Wikileaks grundare Julian Assange eftersökt för våldtäkt i Sverige

Eftersom Marianne Ny redan har erkänt att hon i åratal medvetet förhalade hela utredningen hellre än att tillerkänna Assange den mänskliga rättigheten att få försvara sig mot anklagelser han såg som grundlösa så är det ganska onödigt att du försöker slingra dig.

Det är en åklagares plikt enligt lagen att genomföra en brottsutredning så skyndsamt som möjligt.

Vad Hovrättens och även FN:s kritik gjorde uppenbart var att Marianne Ny hade brustit i det åtagandet som lagen kräver.

En åklagare ska naturligtvis inte kunna vägra utreda om något brottsligt har ägt rum baserat på huruvida någon i framtiden kommer att vara tillgänglig i Sverige i händelse av att utredningen leder till en situation där det då ihopsamlade bevismaterialet eventuellt skulle visa sig räcka för att väcka åtal.

Att Marianne Ny "inte ville särbehandla Assange" som hon påstod när hon erkände att hon MEDVETET förhalat hela utredningen är den mest patetiska bortförklaringen någonsin eftersom en sån attityd-fråga ALDRIG NÅGONSIN skulle kunna frigöra en åklagare från LAGENS KRAV att prioritera att brottsutredningen blir genomförd.

Julian Assange pappa verkar förvirrad. Han pratar om JA i termer om whistleblower men det är han ju inte och det är ju heller inte som whistleblower han är brottsmisstänkt i USA utan för dataintrång.

Han säger sig också ha hemlig information som ska kunna släppa sonen fri. Rätt korkat att behålla den hemlig då...

https://www.dailymail.co.uk/news/art...lled-work.html

Det är väl mer korrekt att kalla Julian Assange för publicist än visselblåsare, men man kan förstås hävda att blåsandet i visselpipan är en process där själva offentliggörandet nästan ännu mer än "läckandet" förkroppsligar vad "blåsa i visselpipan" faktiskt innebär.

En person som bara tar med sig en massa konfidentiella dokument från jobbet blåser inte i nån visselpipa. Dokumenten måste ju nå ut till allmänheten, de måste publiceras för att det ska räknas som visselblåsande. Publiceringen är alltså en essentiell del av, om inte den viktigaste, i visselblåsandet.

Oavsett om man har publicistens eller läckarens roll så är förstås båda två nödvändiga delar i visselblåsandet.

Nu har El País avslöjat mer om utpressningen av WL.

Först avlyssnade och kameraövervakade Correa allt JA gjorde på ambassaden, med JAs goda minne, och när Moreno tog över bytte de säkerhetsfirma på ambassaden som fortsatte övervakningen av JA.

Den senare säkerhetsfirman har lagrat all övervakning och den har sen tydligen läckts från ambassaden av en anställd. En grupp i Spanien på fyra personer, som har allt detta material och själva kallar sig grävande journalister som ska avslöja "den stora bluffen Wikileaks" och med egen website, har identifierats av Spansk polis som de som WL har utpekat som utpressare.

Bland det som finns i det läckta materialet är allt JA gjort på ambassaden, hans möten osv. de senaste två åren. Om materialet är allmänt läckt i sin helhet är väl osäkert än men ska finnas i 'säkerhet' nånstans i alla fall.

Mobilerna som JAs besökare har fått lämna ifrån sig inför besöken har tydligen hackats och tex samtalen som fanns sparade i WhatsApp på mobilerna verkar ha kopierats.

Förre och sparkade förstesekreteraren på ambassaden FN och som var med på WLs presskonferens om utpressningen finns tydligen med i det läckta materialet sägandes till säkerhetspersonalen på ambassaden att övervakningen måste vi hålla tyst om eftersom den är hemlig.

Spela roll, han är inte längre där utan i brittiskt fängelse. Nu kommer vi att få se om det verkligen var som Marianne låtsades, nämligen att allt var klart för delgivning. Myndigheterna vet var han finns, och inget Ecuador i världen kan längre stå i vägen för ÅMs delgivning! Vad väntar de pajaserna på?

Inget Ecuador i världen... Det var enbart Ecuador som stod i vägen i nästan 7 år, inget annat land i världen faktiskt. Jag utgår ifrån att man återupptar förundersökningen eftersom det nu finns förutsättningar att slutföra på ett rimligt sätt givet förutsättningarna. Det är svårare förutsättningar idag eftersom mer tid har gått och det verkar till den våldtäktsmisstänktes fördel vid en ev. rättegång. Så genom att gömma sig undan rättvisan på ambassaden har han dels gjort AA rättslös 2015, dels har han allvarligt försvårat möjligheten att fälla JA för brott mot SW. Tidsaspekten kan göra att man inte väljer att åtala men det är ändå rimligt att man öppnar upp förundersökningen, genomför kompletterande förhör och DNA-prov, delger misstanke om våldtäkt och genomför slutdelgivning av förundersökningen.

En annan liten lustig aspekt eller detalj som gör att man väljer att inte åtala är att det saknas grund för åtal.

Arnault- och Timell-fallen visar naturligtvis att tidsaspekten inte har någon betydelse.

I dessa fall så gjordes inga förhör överhuvudtaget på förrän nästan ett decennium senare.

I Assange-fallet säkrades dussintals förhör inom några månader.

Ska bli väldigt intressant att se hur åklagarmyndigheten tar sig ur den rävsax som bl.a. Fritz och brittiska politiker har försatt dem i.

De vet förstås att om de signalerar att det inte ens finns grund för att öppna upp förundersökningen igen så inser alla att det aldrig någonsin funnits någon grund för att väcka åtal.

Åklagarmyndighetens politiska skicklighet kommer att visa sig i hur de kommer att skylla på något byråkratiskt hinder, precis som Ny ljög om vid nedläggningen.

Jag är beredd att satsa en summa på att åklagarmyndigheten kommer köra med något som inte går att verifiera i stil med "...kan inte förväntas att..." Det är en klassiker, som sannolikt räcker för att tysta journalisterna i massmedia.

Formuleringen om kan inte förväntas att är ett utslag av professionalism vid nedläggningen. Beslutet ska vara sakligt, inte föra fram åsikter kring vem/vilka som har skulden i att det inte gick att komma vidare med förundersökningen. Men vi vet att man inte kunde delge formell misstanke om våldtäkt och det hindret kunde man inte komma förbi. Med kännedom av svensk lagstiftning går det inte att finna något annat svar än att Ecuador sa nej till detta, vid förhöret såväl som vid senare försök att arrangera en delgivning på ambassaden. I och med att Ecuador sa nej (på uppdrag av JA) så blev det olagligt att delge enligt delgivningslagen och därmed kunde inte formell delgivning på något sätt genomföras. Det finns helt enkelt ingen annan möjlig förklaring.

Visst hade åklagaren kunnat uttryckt sig starkt om Ecuador kring detta, i teorin, men då ska man också betänka att Ecuador krävde att förutsättningen för MLA vid förhör och senare åtgärder var att hanteringen skulle omgärdas av sekretess och den sekretessen gäller fortfarande. Det har alltså av sekretesskäl inte varit möjligt för åklagaren att vidare elaborera om exakt varför delgivning inte var möjlig att genomföra. Men idag gäller att då JA är avhyst och i tryggt förvar i högsäkerhetsfängelse i UK så är delgivning möjlig och jag utgår ifrån att detta också kommer att genomföras.

Nu har även El Mundo skrivit om det WL kallar utrpessningen.

'Utpressarfirman', som är en helt öppen webbtidning AGENCIA6 med namngiven (grävande) journalist, annonserade på Twitter att de hade nyheter att sälja angående JA och WL som avslöjade 'DEN STORA BLUFFEN KALLAD WIKILEAKS".

WL med exdomaren BG i spetsen svarade och ville väl köpa allt mot tystnad och priset blev då 30 miljoner kr.

WL och BG gick sen till polisen i Spanien och anmälde AGENCIA6 för utpressning.

Trots att Marianne Ny KLART OCH TYDLIGT vid nedläggningen uppgett att anledningen till att delgivningen förlöpte som den gjorde berodde på ett val som Assange gjorde och Annika Collin klart och tydligt angett att mottagandet av ett papper var ett frivilligt val för Assange, så har jag fabulerat ihop att...

med total avsaknad av faktaunderlag gripit ur luften att att mottagandet av ett papper var frivilligt i Ecuador den vägledande principen viktigare än alla andra var att undvika yttre granskning varför man gjorde allt för att hindra domstol från att ta ställning till grund för åtal

Ja det är korrekt att du fabulerat ihop saker.

Det är frivilligt att ta emot ett papper med grejen här är, som du aldrig verkar förstå, att om Ecuador säger att delgivning inte får ske enligt MLA-begäran från Sverige, då blir delgivning olaglig att utföra på ambassaden och kan sålunda inte genomföras på något sätt alls. Helt enligt delgivningslagen. I det läget har man alltså inte ens kommit fram lagligen till en punkt där JA får möjlighet att välja om han vill ta emot ett papper eller inte. Vad Annika Collin sagt i frågan är alltså helt irrelevant då hennes uttalande bygger på felaktiga premisser, att delgivningen var laglig att utföra, vilket den inte var pga Ecuadors vägran.

Då det handlar om formella hinder är min tolkning följande:

Detta skulle ha gått att utföra:
- Åklagaren begär via delgivning via MLA
- Ecuador godkänner detta
- Svensk personal lämnar fram handlingen
- JA tar emot den eller vägrar ta emot den

Resultatet skulle bli att delgivningen räknas som genomförd

Istället har följande inträffat:
- JA säger till Ecuador att han nekar till att bli delgiven ("ta emot ett papper")
- Ecuador säger att han inte får delges eftersom JA enligt Ecuadors lag har rätt att neka till detta
- Svensk delgivningslag säger att om främmande stat inte tillåter delgivning så är det inte tillåtet
- Sålunda har svensk personal inte ens formell/laglig möjlighet att komma till den punkt där man lämnar handlingen till JA som då får välja om han tar emot den eller ej.

Resultat har alltså blivit, under förhöret och senare, att delgivning inte har varit laglig att utföra (givet Ecuadors hållning) och därmed kan den heller inte räknas som genomförd.

Vidare blev då resultatet att Ecuador var den som möjliggjorde att förundersökningen lades ner. Om de valt första scenariot, som också hade varit enligt deras lag, så hade åklagaren kunnat gå ända fram till åtal.

Nu hoppas jag att polletten ska trilla ner.

Det komiska när du fabulerar ihop ett scenario där Ecuador sagt nej till delgivning är att du förutsätter att både Marianne Ny och Annika Collin ljög.

Varken Ny eller Isgren eller någon annan har påstått att Ecuador skulle hindrat något eller motsatt sig något.

Annika Collin har klargjort att mottagandet av delgivningsdokument enligt lag är frivilligt i Ecuador (precis som i Sverige) och därför så valde Assange precis som Marianne Ny också TYDLIGT uppgav, att avstå från att ta emot dessa dokument.

Jag har väldigt svårt att tro att delgivning inte skulle vara tillåtet i Ecuador eftersom det i så fall skulle innebära att Ingrid Isgren och Cecilia Redell försökte bryta mot svensk lag då de försökte administrera delgivningen på Ecuadors ambassad den 14 november 2016.