra sidan är
u(p)u(q) = (t(a_0) + ... + t(a_m) s^m) (t(b_0) + ... + t(b_n)s^n)
= t(a_0)t(b_0) + (t(a_0)t(b_1) + t(a_1)t(b_0))s^1 + (t(a_0)t(b_2) + t(a_1)t(b_1) + t(a_2)t(b_0))s² + ... + t(a_m)t(b_n)s^(m+n)
vilket är precis samma som (*). Vi har alltså visat att u(p)u(q) = u(h).

Citat:
Ursprungligen postat av spudwish
Semantikfråga:

Prop: Let R be a comm ring with 1=/=0. Then R is a field iff it has no proper nontrivial ideals.

Proof: ... assume that R has no proper nontrivial ideals, and let a be a nonzero element of R. We will show that the set I = { x in R : x = ra for some r in R } is an ideal. First, I is nonempty... If r_1 a, r_2 a are in I, ... I is an additive subgroup of R. Finally, if x = ra in I, then for any s in R we have sx = (sr)a in I, and so I is an ideal. By assumption we must have I = R, since I=/={0}, and since 1 is in R, we have 1 = ra for some r in R. This implies a is invertible, and so we have shown that R is a field.

Den där dubbla negationen gör mig förvirrad, typ. Ett propert ideal är en mängd (med ett ideals egenskaper) som är en äkta delmängd av ringen - kalla "R har ett propert ideal" för P. Det triviala idealet är nollmängden - kalla "R har ett ideal som inte är {0}" för I. Kalla "R är en kropp" för F. Så vad betyder dubbla negationen? "If not P and not Q, then F" ?

Ja, så kan du ju se det. Enklare är väl att formulera "R har no proper nontrivial ideals" det som "de enda idealen R har är 0 och hela R".

Jämför definitionen av primtal, där kravet istället är att de enda delaran är 1 eller primtalet självt. Där kan man ju också göra en dubbelnegationsvariatiant: Ett primtal är ett heltal p > 1 som inte har några äkta icketriviala delare. (Där vi använder "trivial delare" syftandes på delaren 1).
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback