Tjatiga kvinnor-ignoranta män?

Nu är det så här att jag har försökt få ut svar av mannen ang rätt viktiga saker i ett antal veckor men jag får aldrig ngr konkreta svar till min frustration.

Jag hatar att upprepa el tjata för det är inte min grej, så jag brukar lösa saker själv om jag inte får svar i vanliga fall men nu gäller det annat som bara han kan ge svar på.
Min fråga är varför i helvete kan män inte bara ge ett rakt svar ist för att kvinns måste tjata sig blå om ett svar?
Har numera insett att detta är ett vanligt problem i förhållanden
. Tidigare har jag inte märkt av det eftersom jag just har skitit i att vänta på svar.

Det måste ju ändo vara lättare att män bara svarar ist för att höra gnatet från kvinnsen om & om igen?

Klassiker... with you on this one! Jag tror generellt sett att män ser sitt svar som mer absolut än kvinnor och därför aktar sig för vad de säger så mycket att det låter som bara ludd. Kvinnor är mer påhittiga och villiga att prata om lite vad som helst. Vissa män, och vissa kvinnor, då.

Jag funderar på vilken typ av frågor det handlar om?
Jag kan lite grand känna igen mig i att man ibland drar på svaren.
Men samtidigt kan jag känna det omvända att det är svårt att få raka svar när man frågar kvinnan om något.

Jag har märkt samma fenomen, gärna då det kommer till ganska små frågor. Jag frågar min sambo; "Vad vill du äta idag?" och får det klassiska svaret "Jag vet inte". Om jag då tvingar fram ett svar blir det alltid "köttbullar och makaroner". Såå då skiter jag i vad han har att säga om saken och kör mitt eget race.

Den enda gången han ger riktigt bra svar är om jag frågar om poker eller sport. Då kan han ge mig sin åsikt tills jag storknar.

Ang. vad man vill äta så är det som någon sa så slutgiltigt på något sätt. Säger jag något typ Lax med sås då finns ju "risken" att den som frågade ställer sig och lagar världens festmåltid. Skulle jag då inte vara supersugen, eller kanske helt enkelt inte ha matlust just då, har människan stått och ansträngt sig i onödan och jag är dryg som fan som inte äter trots att det var det jag ville ha.
Alltså drar man på det för att inte göra ett misstag liksom.


Tar vi då det i ett större sammanhang, nu chansar jag hejvilt och antar att det är något förhållande-mässigt. Låt oss säga "Vad vill du med vårt förhållande?"

Skulle jag då, om min kvinna frågade detta, svara "Jag vill gifta mig med dig och ha barn och hela köret" så finns risken att hon antingen får världens spel eller får världens förhoppningar.
Hon kanske inte tar det, förhållandet, lika seriöst och bara vill ut eller så blir hon jättelycklig.
Skulle jag då ändra mig blir det ju FEL!

Svarar jag däremot "Vet inte, vi får se vad som händer. Jag är mest med dig för att jag gillar att vara med dig nu" så är jag ju en kille som inte vet vad jag vill.
Detta ger osäkerhet vilket sällan är bra. Vill hon då ha barn ser jag ostabil och jävlig ut, vill hon bara go with the flow är det bra men samtidigt slöseri med tid i det långa loppet.


Alltså skulle det bli skit oavsett hur jag gjorde.


Likaså med allt. Man vill aldrig svara på något eftersom att raka svar är det bästa, och har man gett ett rakt och ärligt svar kan man ju inte ändra sig för då är det inte ett rakt svar. Och har man gett ett svar så kan man "åka dit" på det.
Undrar någon om jag ska med på krogen svarar jag "Kanske" för om något bättre erbjudande kommer upp vill jag inte behöva svara nej på det för att jag svarat ja på något innan. Precis så är det.
Alltså väntar man alltid till sista sekunden med allt för att man hoppas på att det skall glömmas bort, och man skall slippa ta ställning. För tar man ställning till något kan man ha tagit fel.

Så är det, man kan göra fel om man ger ett rakt svar

Det är dock detta som skiljer alfamän från resten, alfamän vågar ge ett rakt svar och köra på det för dom vågar göra fel för dom vet att dom kan lösa det för att lösa saker är det som alfamän gör.

Vet inte vad för fråga det handlar om, men kanske det helt enkelt är så att mannen vet att kvinnan egentligen inte vill veta svaret? Alternativt att hon kommer gå bärsärk om han faktiskt svarar.

Äh det gäller förbättrad ekonomi för honom om han bara kunde svara så det ligger ju i hans intresse. Jag tjänar noll på detta men det är inget tjatande om vardagskrafs för sånt skiter jag i.
Blir bara trött på att inte få svar för andra personer väntar på svar från honom så därför mitt tjat.

Hmm, mitt eget intryck är att kvinnor är mästare i grenen "svara luddigt eller inte alls", och även i grenen "inte ha nån åsikt och bara svarar att dom inte vet".

Svarar mannen "vet inte" så kan det betyda lite olika saker. Vanligast är nog att han helt enkelt inte vet. Men eftersom det här handlar om vardagliga frågor så kan vi nog bortse från det alternativet.

Vi har alternativet att han mycket väl vet svaret. Trots detta svarar han "vet inte" för att han vet att det svaret kommer orsaka mycket problem för honom. Han har alltså från tidigare erfarenheter kommit fram till att det är bättre att vara neutral och inte ha en åsikt i frågan. Ett exempel kan vara "Är min väninna snygg?". Det är en typisk fråga som män nästan garanterat kommer svara "vet inte". Män är mästare på att på en mikrosekund klassa kvinnor i en av två kategorier (knullbar/icke knullbar). Med den informationen kan vi garantera att mannen i fråga mycket väl vet om vännen är snygg eller inte. Men han vet inte vad som är det "rätta svaret", och inte ens om det finns ett rätt svar. Svarar han "ja" så blir det böl och skrik om att han inte älskar henne och hellre vill knulla den slampan till vän. Svarar han "nej" så är han en okänslig knöl som borde hata henne om hon nu har så fula vänner. No win situation. Alltså bättre att vara neutral och inte ha en åsikt.

Det kan också vara så att han inte tycker frågan i sig spelar någon roll alls, eller väldigt minimal roll. Mat kan mycket väl vara en sån sak. Dålig fantasi och inte riktigt bry sig så värst mycket är fullkomligt godtagbara anledningar till att inte ha en åsikt. Han kan också vara osäker och inte tänkt igenom det ordentligt. Som tapetfärg. Det är inget man kan svara på direkt. Man kanske inte ens kan svara på det någonsin för man har svårt att visualisera det eller bestämma sig. Okunskap hur det fungerar/kommer se ut sedan kan också orsaka "vet inte"-svar. Helt enkelt som en dator som svarar "insufficient data" när man inte har grund att fatta ett beslut.

Det där med relationssnacket du beskrev känner jag tyvärr igen. Jag blir vansinnig och sliter mitt hår varje gång jag försöker snacka med killen jag dejtat länge om vad fan han vill. Jag tänker att som man ropar får man svar och försöker med öppna frågor, ledande frågor, ge exempel själv, ge alternativ men han är ett fucking stolpskott på sånt prat. En enda gång har jag lyckats få ur honom något vettigt och då var jag fan lycklig i över en månad trots att det i princip konstaterades att vi ska ta en dag i sänder men jag fick ett tydligt svar av honom.

Jag förstår inte hur somliga verbala, mogna och intelligenta män kan framstå som lallande idioter när man försöker få fram vettiga svar ibland. Dessutom svarar just den här stöveln med dementier.

För att ta två förenklade exempel:
Jag: Vill du att vi ska fortsätta träffas på det sättet vi gjort hittills?
Han: Jag har aldrig sagt att jag inte vill träffa dig.

Jag: Anser du att vi har någon framtid tillsammans?
Han: Om du inte vill träffas något mer så kommer jag att respektera det.

Stöveln svarar alltså inte direkt på mina frågor och skjuter allt för ofta över ansvaret för relationen på mig. Kan karlfanskapet bara säga rakt ut vad han vill? Jag har öppnat nödutgången åt honom flera gånger och puttat dit honom men han vill inte gå över tröskeln.

TS: Förlåt om jag skref lite off-topic. Men angående ditt problem så förstår jag inte att en fråga som handlar om mer fördelaktig ekonomi lämnas obesvarad. Vem fan vill inte ha bättre ekonomi? Vill han inte ta ställning för att han är osäker? I så fall borde han väl bara säga det rakt ut. Eller så kanske han är rädd för att svaret kommer att göra dig besviken.

Beslutsångest gissar jag på hos din sambo, ingen ursäkt men en trolig orsak.