Vilken bild av Gud har ateisten?

Nej.
Inget blir mindre gudomligt för att vi förstår lite om hur vissa saker hänger ihop.
Inte heller om vi visste hur allt funkar.

ingen bild alls, det enda jag tänker på när nån nämner en gud av någon sort är på människorna som tror att den guden existerar. i bästa fall manar jag upp en spökbild som jag tror att de troende ser när de tänker på sin gud.
Så, ja, som andra har sagt, eftesom jag inte tror på några gudar alls så har jag inga bilder av dem heller. Jag vill se det som att vi klarsynta och rationella förstår fenomenet som rent påhitt och därav behövs det ingen bild av den.

där slog du allt huvudet på spiken, bra sagt.

Ateister har ingen bild överhuvudtaget alls om Gud!

Jag har ingen bild av gud för att han inte finns. Enkelt

Vilken bild? Tror på att hela begreppet gud är något folk har använt som orsak/ursäkt för sina egna tillkortakommanden. Jag som ateist tror på mänskligheten både dess förmåga att göra gott samt dess brister utan att försöka bortförklara dessa med hjälp av en skäggig gubbe på ett moln.

Tyvärr, det där räcker inte som underlag för vidare diskussion. Man kan inte bara komma och säga "det där är vedertagen kunskap". Visste du inte att det också är vedertagen kunskap att Gud inte finns? Jag kommer att dö med åsikten att människor anser att religiösa texter ska "tolkas" för att förstås bara för att om man läser vad som står så är det uppenbart blaj. Så har det inte alltid varit, tolknings-teorin har kommit med tiden och upplysningen. En eventuell Gud som låter de enda texterna om det viktigaste som finns bli just tolkningsfrågor och därför orsakar krig och lidande tycker jag inte heller är värd någon uppskattning.
För övrigt tycker jag att katolska präster inte ska skratta åt någonting efter allt lidande som deras organisation har orsakat. De ska skämmas.


Du säger i stort sett att det finns en massa dumma människor som är religiösa och tror på skit medan du är smart och har fattat att Gud är exakt det man kommer till om man bara frågar "voffo då då?" i tillräckligt många led.

Ja, det är bara att hålla med. Det är nog så alla ateister tycker. Eftersom det inte går att bevisa Guds icke-existens måste man ha hållningen att Guds inblandning i att det åskar (exempelvis) är en möjlighet men betraktar det som extremt osannolikt. Samma med alla andra "fenomen". Det är det som är att inte tro. En ateist säger sig inte veta att Gud inte finns.




Med onaturlig menar jag en intelligent icke-materiell kraft som påverkar materia. Jag förstår att man kan hävda att Gud skulle vara naturlig i allra högsta grad om man väljer att se det på ditt sätt.

Jag tror inte att vi väljer hur vi reagerar. Vi reagerar bara. Det är inte av fri vilja som vissa människor är obotligt religiösa och det är inte av fri vilja som vissa är obotliga ateister. Precis som med en massa andra psykiska tillstånd. Dock finns det en mängd människor som jag tror "hänger på" religioner för att de är uppfostrade så. De reagerar på ateistiska argument och håller med men kan inte slita sig loss från åratal av vad jag skulle kalla psykisk misshandel. Dessa är inte bortom räddning. Jag tror och hoppas att de utgör lejonparten av de "religiösa".

Vet du vad "det" är?

Jaså, du kunde ju inte något så grundläggande som att Kol-12 är en stabil isotop. Du länkar till totalt idiotiska ovetenskapliga artiklar.

Jag skulle tippa att du sov på varenda fysik och kemi-lektion.

Vetenskap är falsifierbart, om du nu är så säker på din sak, fram med bevisen mot vad vetenskapen kommit fram till. Det kan väl inte vara så jävla svårt!

Kom igen nu! Bevisa att vetenskapen har fel och du har rätt!

Jaha, här blir det svårt att vara seriös, när ovanstående ateister och religiösa kastar skit på varandra, i vanlig ordning.

Gud för mig, är en personlig skapelse. Ett ting man som människa kan använda för att ta sig över fysiska och emotionella hinder. Jag som ateist vill även påstå att Gud inte alltid varit något negativt, utan i sunt användande de facto kan rädda människoliv.

Jag har människor i min vänskapskrets som i ett ickereligiöst (men inte nödvändigtvis ateistiskt) liv haft stora problem med narkotika, depression, familjeproblem eller sjukdom. Vissa av dom har vänt på klacken och skaffat sig en gudstro, och med det blivit lyckligare.

Om personen lever efter en lögn eller inte låter jag vara osagt, då jag är tillräckligt glad för deras skull.

Varför skulle jag vilja hindra dessa människor ifrån detta? Precis som med politiska åsikter får man ibland ta steget tillbaka, och acceptera att människor har en annorlunda syn på livet - felaktig eller inte.

Jag tror på en sund världsbild, där vi med självdistans kan säga "jag tror på Gud. Det gör inte du, men vad spelar det för roll.", men ändå behålla en hälsosam relation till varandra.

Dessvärre gör det ont i mig när jag (speciellt på Flashback) ser extremister åt båda hållen.

Tillåt mig påpeka (som aktiv VoF-medlem) att det här är inställningen bland de flesta aktiva vetenskapsmän. Det finns kanske ett motstånd för att felaktigt sprida en knasig världsbild, men det betyder inte att man inte kan respektera personers åsikter om verkligheten. Allt annat är förtryck, i min mening.

Edit:

Lite humor såhär på söndagen:

http://sphotos.ak.fbcdn.net/hphotos-..._1958597_n.jpg