Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2011-10-27, 14:35
  #18109
Medlem
muminporrs avatar
En till!

Determine a formula for the number of distinguishable ways that one can color the
edges of a regular pentagon (= 5 sides) using q colors, up to symmetries of the pentagon
(including rotations and reflexions)

Hur tusan…? Vad för teori ska man använda?
Citera
2011-10-27, 14:50
  #18110
Medlem
Jag är förmodligen jävlig torsdagströg eller någon åt det hållet.

p(x) 2(x+2)(x-6)
=> i utvecklad form p(x) 2x^2-8x-24

Kan någon beskriva steg för steg hur man multiplicerar det olika talen med varandra för att få det slutgiltiga svaret som jag skrev på den undre raden?
Citera
2011-10-27, 15:11
  #18111
Medlem
JKaneds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av KexxeT
Jag är förmodligen jävlig torsdagströg eller någon åt det hållet.

p(x) 2(x+2)(x-6)
=> i utvecklad form p(x) 2x^2-8x-24

Kan någon beskriva steg för steg hur man multiplicerar det olika talen med varandra för att få det slutgiltiga svaret som jag skrev på den undre raden?

p(x) = 2(x+2)(x-6)

Börja med att multiplicera parenteserna.

(x+2)(x-6) = x*x + x*(-6) + 2*x + 2*(-6)

Förenkling ger:

x*x + x*(-6) + 2*x + 2*(-6) = x^2 - 4x - 12

Kollar vi på ursprungsfunktionen så har vi en faktor två också.

2*(x^2 - 4x - 12) <=>
2*x^2 + 2*(-4x) + 2*(-12)

Och utför vi multiplikationen får vi:

2*x^2 + 2*(-4x) + 2*(-12) = 2x^2 - 8x - 24
Citera
2011-10-27, 15:54
  #18112
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av JKaned
Mycket text
Stort tack!
Citera
2011-10-27, 16:01
  #18113
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av KexxeT
Jag är förmodligen jävlig torsdagströg eller någon åt det hållet.

p(x) 2(x+2)(x-6)
=> i utvecklad form p(x) 2x^2-8x-24

Kan någon beskriva steg för steg hur man multiplicerar det olika talen med varandra för att få det slutgiltiga svaret som jag skrev på den undre raden?
Genom associativitet hos multiplikation, αβγ = (αβ)γ = α(βγ), kan vi börja med att utveckla parentesparet.
Distributivitet från vänster, α(β+γ) = αβ+αγ, ger (x+2)(x-6) = (x+2)x - (x+2)*6.
Distributivitet från höger, (α+β)γ = αγ+βγ, ger sedan (x+2)x = x*x + 2x och (x+2)*6 = x*6 + 2*6.
Vi får alltså (x+2)(x-6) = (x*x + 2x) - (x*6 + 2*6).
Eftersom α - β = α + (-1)*β, gäller (x*x + 2x) - (x*6 + 2*6) = (x*x + 2x) + (-1)*(x*6 + 2*6), vilket vi genom distributivitet från vänster kan skriva om som (x*x + 2x) + ((-1)*(x*6) + (-1)*(2*6)).
Associativitet hos addition gör att vi kan plocka bort några parenteser:
(x*x + 2x) + ((-1)*(x*6) + (-1)*(2*6)) = x*x + 2x + (-1)*(x*6) + (-1)*(2*6).
Kommutativitet och associativitet hos multiplikation ger (-1)*(x*6) = (-1)*(6*x) = (-1)*6*x = -6x.
Vidare kan (-1)*(2*6) beräknas till -12.
Genom definition av α^n kan vi skriva om x*x som x².
Vi får alltså (x+2)(x-6) = x² + 2x + (-6x) + (-12).
Associativitet hos addition gör att vi kan betrakta 2x + (-6x) och för denna använda distributivitet från höger "baklänges" för att skriva om det som (2 + (-6))x, vilket förenklas till (-4)x = -4x.
Alltså, (x+2)(x-6) = x² + (-4x) + (-12) = { återigen α - β = α + (-1)*β } = x² - 4x - 12.
Nu skall vi bara multiplicera in tvåan, dvs använda distributivitet:
2(x+2)(x-6) = 2(x² - 4x - 12) = 2*x² - 2*4x - 2*12 = 2x² - 8x - 24.
Citera
2011-10-27, 16:11
  #18114
Medlem
spudwishs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av dbshw
Jag förstår inte vad konvexitet har med saken att göra. Däremot har du skrivit fel på (****), det ska vara

|g(x1) - g(x2)| ≤ 1/2 |x1 - x2|.

Detta innebär att g har som mest en fixpunkt (i U), ty anta att x1 och x2 båda är sådana fixpunkter. Då fås från ovanstående ekvation

|x1 - x2| ≤ 1/2 |x1 - x2|

och sedan

|x1 - x2| = 0,

dvs x1 = x2.

Just ja, g inte g'.
Ang. konvexitet, jag tog inte med allt, men det står så här:

"...||g'(x)||<1/2. Hence |g(x1)-g(x2)|<=(1/2)|x1-x2| by Theorem 9.19." Den satsen säger att om f avbildar en konvex öppen delmängd av R^n till R^m, f diff.bar i E och ||f'(x)||<= M så är |f(b)-f(a)|<=M|b-a|. M a o, om slutsatsen ovan gäller om E är konvex.

Iaf, jag förstår inte din slutsats "och sedan". Om |x1-x2|<=1/2 |x1-x2| så kan man väl bara dra slutsatsen att 0<=1/2, vilket råkar vara sant.

Glömde fråga också, jag förstår inte växlandet mellan |.| och ||.||. Den förra är standardmetric i R^n, den senare är definierad för linjära avbildningar A mellan R^n,R^m så att ||A|| är sup |Ax|, och är också en metric. Jag förstår då inte varför man använder ||.|| när man definierar m s.a 2m||A^-1||=1, när A = f'(a), dvs ett element?
Citera
2011-10-27, 16:31
  #18115
Medlem
En termos fylls med hett kaffe och placeras direkt utomhus där temperaturen på kaffet avtar exponentiellt med tiden. Efter 4 timmar är temperaturen 76 grader och vid samma tidpunkt minskar temperaturen med en hastigheten 4,1 grader per timme.

Vad är c och a

mvh flygbiljett
Citera
2011-10-27, 16:59
  #18116
Medlem
spudwishs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av flygbiljett
En termos fylls med hett kaffe och placeras direkt utomhus där temperaturen på kaffet avtar exponentiellt med tiden. Efter 4 timmar är temperaturen 76 grader och vid samma tidpunkt minskar temperaturen med en hastigheten 4,1 grader per timme.

Vad är c och a

mvh flygbiljett

Du har ju inte ens formulerat frågan ordentligt.

Om temperaturen, T, avtar exponentiellt betyder det att T kan uttryckas på formen Ce^(kt) för några konstanter C och k, och t är tid i timmar. Efter 4h är T = 76, dvs Ce^(4k) = 76, och förändringstakten i temperatur är Cke^(kt) (derivatan av Ce^(kt)). Vid t=4 är den 4.1, mao Cke^(4k) = 4.1. Då har du två okända (C och k) och två ekvationer, som du ska lösa.
Vad "c" och "a" är kan ju inte vi veta.
Citera
2011-10-27, 17:27
  #18117
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av spudwish
Du har ju inte ens formulerat frågan ordentligt.

Om temperaturen, T, avtar exponentiellt betyder det att T kan uttryckas på formen Ce^(kt) för några konstanter C och k, och t är tid i timmar. Efter 4h är T = 76, dvs Ce^(4k) = 76, och förändringstakten i temperatur är Cke^(kt) (derivatan av Ce^(kt)). Vid t=4 är den 4.1, mao Cke^(4k) = 4.1. Då har du två okända (C och k) och två ekvationer, som du ska lösa.
Vad "c" och "a" är kan ju inte vi veta.

uppgiften är ställd så som jag skrev men frågorna är

A) Vilken var temperaturen på kaffet då det hälldes i termosen?

B) Kaffet anses drickbart så länge det är över 55 grader. Hur lång tid efter att man hällt kaffet i termosen är det fortfarande drickbart?
Citera
2011-10-27, 17:28
  #18118
Medlem
spudwishs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av flygbiljett
uppgiften är ställd så som jag skrev men frågorna är

A) Vilken var temperaturen på kaffet då det hälldes i termosen?

B) Kaffet anses drickbart så länge det är över 55 grader. Hur lång tid efter att man hällt kaffet i termosen är det fortfarande drickbart?

Vad är då c och a som du frågar om? Ingenstans i texten förekommer de, varför det är omöjligt att svara på.
Citera
2011-10-27, 17:36
  #18119
Medlem
SciOques avatar
Är det kanske en exponentialfunktion av typen y = Ca^(x) som avses?
Citera
2011-10-27, 17:59
  #18120
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av SciOque
Är det kanske en exponentialfunktion av typen y = Ca^(x) som avses?

Det var det jag antog
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback