Tror du på Gud?

Och då skulle vi även kunna tillägga att Jesus är en personifiering av dessa egenskaper. Ett förkroppsligande av Gud (oavsett om man ser honom som en fiktiv eller verklig gestalt). Håller du med?

Jo jag håller med! Jag har en bekant som brukar säga: Låt oss säga att vi är på en annan planet och studerar hur religoner formas. Oavsett livsform, så kan vi ta förgivet att de kommer att utveckla en etik som handlar om hur man bör vara. De skulle med all sannolikthet utveckla en förebild, en yttersta önskan om hur man bör vara för att vara "rätt".

Där har du "Kristus". Kristus betyder "Den smorde", vilket betyder den utvalde. Alltså referensen för hur man bör vara. Jesus är vår civilisations utvalde, vår smorde, vår kristus. Har varit, i alla fall.

Själv är jag människa även om vissa gudar kallar mig något annat. Det får man leva med. Jag tror också att det är sunt att försöka jämföra religioner särskilt om man snöat in på en av alla gudar. För att göra en sundhetsjämförelse bygger mina kriterier, om jag någonsin kommer att tro, på sunt mänskligt förnuft. Kolla upp grundfrågan - finns gud. Jämför här!

Sen kan man ju undra om en Ateist lever glad, god och sunt. Hur överlever han utan gud? Det skulle ju också kunna vara en fråga. Vad för moral mm? Moral och regler sägs ju vara viktigt i alla religioner. 2000 år före 0 tror jag sunt förnuft och att vara rädd om nära och kära var en moralisk framgång.

I många år har inte någon "gud" eller annat än naturen haft sin tidsliga påverkan. Enligt mitt lilla förnuft har inte någon "gud" skapat eller gjort något som är bevisat. Jag skippar tron i dag med, har varit en framgång för mänskligheten även före år 0. Allt efter det har bara visat på ledares behov av maktfullkomlighet. Individen och människan behöver inga hjärnspöken om helvete, evigt liv, himmel och hot. Tror jag – Nej!

En sak till - om jag tror på en gud så riskerar jag att indoktrinera en medmänniska. Barn som vuxen. Och det är riktigt ruggigt. Särskilt för barnen. Eller?

Tror inte på någon gud som en skapare extern till sin skapelse, vill man kalla hela universum för gud inklusive sig själv kan jag förstå det lite bättre.

Vet ej med de gudar vi människor talar om tycker dom passar så bra in på vad just vi behöver. Låter allt för fixat tycker jag.
Dock någon högre existens ja okej inte helt omöjligt.

Skapelsen är min anledning till att jag inte tror på någon speciell gud. kan ju lika gärna vara en paradox mellan existens och icke existens som skapade universum O.o vad vet jag.

Sen säger ju alla att gud är super smart aka kan allt men att han gjorde big bang lutade sig tillbaka and enjoyed the show är helt omöjligt

Du vill inte ha någon att underordna sig inför, är väl problemet, eller

Om man skulle välja att inte tro på gud för att slippa underordna sig så är man, per definition, inte ateist.

Även en troende kan vara ateist i mina ögon, t ex präster som säger sig tro på Gud och Hanas ord, men förnekar honom genom att t ex viga homos.

Obs, inge åsikt om homo, bara menar att ska man säga sig följa Gud och sedan skiter i vad Han säger, är man gudsförnekare.

Möjligtvis att man är förnekare av en Gudsbild så som han framställs i en viss helig skrift då. Hycklare är ett bättre ord om man är företrädare för en boks Gud men väljer att bryta mot sin boks Guds lagar. Men teist är man vilket fall. Därför kan man omöjligt samtidigt vara ateist, dvs förnekare av existensen alla sorters gudar.

Okej... men det säger ingenting om mitt påstående. Det du skrev, d.v.s. att man är ateist för att man inte vill underordna sig, är inte sant. Jag berättar varför det inte är sant (nämligen att man inte kan vara ateist om man väljer att inte tro för att slippa underordna sig). Du bemöter inte det med ett ord i ditt inlägg.

Jag struntar i vad du tycker om präster som viger homosexuella, om de är ateister eller inte har inte med saken att göra - alls.

Jo det är samma skrot och korn, gudsförnekare som gudsförnekare.

Teist då måste man ju bry sig om Gud och det gör man inte om man väljer bort honom.

Man måste bry sig om Gud om man är teist - det är korrekt, men man måste inte bry sig om en specifik helig skrift. Man kan förstås tro på gud utan att tro att varje ord i bibeln är sant.

Du har fortfarande inte bemött mitt förra inlägg.