Vad är en struktur?

Inom mainstream-samhällsvetenskap så kan struktur, beroende på vem man frågar, i princip referera till fyra olika saker*:

1. Individers aggregerade beteende (Weber)
2. Regelbundenheter mellan sociala fakta (Durkheim)
3. Relationer mellan sociala positioner (Marx)
4. Intersubjektiva regler (Giddens m.fl.)

Rent praktiskt så är den stora skillnaden mellan dessa att för 1 & 2 så är strukturen det som vi vill förklara medans för 3 & 4 så är strukturen det som är förklaringen.

En Marx-inspirerad feminist skulle t.ex. kunna driva (den extremt plausibla) tesen att den bästa förklaringen till varför kvinnor historiskt sätt har varit gravt underrepresenterade inom toppskiktet av politik och näringsliv är att män som grupp har haft tillgång till resurser (kapital, utbildning, tid, etc) som kvinnor varit utestängda från. Strukturen (i mening 3) sägs såtillvida ha producerat utfallet av intresse. Men för en Weber-inspirerad feminist så skulle strukturen (i mening 1) här istället ha varit distribuering av kvinnor/män inom toppskiktet av politik och näringsliv, och förklaringen skulle ha varit individattributer (nyttokalkyler, preferenser, normer, ideér, etc).

Jag skulle inte säga att problemen som lyfts fram i den här tråden nödvändigtvis har sådär väldigt mycket att göra med strukturbegreppet i sig. Istället så skulle jag vilja hävda att de i mångt och mycket är resultatet av en rad endemiska defekter i mycket samhällsvetenskaplig forskning, två av vilka jag ser som särskilt avgörande:

• Ovilja till att tydligt definiera begrepp och koncept
• Ovilja till att testa teorier och förklaringar mot varandra

Båda dessa leder till att strukturer (insitutioner, kulturer, diskurser ... ) blir någon sorts flygande spagettimonster som mirakulöst och outmanat kan förklara alla våra samhälleliga problem på en gång. Men som sagt, det är knappast något som är unikt för just strukturbegreppet.

*http://onlinelibrary.wiley.com/doi/1...144.x/abstract

I forntiden, dvs för mycket mycket länge sedan, på åttiotalet såg jag ett gäng teknologer som alla hade t-shirtar med texten "Humanister - behövs dom?"

Kanske inte så roligt, men i ljuset av departementens allt hårdare granskning av humaniora (tex samhällsvetenskap) kanske de där teknologerna var förutseende. De senaste decenniernas publiceringsmönster duger inte åt dagens finansiärer. Forskarna publicerar på svenska i svenska tidskrifter om lokalt svenska problem. Skriver pinsamt tjocka böcker om smala ämnen. Det blir ingen stor vetenskap av det, bara ankdammsbajs. Vi måste få in en vettig struktur!

Så är det ju inte. En struktur är beroende av sina enskilda delar. Förändras en del förändras hela strukturen. Däremot är helheten något mer än alla delarna tillsammans. Detta förklaras genom att beskriva en fyrkant. Fyra punkter bildar i rad en linje, men kan även bilda en fyrkant. Tar man då bort en punkt bildas en trekant, vilket visar att de enskilda delarna i en struktur är viktig för helheten. Däremot förutsätter det att vi vet vad en trekant eller fyrkant är för att deras strukturer ska bli meningsfulla. Symbolen trekant eller fyrkant strår för någonting, och det är detta som menas att helheten är något mer än alla de enskilda delarna tillsammans.

Samhälle och struktur är starkt förknippade. Men om vi säger att ett samhälle utgörs av dess struktur har vi inte sagt någonting. Det är som att säga att ett samhälle är ett samhälle. Det viktiga är att betona att en struktur inte kan existera utan människors medvetna föreställningar om just denna struktur. Låt mig ta ett exempel. Om vi säger att riksdagen utgörs av dess ledamöter så är det rätt, men likväl fel. Ordet och fenomenet ledamot kan man inte ta på, utan det är en föreställning om att vi kan delge en viss person denna roll i samhället. För att detta ska fungera måste denna person och alla andra i samhället godkänna att det är så. Därmed existerar inte riksdagen konkret i det verkliga livet utan det är ett fenomen som vi förhåller oss till ett visst sätt. Samma sak är det med staten, kommunen, skolan, arbete etc: alla får de oss att tänka och agera på ett visst sätt. Det är det som är samhällets strukturer.

Strukturerna förändrar dock inte människors tankar hur som helst. Istället är det värdena om strukturerna som är det viktiga. Men struktur och värde är inte detsamma. Däremot kan förändringar om tankarna kring strukturer förändra strukturers effektivitet. Låt mig ta ännu ett exempel. Vi ser idag att många länder har blivit demokratiserade, men folket har inte fått det bättre. Detta beror inte på samhällsstrukturerna, vilka oftast kopierats från väst, utan på att gamla invanda tankesätt lever kvar. Med andra ord: samhällsstrukturer är inte en direkt termometer i hur människor tänker. Istället är det vad som ”inte” uttalas som är det viktiga.

Här i tråden har det diskuterats feminism och struktur. Feminismen och i högsta grad genusvetenskapens parad är att de försöker tillge strukturer könsegenskaper, typ manliga maktstrukturer. Enligt denna logik skulle man i så fall kunna säga en manlig kyrka, eller en manlig fyrkant. Hur går det ihop? Inte alls naturligtvis. Om en människa använder sig av en maktstruktur så får ju inte denna maktstruktur den personens egenskaper av just den orsaken.

Genusvetenskapen menar att patriarkatet visst finns eftersom det bl.a. sitter flest män i styrelser, att de flesta partiledarna är män osv. Att denna felaktiga analys har kunnat få fotfäste i seriös debatt och forskning är ett resultat av ett lyckat ideologisk missionsverk som vi inte sett sen de sista vikingarna kapitulerade inför kräklan och korset. Alltså, att det sitter flest män i ledande positioner beror på att de lärt sig att ta makt. Makt är en teknik, en förmåga som alla, oavsett kön, kan lära sig. I områden, t.ex. den offentliga sektorn, där det är mest kvinnor ser vi också att det sitter flest kvinnor i maktposition. Skulle vi då kalla denna sektor för en matriarkalisk sektor? Naturligtvis inte. Vad man måste förstå är att system, strukturer, institutioner osv. inte är könsbundna i sig: de är en teknik för att bilda en viss typ av samhälle. Ta t.ex. armén; den är inte patriarkalisk i sin uppbyggnad. Däremot har de attityder som finns där ofta varit kvinnofientliga. Men det är en annan sak. Armén skulle mycket lätt kunna tas över av enbart kvinnor och ändå inte kallas för en matriarkalisk institution eftersom även denna institution, liksom alla andra, måste vara uppbyggd av abstrakta makttekniker för att på ett klassiskt sätt att organisera en verksamhet

En struktur är en projektion eller grund för ett system, som ett spindelnät med fack där essensen organiseras.

En struktur fungerar i grunden med 1/0, öppen/stängd, hit/dit, antingen/eller, och i stort sett fungerar den som den blivit designerad.

Man avskiljer strukturer från varandra genom dess design/funktion/essens.

Dom lagarna man designerar strukturen i sig att följa.

En struktur är helt enkelt en tanke, en idé, sammansatta tankar till en dimensionell bild anpassat till en yttre dimension. Det enda beviset är att du kan tänka dig i strukturer.

---
Hoppas du fick svar på tal, vet inte om begreppet struktur är helt på fel cykelbana atm, antingen det
eller så är du fruktansvärt flummig!

Sådant som är ingrott. Saker vi inte tänker på utan tar för givna, ofta för att vi har fötts in i dem. Att vi använder begrepp som "svart" och "vit" när det gäller människor är ett bra exempel.

I en mer bred definition betyder struktur organisationen av ting.

De finns flera olika betydelser av begreppet struktur. När det används i vardagsspråk och tidningsartiklar är det ett fyllnadsord utan innebörd vars syfte är att få skribenten eller debattören att framstå som djupsinnig och kunnig. I de flesta sammanhang som ordet används skulle man lika gärna kunna byta ut ordet mot Gud, och innebörden av sammanhanget skulle ungefär förbli densamma. Det är en referenspunkt som antas förklara allt och ingenting.

Eine structur ist das uhr.