Nils Andersson "Esarparen", dömd 1932 för mord på hustrun Hanna, resning 1947

Kvarnägaren Nils Andersson i Esarp var född 1879 och dog 1957. Dömdes 1932 till livstids fängelse för mord på sin hustru Hanna, fick resning 1947, friades eftersom han sågs som oskyldig, bosatte sig därefter i Lund.

Så, vad är era teorier? Gjorde han det eller inte?

Vad jag minns så ansåg man väl att det kunde vara en olycka. Det som gjorde att man trodde det var mord, var att Esarparen och hans fru hade bråkat och att det var ett mer eller mindre dött förhållande.
Han hade väl ihop det med pigan också.
Jag tror det var just byskvallret som fällde honom.

Så minns jag att jag läste i alla fall men andra kanske har mer detaljer.

Fast.. Dom där märkena på halsen förstår jag inte hur hon fått om hon råkade drunkna själv.

OK. Det har jag missat. Kommer inte ihåg mycket av det. Var ju med i Skånska mord.

Jo, faktiskt därför jag frågar, kikade på den innan idag

Något jag reagerade på häromdagen när jag såg filmen var att Nils både under rättegången och i slutet vid intervjun med reportern, sa: "Jag har inte vid min hand rört henne". Jag vet att det är ett uttryck, men om vi leker lite play of words, kan det inte betyda att han sparkade i henne i vattnet, och därför mycket sanningsenligt kan hävda att han aldrig "vid hans hand" rörde henne?

Visst, en intressant tolkning men jag är ganska säker på att detta talessätt och ordbruk inte enbart syftade på bruk av just händerna.
Fast nu är jag ingen lingvist så vad vet jag? Du kan ha rätt.

Ursäkta att jag drar upp tråden igen, men jag är nyfiken på vad ni andra tycker om min tolkning (se inlägg ovan).

Kan det ligga någon poäng i det jag säger eller "hör" jag i... eh, hörsel?

Om jag minns rätt ( Skånska Mord) så hade väl kvinnan ifråga ramlat även tidigare p.g.a. yrsel?

Ja, hon hade tom ramlat i från kvarndammsbryggan och fått dras upp (hon var stor och korpulent). Minns inte källan men har läst att Hanna Andersson brukade göra ren kaffepannan från bryggan ibland. Kaffepannans lock hittades fastfruset på bryggan när man sökte efter Hanna. Man kan fråga sig vad hon skulle ut där att göra i mörkret en kall kväll i februari? Så akut kunde det väl inte vara att skölja ren kaffepannan?

Jättesvårt att säga! Man måste nog veta om det var ett uttryck Esarparn brukade använda i dagligt tal för att kunna dra någon slutsats. Tror knappast Hanna blev sparkad ner i vattnet, hon måste ha blivit släpad eller buren dit (och isf användes händerna).

Nils Andersson dömdes till livstids straffarbete 1932, frikändes 1947. Därimellan har vi 15 år, vad hände under den här tiden? Det brukar normalt ta 1, 2 eller 3 år innan livstidsdömda skickar in en ansökan till Högsta domstolen, här tog det 15 år. Någon skribent som har en uppfattning om varför?