Min syrra super alltid ner sig totalt

Alldeles nyss så gick jag ut ur rummet (klockan är alltså halv fyra på natten) för att borsta tänderna och göra mig i ordning för sängen. Mitt i hallen så hittar jag min syrra som har däckat mitt på golvet, och det är knappt ovanligt. Ganska ofta, ungefär en gång i veckan kommer hon hem råpackad. Cirka en gång i månaden är hon så full så att hon inte ens klarar av att stå upp, jag är alltid lika fascinerad över att hon faktiskt har lyckats ta sig hem till lägenheten där vi bor.

Hon är ändå 25, borde man inte vid det laget ha lärt sig kontrollera hur mycket man klarar av att dricka? Jag vet inte hur mycket hon bryr sig om att det faktiskt börjar bli ett hälsoproblem när man dricker så mycket alkohol varje vecka men det är inte så himla kul som brorsa att behöva bära henne in till sängen och ställa spyhinken bredvid hennes säng.

När jag frågar henne om hon verkligen tycker att det är så jäkla kul att supa skallen av sig så svarar hon att hon tycker det. Vafan ska jag göra? Det är nämligen inte så kul för mig när hon håller på och däckar i hallen, och med risk för att låta stel och tråkig så oroar jag mig lite för henne. Känner hon att hon behöver supa så mycket?

Så vad ska en stackars brorsa göra? Konfrontera henne och säga att jag är orolig för hennes hälsa? Det är ju hennes liv och vi är egentligen inte särskilt tighta som syskon trots att vi bor tillsammans, så jag vete tusan om hon ens bryr sig om vad jag tycker.

Så va säger ni?

Fråga henne hur hon känner?
Blir hon väldigt bakfull eller tar hon det med en klackspark?

Hon verkar i allmänhet ganska positiv och säger ju att hon dricker så mycket för att hon tycker att det är kul. Men jo du kanske har rätt om att jag borde fråga henne rakt ut, vi har dock inte någon sån relation till varandra så det känns lite svårt. Men det är väll bara man up som gäller antar jag.

Förr så blev hon jäkligt bakis och kollade på film hela dagen efter, men numera så tar hon det mer eller mindre med en klackspark.

Jäkligt dumt att starta sånna här trådar, svaret är ju rätt uppenbart men jag känner mer att jag måste skriva av mig lite. Kanske kommer det svar som jag inte tänkt på tidigare om jag har tur.

Ta ett snack med henne och be även hennes kompisar göra det, för de lär ju knappast tycka det är kul när hon är råpackad när dem är ute på krogen, eller umgås överhuvudtaget.

Sluta ställ upp för henne och hjälp inte henne när hon kommer hem så kanske hon inser att det inte är en bra idé när hon vaknar på morgonen med spyor över sig själv samt stället där hon däckat.

Hennes kompisar har jag inte någon direkt kontakt med alls men dom verkar mest skratta åt det och tycka att det är kul.

Att ignorera henne när hon ligger i hallen har jag inte ens tänkt på, känns bara taskigt att inte hjälpa till, men det kanske är en ide i sig. Kan ju inte kännas allt för kul att vakna upp där om det händer för ofta.

Bor ni ihop?

Iaf, jag har vissa vänner som fortfarande inte lärt sig hur man dricker måttligt (de är i 30-årsåldern) - men det är inget jag påpekar, det är deras liv och de gör vad de vill.

Bruden har koll. Slår vad om att hon kan hästsparka bort våldtäktmän-in-the-making också.

You go syrran!

Hjälp henne istället för att lipa. Att gnälla skapar irritationer, att hjälpa skapar fina band sinsemellan.

Det känns som att det eventuellt finns ett samband mellan att bo hemma när man är 25 år och inte klara av att dricka...
Men, som sagt var - hon tar sig hem. Det ser inte snyggt ut - men det fungerar.

Hade ju varit värre om hon blev superfnittrig av tre öl och sen blev gangbangad av den lokala pöbeln varje kväll.

Ja vi delar på en lägenhet.

Jo jag tycker väll också att det är hennes liv och hon gör vad hon vill egentligen. Men jag kan ändå inte låta bli att oroa mig lite. Har en del alkoholister i släkten och jag vill ju inte gärna att hon ska åka dit på det också.

Tror också att hon kan slå ner våldtäktsmän, på den fronten är jag inte orolig. Hon klarar sig alltid bra och kan stå upp för sig själv. Är mer hennes hälsa som oroar mig.

Tror väll också att det skapar mer problem att försöka snacka med henne än att vara den hjälpsamma brorsan. Men jag blir ju inte mindre orolig av att bara hjälpa till. Vem vet hon kanske mår skitbra, har en lever av stål och hjärnceller i överflöd som måste dödas av för att hon inte ska ta över jorden. Att inte bry sig är ju helt klart den enklare utvägen.

Det finns inget du kan göra förrän hon själv inser att hon har problem. Sad but true.

I guess, men jag vet inte riktigt om hon har ett problem. Det är där problemet ligger.

Nu blir det sängen för min del iaf, ska nog lyckas komma på nån lösning på det här problemet.

Känns ju som att hon har det då hon däckar minst en gång i veckan... Nåja, sov så gott - och låt din syster ta hand om sig själv. Om hon vill ha hjälp så ber hon om det.