Sambos med ett barn, Olika inkomster.. hur delar ni upp utgifterna?

Ja hur gör ni där ute?

skiljer era inkomster sig?
splittar ni alla räknar rakt av eller delar via procent eller en kör på räkningar och en mat eller dyl?
snälla berätta för mig..

ni får gärna skriva hur mycket ni har in oxå..

Hur gör ni med hobbysar?

Tusen tack på förhand !

Vi för in bägges löner på ett gemensamt konto och betalar därifrån alla kostnader. Så vi har helt gemensam ekonomi. Jag får ut några tusen mer men har å andra sidan med mig barn till boet. Idag har vi alltså i princip lika hög inkomst men vi har haft väldigt ojämlika inkomster tidigare då min sambo pluggade några år. Då hade han i princip studiebidraget och jag en heltidslön. Men vi körde samma modell då. Alla pengar är gemensamma pengar...

Vi har helt gemensam ekonomi. Alla inkomster flyter in på ett konto och därifrån betalar vi också alla utgifter. Ska man vara petig så har vi fler konton så att inte alla pengar står på samma, men det hör ju inte till ämnet.

Vi tjänar olika mycket men vi ser oss som en familj och då är gemensam ekonomi en självklarhet. Givetvis resonerade vi inte så när vi just hade flyttat ihop, men när det gemensamma barnet anlände slog vi ihop ekonomin.

För mig är det självklart att man har delad ekonomi när man är en familj. Hos oss har vi ingen riktigt styrning på det där ännu, men det går till så att:

Jag betalar alla räkningar (15-17 k per månad i genomsnitt kanske), sedan för sambon över några tusenlappar till mig, beroende på hur mycket hon har på sitt konto. Hon får ut runt 9 i föräldrapenning just nu, tror jag. Därefter är tanken att hon ska betala det mesta av maten och kläder och sånt till lillgrabben, även om jag nog i praktiken lägger i princip lika mycket som hon på dagligvaruhandel. Men nu är ju hon hemma och får mycket mindre pengar än om hon skulle jobba, så då får ju jag pröjsa mer. Inget konstigt med det. Även om det innebär att jag betalar av på hennes studielån (som hon skaffade innan vi träffades), medans hon inte alls betalar av på min (vår) bil.

Hobbies? Har man såna när man har småbarn? I vårt system har vi ju i alla fall separata konton, så efter att alla räkningar är betalda och överföringar är gjorda, gör var och en helt enkelt vad de vill med pengarna som är över. Ingen ställer några frågor, utan nästa månad när det är dags igen för räkningar börjar vi om igen.

Är man en familj kan jag inte se hur man INTE skulle ha gemensam ekonomi, det måste vara heltokigt.

En familj är ett team om man ska hårddra det.
De är de människor som man har närmast och de du jobbar hårt för.
Man jobbar gemensamt för familjens bästa.

Finns denna inställning hos båda huvudparter i en familj så kommer livet att vara betydligt lättare och allt annat än en gemensam ekonomi är bara besvärligt.

För oss har det varit så att jag snittat mer än dubbelt så mycket i lön jämfört med min sambo/blivande fru 9 av de 11 år vi haft tillsammans.
De första två åren var omvända då jag fortfarande gick i gymnasiet.

Men visst det kan ju vara så att man fruktansvärda skillnader i hur man ser på pengar och använder dem.
Men blir man lycklig då??

Vi har ett gemensamt konto dit vi betalar in procentuellt på vad vi tjänar, till alla gemensamma kostnader. Sen de pengar man har över får man göra det man vill för plus betala sina "egna" räkningar.. Vi är gifta och har ett barn. Funkar bra för oss.

Vi delade upp ekonomin... han betalade alla räkningar,mat,kläder,bil,nöjen osv och jag sparade min ringa inkomst (var hemmafru med lite ströjobb då och då)

Idag när vi är skilda delar vi upp kostnaderna för barnen i som : Han betalar underhåll, ungarnas utlandssemestrar,kapitalvaror,mobil och kläder samt sticker till dem nån (el 2) tusenlapp(ar) i fickpeng i månaden.
Jag som har..iaf lilltjejen... hemma på heltid betalar driftkostnaderna (typ mat och lokala resor)

+ han fixar min bil utan kostnad för mig och bistår med ny tvättmaskin å sånt vid behov

Vi delar precis som nån annan skrivit, procentuellt. I normala fall så brukar det bli ganska jämt. Min sambo tjänar ett par, tre tusenlappar i månaden mer, men i och med att jag jobbar (alldeles för mycket) övertid så hamnar vi nästan alltid på samma slutsumma. Ibland får jag till och med ut mer.

Nu är jag hemma och är föräldraledig och får bara ut typ hälften av vad jag i normala fall har, vilket är sjukligt jobbigt. En av de värsta känslorna jag vet detta, att inte kunna känna sig "självständig". Just därför tror jag det är viktigt att man gör upp om ett bra och rättvist system, vilket jag tycker det procentuella är.

Problemet just nu är dock att mina pengar ibland inte räcker till för att både betala räkningarna och ha matpengar/"hobby"pengar i dagsläget. Vi har löst det så att min sambo betalar mer just den månaden på själva räkningsdelen och så får jag vara "skyldig" resten. När det sen är min sambos tur att vara föräldraledig så kommer ju jag att vara den med mer pengar, och det går jämt ut.
Man kan alltså säga att om jag nån månad har för lite pengar kvar efter att räkningar är betalda för att kunna leva ett något sånär drägligt liv, betalar jag vad vi kommer överens om är rimligt.


Vad gäller hobbies så förstår jag inte varför man inte skulle kunna fortsätta underhålla dessa även om man har ett barn? Vårt barn är 5 månader gammalt, och vi har varit noga med att låta varann "komma ifrån" och få göra annat utanför hemmet också. Jag tror det är viktigt för att man inte ska klättra på väggarna fullständigt och ruttna på varandra som par.

Varför har man det så för huvudtaget om man känner att det är jobbigt då pengarna inte räcker åt medan den andra sitter med guld i mun och gör som han/hon vill? Helt ofattbart...

För mig är den enda riktiga grejen med familj att man delar precis allt, man kämpar tillsammans för att familjen skall må bra och man delar precis allt oavsett vem som tjänar vad, man e ju för fan familj.

Betala alla räkningar, oavsett vem som tjänar mest, fördela det som är kvar jämt ut på lönekontona för att ta det som blir över och sätt in det på sparkontot.

Förstår mig inte på familjer där den ena partnern kan unna sig mer än den andra för att man tjänar mera, man är familj. % grejen fattar jag inte heller då den som tjänar mer skall betala mer, lika bra att göra som jag sa ovan då?

Är man en familj eller är man en en enskild firma med sambon som dotterbolag?

Så länge man inte har barn tycker jag att delad ekonomi funkar bra.
Om man skulle haft barn tror jag det blir mycket lättare och mera rättvist att dela ekonomin.

Min familj har alltid delat på lönen rakt av in på ett och samma konto, oavsett vem som tjänat mest.

Denna princip kommer även jag följa när jag nu flyttar ut om 2 veckor med min flickvän

Vad i helvete?

Hur som helst så har jag i mina förhållanden haft gemensam ekonomi där vi lånade varandras kort osv. Min lön gick till räkningar och större inköp och sambons till annat.