2017-11-23, 10:14
  #90361
Medlem
inneskos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av melyhna
Ahaaa... om det hade varit tex P(1 ≤ x ≤ 4) då? hade det varit: 2 - 1/8 då?

Nej, det hade fortfarande gällt att F(4) = 1 därför är

P(1 ≤ x ≤ 4) = F(4) - F(1) = 1 - 1/8 = 7/8.
Citera
2017-11-23, 11:35
  #90362
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av innesko
Nej, det hade fortfarande gällt att F(4) = 1 därför är

P(1 ≤ x ≤ 4) = F(4) - F(1) = 1 - 1/8 = 7/8.

OoookejTack!
Citera
2017-11-23, 11:37
  #90363
Medlem
Sannolikhetsteori:
Uppg:
https://www.pixeltopic.com/image/dyiihkufdujaeb/

Det är ju en hypergeometrisk eftersom det är utan återlämning, men undrar lite mer ang hur man "väljer" att definiera dom.

N = totalen, fattar jag och de börj ju då vara 2+2=4.
k = utfallsrummet, men vad är det
vad är n, m osv? (i ord? :S)
Citera
2017-11-23, 11:47
  #90364
Medlem
inneskos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av melyhna
Sannolikhetsteori:
Uppg:
https://www.pixeltopic.com/image/dyiihkufdujaeb/

Det är ju en hypergeometrisk eftersom det är utan återlämning, men undrar lite mer ang hur man "väljer" att definiera dom.

N = totalen, fattar jag och de börj ju då vara 2+2=4.
k = utfallsrummet, men vad är det
vad är n, m osv? (i ord? :S)

Det finns C(4, 2) = 6 sätt att välja ut 2 stycken kulor på (utan hänsyn till ordningen) och då är 1 av dessa som innehåller 2 stycken vita kulor. Sannolikheten för att vinna 10 kr är 1/6 och samma resonemang så får man att sannolikheten att förlora 10 kr är 1/6.
Citera
2017-11-23, 13:47
  #90365
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av innesko
Det finns C(4, 2) = 6 sätt att välja ut 2 stycken kulor på (utan hänsyn till ordningen) och då är 1 av dessa som innehåller 2 stycken vita kulor. Sannolikheten för att vinna 10 kr är 1/6 och samma resonemang så får man att sannolikheten att förlora 10 kr är 1/6.


jag förstår, men förstår ändå inte vad m,n,k är i övrigt när det gäller hyperbin.
Citera
2017-11-23, 13:51
  #90366
Medlem
starke_adolfs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av melyhna
jag förstår, men förstår ändå inte vad m,n,k är i övrigt när det gäller hyperbin.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hyperg...%C3%B6rdelning

Ibland skrivs detta mer kortfattat som X ∈ Hyp(N,n,m) X ∈ H y p ( N , n , m ) {\displaystyle X\in Hyp(N,n,m)} (utläses: den stokastiska variabeln X {\displaystyle X} är hypergeometriskt fördelad med parameter N {\displaystyle N} N, som är antalet element i den givna mängden, parametern n {\displaystyle n} som är antalet element, som plockas ur den totala mängden och parameter m m {\displaystyle m} , som är antalet element "av intresse", i det här fallet vita bollar).
Citera
2017-11-23, 14:39
  #90367
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av innesko
Nej, det hade fortfarande gällt att F(4) = 1 därför är

P(1 ≤ x ≤ 4) = F(4) - F(1) = 1 - 1/8 = 7/8.


Förresten, det är alltid i stora F det ska in i?
Citera
2017-11-23, 14:43
  #90368
Medlem
inneskos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av melyhna
Förresten, det är alltid i stora F det ska in i?

Ja det är det.
Citera
2017-11-23, 17:14
  #90369
Medlem
Kryssprodukt:

Hur visar man att
u * (u x v) = v * (u x v) = 0 ?

De fetstilta variablerna är alltså vektorer.
Citera
2017-11-23, 17:15
  #90370
Medlem
Hej!

Detta berör både algoritmer och grafteori. Jag ska beskriva en algoritm som avgör om en riktad graf kan göras starkt sammanhängande genom att lägga till exakt en kant.

Jag tänker att jag kör någon algoritm (tex Kosarajus) för att hitta alla maximalt stora SCCs. Om man nu tänker sig att varje SCC "kollapsar" till en nod så får jag en DAG. Anledningen till att den måste vara acyklisk är för att om den innehåller en cykel så är ju inte komponenterna maximalt stora. Eftersom den är acyklisk så måste det finnas någon nod som har in-deg 0 och någon som har out-deg 0. Om Det finns 2 eller flera noder som har out-deg 0 så går det inte att lägga till en kant för att göra grafen starkt sammanhängande, och motsvarande gäller om det finns 2 eller flera med in-deg 0. Hur hanterar jag fallet då det finns exakt 1 med out-deg 0 och exakt en med in-deg 0? Min teori är att jag då kan dra en kant mellan dessa två noder, men hur bevisar jag att grafen blir starkt sammanhängande?
Citera
2017-11-23, 17:56
  #90371
Medlem
bjornebarns avatar
Jag behöver lite hjälp att förstå hur man beräknar hur konsistenta olika mätningar är...

Säg tex att vi har gjort flera oberonde mätningar av någonting, med följande värden och mätfel:
100+-9
96+-3
102+-4
99+-2

Hur beräknar jag om dessa mätningar stämmer överens med varandra till en viss signifikansnivå (tex 5 %)? (alltså, att dessa mätningar med en sannolikhet av 5 % är mätningar av samma värde)
Citera
2017-11-23, 18:24
  #90372
Medlem
Jag hade nyss ett seminarium där vi hade en fråga av nedanstående karaktär:

Delrummet V är definierat som kryssprodukten mellan (1, 1, 1) och u, u är en arbiträr vektor. Bestäm basen för delrummet V och bestäm dessutom vektorn (5, 3, 2) i basen V.

Kopierade det direkt från minnet så förhoppningsvis finns det tillräckligt för att någon ska kunna förklara hur man ska lösa den, vilket jag inte gjorde på seminariet.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in