Teori om obegränsad hastighet?

Korrekt. Speciell relativitetsteori stämmer mycket bra med observerade data i dess sammanhang. Har man får starka gravitationsfält måste man använda allmän relativitetsteori. Även där har vi nästan 100 års observationer som styrker teorin.

Helt korrekt! Detta tjat om krafter och motkrafter är nonsens, det finns bara krafter. Friktion är inte väsensskild från andra krafter, den har bara en annan riktning (alltid motriktad hastigheten). SwAxX behöver läsa på om vektorer och resultanter.

Att massan ökar är bara sant om man använder begreppet relativistisk massa, men det brukar numera ses som förlegat och onödigt. Så vitt jag vet lär man inte ut det längre, mer än att man säger att det finns men inte används.


Nej, massan ökar inte. Men du verkar inte vara så haj på det här med relativitetsteori så vi kan ju ta det från grunden. Till att börja med är E_k inte lika med mv^2/2 i relativitetsteori, utan E_k = γ*m*c^2, där γ som vanligt är 1/sqrt(1-v^2/c^2). Om du Taylorutvecklar (tvivlar på att du kan det, men du kan ju googla fram vad det betyder) så ser du att om v/c är nära 0 är E_k ungefär mv^2/2. Därför är det helt okej att använda mv^2/2 i låga hastigheter.

Haha jo just det. Du vet väl att den egentliga formeln är E^2 = p^2c^2 + m^2c^4? Nä, det vet du såklart inte. För då hade du väl insett att i E = mc^2 är E viloenergi, eftersom E = mc^2 följer ur föregående formel endast om p = 0, dvs kroppen inte rör sig. Dels vet du inte vad E = mc^2 innebär, dels använder du fel uttryck för den kinetiska energin, dels ger du en kropp som inte rör sig en rörelsenergi och sätter den lika med dess viloenergi, och sen delar du bort v, som alltså är 0. Fem fel i en ekvation, skickligt!

Du kanske vet (nä, förresten, det vet du inte) att I relativitetsteori så definierar man rörelsemängden som γ*m*v. (Eller, om man så vill m_r*v där m_r är relativistisk massa och m_r = γ*m, som då är vilomassan. Men det är som sagt onödigt och är nog mer förvirrande än användbart.)
Så vi har p = γmv. Men F = dp/dt, så F = d(γmv) dt. Jag har till och med varit så snäll att jag fetat vektoriella storheter. Vi kan väl derivera det? Vi plockar bort m som är en konstant och använder produktregeln.
F = m(γdv/dt + v*dγ/dt)
F = m(γa + vd/dt 1/sqrt(1-v^2/c^2))
Kedjeregel på högra termen
F = m(γa + v(v*a)/c^2*1/sqrt(1-v^2/c^2)^3)
F = m(γa + (v*a)γ^3v)
(Multiplikationstecknet mellan v och a betecknar skalärprodukt och jag har såklart använt a = dv/dt.)

Eftersom γ beror på v och växer med större v växer alltså den kraft som krävs för att ge accelerationen a med v. Inte nog med det, kraften är inte ens parallell med accelerationen! (Med reservation för att jag deriverat fel, men det ser rätt ut.)

Usch vad tråkigt du kommer ha när sommarlovet är slut.

Vilomassan ökar om du tillför energi till systemet, utan att ge det rörelsemängd. Till exempel kan man öka en liter gulds vilomassa genom att värma guldet, och 270 megaton is blir 270 megaton och ett kilogram vatten om du smälter det. (Har för mig att det var runt 270 megaton, det kanske var några tiopotenser mer till och med.) Vilomassan ökar, som man kanske hör på namnet, inte om du ökar rörelsemängden. Vi har ju E^2 = p^2c^2 + m^2c^4. Termen p^2c^2 är alltså den energi som en kropp har för att den rör sig (har rörelsemängd) och m^2c^4 vilomassan, det vill säga alla andra sätt att ha energi (till exempel värme, potentiell energi). Ett exempel från Brian Greenes bok The Fabric of the Cosmos är att om du har två gubben-i-lådan-leksaker och en extremt känslig våg, så skulle en leksak med en spänd fjäder väga mer på vågen än en leksak med fjädern utsträckt, eftersom en spänd fjäder har energi. Och det är ju välkänt att i kärnkraftverk väger de kärnor som produceras i fissionerna mindre än de kärnor som klyvs. Skillnaden blir värme.

Jag är fysiklärare och funderar på att byta yrke. Känns inte som jag når eleverna..
Man kan också vända på det resonemanget och hävda att vi yrkesfysiker har ett stort pedagogiskt problem. Att tvärsäkert utropa alla som inte fattar till idioter känns i oförskämdaste laget..

Finns ett annat problem i och med att det ofta dyker upp crackpots i dessa sammanhang. De ska ses som ett psykiskt fenomen.

Har bara läst 140 p universitetsfysik i det gamla systemet så jag kan knappt nåt om fysik. Ju mera man lär sig ju ödmjukare blir man. Men att bortse från gravitation, friktion, relativitetsteori et cetera känns som nonsens rakt av. Sagt i all ödmjukhet..