Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2011-09-29, 15:21
  #16789
Medlem
fuskarens avatar
En snabb fråga, vill veta om jag har gjort rätt.

Lös ekvationen: 2sin2x=1 0<x<90
Gör man så här då?

2sin2x=1
sin2x=0.5 //Delar med 2
2x=30 + n*360 //när man använder arcsin så lägger man till perioden
x=15 + n*180 //Delar med 2


Jag vet inte om det är så man ska göra eller inte, är det rätt?
Citera
2011-09-29, 15:32
  #16790
Medlem
bjornebarns avatar
Citat:
Ursprungligen postat av fuskaren
En snabb fråga, vill veta om jag har gjort rätt.

Lös ekvationen: 2sin2x=1 0<x<90
Gör man så här då?

2sin2x=1
sin2x=0.5 //Delar med 2
2x=30 + n*360 //när man använder arcsin så lägger man till perioden
x=15 + n*180 //Delar med 2


Jag vet inte om det är så man ska göra eller inte, är det rätt?

Det ser bra ut. Du får dock gärna specifiera att n är ett tal som tillhör Z (alltså att n är ett heltal)
Citera
2011-09-29, 15:39
  #16791
Medlem
mangotupps avatar
Citat:
Ursprungligen postat av starke_adolf
Man skall använda ett induktionsbevis för att visa att den givna slutna formeln verkligen är en sluten formel för den rekursift definierade talföljden.

1. Rekursiv definition: a_0 = 5, a_(n+1) = a_n+7
Sluten formel: a_n = 5+7n


Hur går jag tillväga för att bevisa det induktivt? Enligt ett papper jag har verkar det som att man ska först anta att påståendet a_0 är sant och att implikationen a_0 => a_(n+1) är sann för varje heltal n större eller lika med 0.

∑(k=0, n) = 5+7n
=> a_0 = 5
=> a_1 = 5 + 7 <=> a_n + 7

?

Ett induktionsbevis har tre steg;
1. Visa att det gäller för något tal
2. Anta att det gäller för ett tal n
3. Visa att om det gäller för n så gäller det också för n+1

Har man gjort det så har man visat att om det gäller för ett tal, så gäller det också för nästa tal, och har man visat i steg 1 att det gäller för nåt tal så gäller det också för alla andra.
Citera
2011-09-29, 15:45
  #16792
Medlem
starke_adolfs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av mangotupp
Ett induktionsbevis har tre steg;
1. Visa att det gäller för något tal
2. Anta att det gäller för ett tal n
3. Visa att om det gäller för n så gäller det också för n+1

Har man gjort det så har man visat att om det gäller för ett tal, så gäller det också för nästa tal, och har man visat i steg 1 att det gäller för nåt tal så gäller det också för alla andra.

Okej! Vad menas med rekursiv och sluten formel? Har det någon betydelse i sammanhanget?
Citera
2011-09-29, 16:00
  #16793
Medlem
mangotupps avatar
Citat:
Ursprungligen postat av starke_adolf
Okej! Vad menas med rekursiv och sluten formel? Har det någon betydelse i sammanhanget?

En rekursiv formel ger dig ett värde på a_n genom att använda tidigare värden, i en sluten formel får du värdet på a_n direkt om du vet n.

I det här fallet kan du ta hjälp av det genom att du först antar att a_n=7n+5 och sen vill du försöka visa att det stämmer för a_(n+1), enligt din rekursiva formel vet du att a_(n+1)=a_n+7, då kan du sätta in uttrycket för ditt antagande istället för a_n för att se om det leder till din slutna formel; a_(n+1)=7(n+1)+5
Citera
2011-09-29, 16:52
  #16794
Medlem
Analys

Pluggar lite analys för mig själv och har stött på lite problem:

Show that for any finite set S of real numbers, both sup S and inf S exist and are elements of S. Hint: Use induction on k, the number of elements on S

Suppose that c is a real number such that for all e > 0, it is true that |c| < e. Prove that c must be 0.

Tackar så mycket för all hjälp man kan få
Citera
2011-09-29, 17:35
  #16795
Medlem
adequates avatar
Citat:
Ursprungligen postat av skipchip
Suppose that c is a real number such that for all e > 0, it is true that |c| < e. Prove that c must be 0.
Borde väl gå med något slags motsägelsebevis? Typ, anta att c är skilt från 0. Då finns något e sådant att 0 < e < |c|, vilket säger emot förutsättningarna. Alltså kan inte c vara skilt från 0, vsv.
Citera
2011-09-29, 17:47
  #16796
Medlem
sp3tts avatar
Teknisk fråga om lösningar till Laplaces ekvation i sfäriska koordinater.

Säg att man har Laplaces ekvation med ett randvillkor på en sfär r = a, samt att lösningen ska vara ändlig i r = 0 och r = oo. Om vi antar att lösningen är oberoende av phi (följer detta av att randvillkoret är det?) kan lösningen skrivas som
F = \sum (A_n r^(-n-1) + B_n r^n) P_n(cos theta)
där P_n är legendrepolynomen. Nu har jag fått lära mig att för r < a kan vi inte ha några A_n-termer, för de är inte ändliga i r = 0, och på samma sätt kan vi inte ha några B_n-termer för r > a och vi får ekvationer för dem genom att tvinga F vara kontinuerlig i r = a och matcha mot randvillkoret. Men borde det inte vara så att jag lika gärna kan välja b > 0 och c > 0 och säga att
A_n = 0 om r < b, B_n = 0 om r > c
för det som spelar roll är väl att i en omgivning av r = 0 finns inga A_n-termer, och utanför någon omgivning av r = 0 finns inga B_n-termer?

Kort sagt: hur vet man att det inte finns något område där både A_n och B_n är nollskilda? Hur vet man att "bytet" mellan dem sker precis då r = a, om randvillkoret är specificerat på r = a?

Det kanske följer om man vet att r^n är en fullständig mängd funktioner på varje ändligt intervall [0, a] och r^-n är en fullständig mängd på [a, oo)? Det känns som att jag måste gå en kurs i PDE...
Citera
2011-09-29, 17:49
  #16797
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av dxdp
Det är självklart så att (e^(3x)-1)/x -> oo då x -> oo då e^x >> x för tillräckligt stora x. Menar du inte x -> 0? Om inte annat så låt:

t = 3x då är x = (1/3)t så gränsvärdet blir:

(e^t - 1)/((1/3)t) = 3*(e^t - 1)/t där t -> oo och vi har fortfarande att (e^t - 1)/t -> oo då t -> oo då e^t >> t.


Jag menade x--> 0

Hur blir det då?
Citera
2011-09-29, 17:59
  #16798
Medlem
Nails avatar
Citat:
Ursprungligen postat av adequate
Borde väl gå med något slags motsägelsebevis? Typ, anta att c är skilt från 0. Då finns något e sådant att 0 < e < |c|, ...

Ja, man kan t.ex. välja e = |c|/2.

Citat:
... vilket säger emot förutsättningarna. Alltså kan inte c vara skilt från 0, vsv.
Citera
2011-09-29, 18:03
  #16799
Medlem
dxdps avatar
Citat:
Ursprungligen postat av favxkvadrat
Jag menade x--> 0

Hur blir det då?

Med bytet t = 3x så hamnar vi på 3*(e^t - 1)/t och gränsvärdet (e^t - 1)/t är ett standardgränse som har värdet 1. Kan bevisas och görs i alla grundläggande böcker i analys.
Citera
2011-09-29, 18:11
  #16800
Medlem
notons avatar
Finns det något samband mellan a^x + a^y ?
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback