Hade en liberal stat överlevt omvärldens tryck?

FN vill göra vatten till en mänsklig rättighet (underförstått att man tvingar någon eller några till att se till att alla får vatten). FN har även en massa andra anti-liberala saker på gång så som att göra det till en mänsklig rättighet att få ett hus.

USA och pro-war on drugs länder trycker på om att förbjuda droger.

Det trycks på om mindre frihet på internet för att förhindra vissa brott, så som copyright.

IMF bestämmer hur länders ekonomi ska gå till.

Självgoda socialdemokrater i västvärlden som gör allt för att förstöra landet (tänk till exempel när svenskar startade ett projekt för att få amerikaner bosatta i Sverige att rösta på Obama, även om det inte spelade någon reell roll så är det ändå makabert att svenskar tycker de vet vad som är bäst för USA). Alltså helt enkelt folk i övriga västvärlden (och inom landet) som vill förstöra det liberala landet genom att påverka befolkningens stöd för den liberala idén.

Kort och gott finns det en uppsjö med organisationer från omvärlden som kommer aktivt kämpa emot en liberal stat.

Diskutera nu inte mina exempel utan frågan hur man går till väga för att stå emot omvärlden.

Mitt svar är både väldigt enkelt och väldigt svårt: Man måste avlegitimisera staten.

Så länge befolkningen moraliskt stöder att staten har rätten att lägga sig i privata affärer kommer det inte finnas mycket mer än en liten gnista av hopp att staten någonsin kommer att sluta försöka ta över våra liv. Det ligger helt enkelt inte i statens natur. Av såväl ekonomiska som ideologiska skäl kommer staten alltid att sträva efter att bli större. Och eftersom staten alltid har lagen på sin sida, kommer den alltid att lyckas såvida inte en överväldigande majoritet av befolkningen säger emot.

För att konkretisera: Människor måste inse, genom självutbildning och rationellt tänkande, att staten inte är lösningen till våra problem utan källan till dem, och att det största hotet för mänsklighetens välstånd är staten. För i slutändan så har aldrig staten mer makt än vad folket frivilligt ger till den. Om tillräckligt många människor drar tillbaks sitt medgivande, så står till slut staten handfallen utan någon möjlighet att påverka samhället.

Jag skulle säga att växelverkan (!) mellan en liberal stat och hög ekonomisk standard över brädet gör att ingen kommer gnälla om att folk inte har vatten. Jag vet ju itne exakt vad som diskuteras på bilderbergmöten och annat, men i FRA-fallet så handlade det väl om att Sverige lyssnade på en stor del av Rysslands trafik mot att Sverige får underrättelse om andra saker. En liberal stat borde väl inte intressera sig för såna affärer, och jag tror inte att USA i ett liknande fall hade ingripit.

IMF är väl inget man tekniskt sett behöver vara med i? Samma sak gäller FN, EU osv. De flesta länder lär dock vara intresserade av att handla med den liberala staten.

Angående droger och andra internpolitiska saker som kan "spilla över" på andra länder så kan det väl gå på 3 vis:

1. Det är en succé, det blir då svårt för andra länder att motivera sina egna drogförbud och dylikt, samma gäller ländernas agerande mot den liberala staten.
2. Det går totalt åt skogen. Staten kollapsar, diskussion onödig.
3. Något mellanting, knepigt läge, men blir det itne i praktiken bättre i den liberala staten så lär nog befolkningen tvivla på den egna politiken.

Jag håller med dig om att det är ett problem. Tror inte jag kan ge något klart svar på hur man kan bekämpa det. Enda jag kan komma att tänka på är att folk utbildar sig själva. Sen att den liberala staten har duktiga politiska manöverare, som kan förhandla med dessa organisationer på ett sätt som gör att vi inte behöver ge upp någonting. (Som Norge och Schweiz med EU, som lyckas med detta på grund av olja respektive bankväsende).

Det gäller väl att uppnå en viss kritisk massa av libertarianer. Konkain skrev ju en del om hur han såg på övergången från statsdominans till frihet och där finns det ju en hel del intressant att hämta. Tolkar man honom så handlar det ju inte om att ett land blir libertarianskt, sedan nästa och så vidare, utan snarare att övergången börjar som en "underground"-rörelse av kontraekonomisk verksamhet som, genom att den ger stora ekonomiska fördelar för de som deltar med tiden växer. Till sist finns det tillräckligt många som bedriver denna kontraekonomi att det finns möjlighet att försvara sig mot det våld som staten ofelbart kommer att använda för att "återupprätta ordningen".

Poängen är just att den fria handeln som bedrivs av libertarianerna ger så stora ekonomiska fördelar för de som deltar att allt fler kommer lockas. Detta begränsas naturligtvis inte av nationalgränser, utan om mängden individer som är inblandade blir tillräckligt stor så kommer det få spridning även internationellt, vilket alltmer underminerar auktoriteten i maktorgan som stater, EU och FN.

Just av dessa skäl tycker jag det är viktigare att vi som vill se en förändring börjar fundera på hur vi på ett effektivt sätt ska kunna bedriva kontraekonomisk verksamhet och sätta käppar i hjulen för staten än att organisera politiska partier som ämnar agera inom det parlamentariska system som aldrig kommer att göra annat än att upprätthålla rådande ordning. Det är också därför jag brukar propagera för att avstå från att rösta, då varje röst, oavsett vilket parti man röstar på, skänker legitimitet åt myten att regeringen har valts av folket och endast utför folkets vilja.

Snarare kommer mindre liberala länder inte att kunna överleva trycket från de mest liberala! Det var så liberalismen spred sig från land till land på 1700-1800-talet. Furstar hade inget annat val än att förbli statsmedeltida svältekonomier som var lätta mål för mer utvecklade och populärare grannländer, eller liberalisera och rusta upp försvaret. Så sent som vid Sovjets fall för tjugo år sen såg vi (den relativa) liberalismens fredliga triumf över totalitarismens skrotekonomi.

Som cpx sade, så genomförs frihetens triumf inte genom några utstuderade ritualer i statliga korridorer, utan helt enkelt om att få vanliga människor att förstå att de har rätt att slippa andras tvång. Staten är en illusion och bekämpas med tänkande, inte stridsvagnar.