2010-08-29, 01:21
#1
Vem & vad?
Jag själv, en spinkig grabb på cirka 60kg i 20års-åldern och med en ganska filosofisk och öppen syn på det mesta, även drömmar om att en vacker dag få cruisa längs långa vägar i USA med gott sällskap i en vackert målad hippiebuss.
Berättelsen handlar om när jag för första gången provar 4-ho-met, och även första gången jag provar en psykadelisk drog. (Det var en kapsel på ungefär 30mg)
Många av mina väldigt nära vänner har trippat tidigare och jag har därifrån lärt mig lite "trippar-tactics" såsom att t.ex. inte bry mig om vad klockan är eller så, och eftersom jag hade 0 koll på tiden så har jag inga timestamps i texten, men det hela utspelar sig mellan cirka 6-7 tiden tills 2-3 på natten. (00:00 och framåt är mest afterglow skulle jag tro)
Note: Jag vet inte hur pass lika hallucinationer är från person till person, men jag gör mitt bästa för att beskriva de saker jag sett och hoppas att ni kan förstå vad jag menar trotts konstiga formuleringar.
Introduktion
Jag skulle iväg till en god vän, låt oss kalla honom DJ, som nyligen införskaffat ett mixerbord och jag var mycket glad över detta då jag länge velat lära mig mixa music osv. Väl där så möter jag upp honom och vi börjar knata hem till honom.
Påvägen hem till DJ nämner han att han bytte till sig en kapsel 4-ho-met mot en pan-pizza, och ger den till mig, då han vet sen tidigare att jag länge velat trippa, men aldrig fått chansen att göra det.
Detta är dock inte den kväll som jag tar min tripp eftersom jag kom dit sent och det kändes dumt att ta sin första tripp helt överdrivet random, så dagen efter fick det bli.
Set & setting
Lägenheten där jag skulle trippa hade jag bara varit i någon enstaka gång innan, men jag kände mig fortfarande säker där då jag litar helt och fullt på min käre sittare.
När man kommer in genom ytterdörren så möts man av den lilla hallen, den går in till "köket", eller snarare en liten kokvrå på vänstersidan. Till höger är toalettdörren och rakt framåt är ingången till vardagsrummet/sovrummet.
Det är en söt trevlig liten 1'a med ett stort fönster rakt framför när man kommer in i vardagsrummet, en bokhylla med TV i mot högra väggen, en säng/soffa mot den vänstra, och mellan bokhyllan och sängsoffan befann sig ett litet vardagsrumsbord. Fanns även ett datorbord med tillhörande dator och ett mixerbord på väggen mittemot fönstret.
Allmänt mysig lägenhet helt enkelt, och det bästa var nog spotlightsen på bokhyllan som hade sån dimmer-funktion.
Tidigare nämnd "dagen efter"
Jag spenderar större delen av dagen med att mixa musik m.m då min gode vän är och hjälper en kompis till honom på hans företag, och kring 4-5 tiden så kommer han hem med goda nyheter! Han fick en släng fint gräs av en god vän där han jobbade och tänkte att det fanns väl ingenting bättre för mig en lite jazztobak tillsammans med min första tripp!
Efter att ha ätit lite och mixat musik ett tag så säger DJ: Det är väl dags nu va?
Jag förstår direkt vad han menar, tar fram den lilla kapseln, sväljer den med ett par klunkar vatten, och sätter mig och spelar lite spel på hans dator. Jag känner att jag har lite hjärtklappning och liknande, men känner att det antagligen bara är lite nervositet och lite förväntan som gör detta.
Efter cirka 20min och inga märkbara effekter bestämmer jag mig för att börja mecka en gås. Jag tar god tid på mig då jag vet att det finns ingen brådska i universum och den här kvällen är min, så jag gör den riktigt fin. Lutar mig tillbaka och lyssnar på ganska snyggt mixad minimal-techno varpå jag tänder min rökelse.
Det tar inte lång tid innan jag känner det klassiska sköna lugnet av naturens finest, och kommer fram till att, vafan! Portal! Det måste ju vara ett helsoft spel för sånt här!
Sagt och gjort, jag drar igång Portal och genomlider det brutalt sega introt med den robotiska kvinnorösten som säger samma sak som alla gånger förut, jag spelar igenom 11-12 banor och tack vare tidigare nötning så gick detta ganska raskt då jag lärt mig en del speedrun taktiker. DJ sänker sitt mixande för ett par sekunder och frågar om jag känner något, det har väl gått cirka 50min sen jag tog min kapsel och jag kunde väl inte just säga att jag märkte så mycket. Han säger att jag kan ju bara sätta mig och lyssna på musiken m.m då det ibland kan vara svårt att få OEV's då man tittar på en dator-skärm P.G.A uppdateringsfrekvensen vs. ögat, så jag stänger av spelet och vänder mig lite lätt mot DJ-bordet och tittar på när han mixar, och det är ungefär här som 4-ho-met för första gången penetrerar min hjärna och tar min oskuld som trippare.
Mannen bakom skärmen, det första jag ser med mina nya ögon
Jag börjar titta runt lite i rummet, och ser ingenting speciellt, men plötsligt, snett bakom datorskärmen, så ser jag skuggan av mitt huvud/mössa. Jag iaktar denna noggrant då det är något som inte är riktigt riktigt här.
Jag ser hur det är en siluett av ett ansikte som uppenbarar sig, det påminner om en man.
Av någon anledning så känner jag mig övertygad om att jag vet mycket om denna man. Jag är såklart medveten om att det är en hallucination, men det är lite som att man har sett väldigt många avsnitt av Futurama, och "känner" karaktärerna i serien. Han var gammal och erfaren, han hade levt större delen av sitt liv ute till havs, och, ja, sen gick jag till soffan. Jag reflekterade lite över mannen i mössan en kort stund, men lämnade de tankarna ganska snart då jag fick syn på vattenpipan som vi tidigare parkerat mitt på vardagsrumsbordet. Aluminiumfolien som satt längst upp på koppen såg helt enkelt magisk ut, det främsta jag såg var något som liknande någon form av japansk trä-konst, det såg ut som ett drakhuvud.
(om någon läsare har spelat WoW så har jag för mig att det finns husknutar på vissa byggnader med drakhuvuden som är väldigt likt det jag såg)
Aluminiumfolien ändrade konstant form, det var lite som att gravitationspunkten för folien var i mitten av koppen och folien var någon slags substans och denna substans guppade utåt och sedan tillbaka in, och drakhuvudet var en av de saker som flöt i denna substans.
Jag informerade DJ om att saker och ting hade börjat uppenbara sig för mig, och han drog på ett brett leende, dimmade ner ljuset från 100% till cirka 70% och höjde volymen på mixern några snäpp. Jag började se former och mönster på väggarna som åkte åt olika håll, pilar, streck och cirklar skapade helt otroligt vackra kombinationer och jag satt och iaktog det mesta, vi fortsatte dunka musik och det var alldeles underbart. Jag satt kvar i sängen och lyssnade på musiken och bara iaktog showen i cirka 30min kanske.
2-manna stamp och "en motherfuckin killer"
DJ nämnde att vi skulle gå ut om ett tag, och vi bestämde oss för att nu var det nog dags för lite disco. Vi fade'ade ljuset en aning mer, jag reste mig upp, ställde mig mellan bordet och bokhyllan, och nu var det dags! DJ bytte snyggt genre från minimal till Psy och vi började stampa lös i den lilla 1'an. Jag kände att detta kan ha hållt på i cirka 3 timmar, men det var nog snarare 30-45min. Medans jag dansade omkring vid bokhyllan så kände jag mig helt otroligt cool, det kändes lite som att om en brud skulle komma in genom dörren och se mig dansa skulle trosorna göra hål i golvet och hon skulle sugas till mig som en fluga till en sån blå flugkiller-lampa. Jag kände mig också helt överlycklig och tänkte mycket på den otroliga process som hela vår planet och även jag själv genomgått för att göra det möjligt för mig att stå där jag stod, påverkad av det jag var påverkad av, med det sällskap jag hade. Jag var helt amazed över det faktum att allting sedan big bang hade gått i en perfekt följd, enda fram tills den där kvällen, där jag stod och dansade bland molnen.
Många andra insikter slog mig, men kan inte ens förklara hälften av någon utav dem, då de var för invecklade för mig att kunna greppa idag. Vi fortsatte att dunka musik ett tag, men bestämde oss snart för att gå ut. Vi lyssnade på en sista låt som DJ sa skulle vara riktigt tung, det var något psy-aktigt har jag för mig, med Krumelur. Och ja, det var en motherfuckin killer, så att säga! Efter att ha lyssnat på den, och efter att sett alla visioner den gav, så var jag helt slut i både kropp och själ. Men jag återhämtade mig ganska fort, klädde på mig lite varmare, och sedan var det dags att gå ut.
Jag själv, en spinkig grabb på cirka 60kg i 20års-åldern och med en ganska filosofisk och öppen syn på det mesta, även drömmar om att en vacker dag få cruisa längs långa vägar i USA med gott sällskap i en vackert målad hippiebuss.
Berättelsen handlar om när jag för första gången provar 4-ho-met, och även första gången jag provar en psykadelisk drog. (Det var en kapsel på ungefär 30mg)
Många av mina väldigt nära vänner har trippat tidigare och jag har därifrån lärt mig lite "trippar-tactics" såsom att t.ex. inte bry mig om vad klockan är eller så, och eftersom jag hade 0 koll på tiden så har jag inga timestamps i texten, men det hela utspelar sig mellan cirka 6-7 tiden tills 2-3 på natten. (00:00 och framåt är mest afterglow skulle jag tro)
Note: Jag vet inte hur pass lika hallucinationer är från person till person, men jag gör mitt bästa för att beskriva de saker jag sett och hoppas att ni kan förstå vad jag menar trotts konstiga formuleringar.
Introduktion
Jag skulle iväg till en god vän, låt oss kalla honom DJ, som nyligen införskaffat ett mixerbord och jag var mycket glad över detta då jag länge velat lära mig mixa music osv. Väl där så möter jag upp honom och vi börjar knata hem till honom.
Påvägen hem till DJ nämner han att han bytte till sig en kapsel 4-ho-met mot en pan-pizza, och ger den till mig, då han vet sen tidigare att jag länge velat trippa, men aldrig fått chansen att göra det.
Detta är dock inte den kväll som jag tar min tripp eftersom jag kom dit sent och det kändes dumt att ta sin första tripp helt överdrivet random, så dagen efter fick det bli.
Set & setting
Lägenheten där jag skulle trippa hade jag bara varit i någon enstaka gång innan, men jag kände mig fortfarande säker där då jag litar helt och fullt på min käre sittare.
När man kommer in genom ytterdörren så möts man av den lilla hallen, den går in till "köket", eller snarare en liten kokvrå på vänstersidan. Till höger är toalettdörren och rakt framåt är ingången till vardagsrummet/sovrummet.
Det är en söt trevlig liten 1'a med ett stort fönster rakt framför när man kommer in i vardagsrummet, en bokhylla med TV i mot högra väggen, en säng/soffa mot den vänstra, och mellan bokhyllan och sängsoffan befann sig ett litet vardagsrumsbord. Fanns även ett datorbord med tillhörande dator och ett mixerbord på väggen mittemot fönstret.
Allmänt mysig lägenhet helt enkelt, och det bästa var nog spotlightsen på bokhyllan som hade sån dimmer-funktion.
Tidigare nämnd "dagen efter"
Jag spenderar större delen av dagen med att mixa musik m.m då min gode vän är och hjälper en kompis till honom på hans företag, och kring 4-5 tiden så kommer han hem med goda nyheter! Han fick en släng fint gräs av en god vän där han jobbade och tänkte att det fanns väl ingenting bättre för mig en lite jazztobak tillsammans med min första tripp!
Efter att ha ätit lite och mixat musik ett tag så säger DJ: Det är väl dags nu va?
Jag förstår direkt vad han menar, tar fram den lilla kapseln, sväljer den med ett par klunkar vatten, och sätter mig och spelar lite spel på hans dator. Jag känner att jag har lite hjärtklappning och liknande, men känner att det antagligen bara är lite nervositet och lite förväntan som gör detta.
Efter cirka 20min och inga märkbara effekter bestämmer jag mig för att börja mecka en gås. Jag tar god tid på mig då jag vet att det finns ingen brådska i universum och den här kvällen är min, så jag gör den riktigt fin. Lutar mig tillbaka och lyssnar på ganska snyggt mixad minimal-techno varpå jag tänder min rökelse.
Det tar inte lång tid innan jag känner det klassiska sköna lugnet av naturens finest, och kommer fram till att, vafan! Portal! Det måste ju vara ett helsoft spel för sånt här!
Sagt och gjort, jag drar igång Portal och genomlider det brutalt sega introt med den robotiska kvinnorösten som säger samma sak som alla gånger förut, jag spelar igenom 11-12 banor och tack vare tidigare nötning så gick detta ganska raskt då jag lärt mig en del speedrun taktiker. DJ sänker sitt mixande för ett par sekunder och frågar om jag känner något, det har väl gått cirka 50min sen jag tog min kapsel och jag kunde väl inte just säga att jag märkte så mycket. Han säger att jag kan ju bara sätta mig och lyssna på musiken m.m då det ibland kan vara svårt att få OEV's då man tittar på en dator-skärm P.G.A uppdateringsfrekvensen vs. ögat, så jag stänger av spelet och vänder mig lite lätt mot DJ-bordet och tittar på när han mixar, och det är ungefär här som 4-ho-met för första gången penetrerar min hjärna och tar min oskuld som trippare.
Mannen bakom skärmen, det första jag ser med mina nya ögon
Jag börjar titta runt lite i rummet, och ser ingenting speciellt, men plötsligt, snett bakom datorskärmen, så ser jag skuggan av mitt huvud/mössa. Jag iaktar denna noggrant då det är något som inte är riktigt riktigt här.
Jag ser hur det är en siluett av ett ansikte som uppenbarar sig, det påminner om en man.
Av någon anledning så känner jag mig övertygad om att jag vet mycket om denna man. Jag är såklart medveten om att det är en hallucination, men det är lite som att man har sett väldigt många avsnitt av Futurama, och "känner" karaktärerna i serien. Han var gammal och erfaren, han hade levt större delen av sitt liv ute till havs, och, ja, sen gick jag till soffan. Jag reflekterade lite över mannen i mössan en kort stund, men lämnade de tankarna ganska snart då jag fick syn på vattenpipan som vi tidigare parkerat mitt på vardagsrumsbordet. Aluminiumfolien som satt längst upp på koppen såg helt enkelt magisk ut, det främsta jag såg var något som liknande någon form av japansk trä-konst, det såg ut som ett drakhuvud.
(om någon läsare har spelat WoW så har jag för mig att det finns husknutar på vissa byggnader med drakhuvuden som är väldigt likt det jag såg)
Aluminiumfolien ändrade konstant form, det var lite som att gravitationspunkten för folien var i mitten av koppen och folien var någon slags substans och denna substans guppade utåt och sedan tillbaka in, och drakhuvudet var en av de saker som flöt i denna substans.
Jag informerade DJ om att saker och ting hade börjat uppenbara sig för mig, och han drog på ett brett leende, dimmade ner ljuset från 100% till cirka 70% och höjde volymen på mixern några snäpp. Jag började se former och mönster på väggarna som åkte åt olika håll, pilar, streck och cirklar skapade helt otroligt vackra kombinationer och jag satt och iaktog det mesta, vi fortsatte dunka musik och det var alldeles underbart. Jag satt kvar i sängen och lyssnade på musiken och bara iaktog showen i cirka 30min kanske.
2-manna stamp och "en motherfuckin killer"
DJ nämnde att vi skulle gå ut om ett tag, och vi bestämde oss för att nu var det nog dags för lite disco. Vi fade'ade ljuset en aning mer, jag reste mig upp, ställde mig mellan bordet och bokhyllan, och nu var det dags! DJ bytte snyggt genre från minimal till Psy och vi började stampa lös i den lilla 1'an. Jag kände att detta kan ha hållt på i cirka 3 timmar, men det var nog snarare 30-45min. Medans jag dansade omkring vid bokhyllan så kände jag mig helt otroligt cool, det kändes lite som att om en brud skulle komma in genom dörren och se mig dansa skulle trosorna göra hål i golvet och hon skulle sugas till mig som en fluga till en sån blå flugkiller-lampa. Jag kände mig också helt överlycklig och tänkte mycket på den otroliga process som hela vår planet och även jag själv genomgått för att göra det möjligt för mig att stå där jag stod, påverkad av det jag var påverkad av, med det sällskap jag hade. Jag var helt amazed över det faktum att allting sedan big bang hade gått i en perfekt följd, enda fram tills den där kvällen, där jag stod och dansade bland molnen.
Många andra insikter slog mig, men kan inte ens förklara hälften av någon utav dem, då de var för invecklade för mig att kunna greppa idag. Vi fortsatte att dunka musik ett tag, men bestämde oss snart för att gå ut. Vi lyssnade på en sista låt som DJ sa skulle vara riktigt tung, det var något psy-aktigt har jag för mig, med Krumelur. Och ja, det var en motherfuckin killer, så att säga! Efter att ha lyssnat på den, och efter att sett alla visioner den gav, så var jag helt slut i både kropp och själ. Men jag återhämtade mig ganska fort, klädde på mig lite varmare, och sedan var det dags att gå ut.
!
