Tror du på Gud?

Jag tror på gud.
Gick söndagsskola när jag var liten.
Varit med om mirakel.
Jesus har hjälpt mig i svåra tider.

Du får titta på dig själv. Jag kom till en punkt i livet där jag hade förbrukat alla mina alternativ. Drogerna "funkade" inte längre. Droger kan vara jobb, upplevelser som sexuella sensationer. Nästan vad som helst.
Det sociala livet. Ja livet. Period.. har aldrig funkat bra för mig. Därför jag tog till droger. Jag var så missnöjd med mig själv. Levde i min lilla bubbla där jag hade misslyckats så mycket. Irreparabelt. Trodde jag!

Gud och Jesus var den sista biten som kunde hjälpa. Det visste jag naturligtvis.
Som kunde ge mig liv. Jag var en sökare.

https://apologia.se/resursinlagg/var...sus-pa-korset/

När allting var uteslutet fanns bara den bittra sanningen kvar. Det kändes inte så lite bittert då. Som att jag kan inte leva med det här. Jag ville ta mitt liv då när allt angrep mig samtidigt. (Det var nog mycket min stolthet och person som angrep mig själv. Jag var tvungen att ödmjuka mig. Släppa alla vapen och skydd. Blotta mig.) Fanns ingenstans att gömma sig längre..

Jag blev förolämpad och sårad av min sanning då. Den angrep mig starkt. Anklagaren. Den obarmhärtige.

Där och då trodde jag inget kunde hjälpa mig. Saakta men säkert kom jag ut från det mörka stället. Började se ljusglimtar ibland. Nu håller jag mig nära det ljuset som är Jesus. Jag har kommit till rätta ändå i min obekväma sits. Den förlorade sonen.

Det var svårt för mig att acceptera, för min människa förminskade så klart Gud, livet och allt jag trodde och inte trodde, dittills..

Nu är det desto mer fantastiskt detta underverk som är livet. Nåden. Friden. Lugnet. Att jag kan vara trygg så länge jag tror och lever aktivt i den. Och nej jag kan inte sluta tro Gud och följa Jesus.
Mig veterligen. Jag försöker.
Men satan finns ju alltid där. Fienden..

Är du självtillräcklig? Räcker det här för dig? Vad det nu skulle vara, utan Gud.

Jag har inte kommit till bittra sanningen i mitt liv än, så vi får se.
Hittills räcker det för mig med de goda själar jag har runt mig.

Nej det kan gå till på olika sätt. Jag har misslyckats och missbrukat länge.

Det var ett uppvaknande. Allt kulminerade och ställdes på sin spets.

Så mycket som man hade skyfflat undan. Förträngt. Så mycket potential och möjligheter som man inte kunnat ta vara på etc. Jag trodde bara på "knarket" och den min romantiska livsstil som jag inte fick leva i. Jag hade givit upp för länge sen (gett upp nåt som jag aldrig ens kunde påbörja) livet. Yrke. Socialt liv o sånt. och hade hittat nåt som kunde hjälpa mig leva med det. Cannabis framför allt denna djävulens ört. Min romans med Mary Jane.

Jag är glad att jag fick en ögonöppnare.

Det är en ny dag.

Bevisen finns i världen. Ett träd skapas inte ur tomma intet. En människa skapas inte ur tomma intet. En stol har en skapare. En mobil har en skapare. Allt som vi ser skapas av eller pga någonting annat.

Därför är det högst ologiskt att just universum skulle vara annorlunda. Man kan tro på big bang men också tro på gud. Vem låg bakom big bang. Vem var det absolut första som fanns före allt annat?

Gud är väl som knark för troende. Inte behöver man romantisera gud och mirakel, om det förekommer är det bara naturligt.

Det är inte naturligt för vårat kött. Den vanliga människan, efter syndafallet.

Vi skulle inte ha mycket att göra om det inte var för synden va. Vi älskar synden. Sjukdomen..
Det gjorde jag iallafall. Det var därför det var så svårt att ge upp den. Och ta emot Jesus. Det är sjukt skumt..

Nu känns det som det bästa jag kunde gjort. Det bästa man kan göra. Fast fienden säger annat.. och försöker förvirra, snurra till det.
Det är en dualitet som råder,nåt som drar från ett håll.. bort från det goda..

Om jag bara kunde fatta hela tiden att det är Jesus jag är med. Saliga visshet, Jesus är min!


Jag "försökte" ju på andra vis, som de flesta andra.
Det är därför det känns så revolutionerande bra och befriande att man kan börja om med Jesus..

Och det känns tillfredsställande. Börjar kännas helt rätt.. inga men. Jag har allt jag behöver med Jesus. Kärleken är störst.

Vill också tillägga att det har räddat mitt liv. Jag menar jag har hittat livet. Roten till livet. Genom Jesus Gud.

Jag fick ju mitt liv en gång. Det liv som jag så mycket tog för givet. Kunde inte annat.
Precis som så många gör. Det är så självklart allt det här,. för folk. Vi kan det här. Så naturligt..

Nej vi kunde inte det här. Vi kan inse att vi kan inte det här utan Jesus Kristus. Fadern ,Livgivaren.

Det är som jag har klätt av mig mycket lögner. Gift. Blodsugare.. sjukdom.

Jesus har börjat bota mig.
Jag förstår inte allt som händer men jag tar det absolut inte för givet längre.

Det är en livräddare. Det handlar om liv och död värre än döden själv.
Leta efter Livet med stort J. Men ta det inte för "Jivet" +

Och jag får ta del av Kristi blod.
Jag får ta del lite av mysteriet som inte borde vara ett mysterium utan nåt ganska enkelt.

Det är mycket som dock gör det svårt,grumligt för oss att urskilja källan till liv ,från död. Våga tro..
Det finns bättre saker.. det är möjligt för dig. Tillgängligt. Det bästa. Alla lika!

Inte knark men medicin.
Vem "romantiserar" Gud och mirakler?
"Naturligt" i betydelsen "sant", ja, men mirakler brukar man väl kalla de extraordinära ingripandena av Gud.

Förmodligen borde du reflektera hur du se på Gud. Det är bara du som väljer hur du ska se på verkligheten. Det är bra att ha i åtanke att vi lever i en tid där många vill kontrollera hur vi ska se på verkligheten.

Se gärna verkligheten på ett sätt där vi alla gå ut som en vinnare.

Märker att du ha anförskaffat dig glasögon som gör att du ha en vision om Jesus och Gud, som du förmodligen också kan känna till. Det finns bättre skärpa på glasögonen och detaljerna spela roll.

Jesus är inte Gud, utan Jesus är vägen till Gud.
Sonens relation till Fadern är bindande.
Jesus kärlek till Gud förena oss.

Sanningen kommer alltid vara den som bevisa verkligheten.
Vår själ som betraktas som främmande är väl bekant med sanningen. Är vi skapta som vi ska kommer själen alltid bli tillfredsställd när sanningen uppenbara sig.

Det är märkvärdigt att Jesus är Gud. I mänsklig form. Så vitt vi kan veta..
Så vitt jag vet.