Någon annan som tycker Planescape: Torment är ett mästerverk??

Vilka upplevelser tycker ni var starkast?? Fick ni gåshud nånstans?? Rysningar?? Tårar i ögonen??

Slutet vidrör väl alla spelares hjärtan... Fast lite taskigt att det inte finns någon förlåtelse i Planescape, att man kommer till ett helvete hur mycket man än bättrat sig... Fast det finns förstås många religioner där det är så, så gott som alla världsreligioner utom kristendomen om jag inte minns helt fel... Fast å andra sidan är det väl bara i kristendomen där helvetet är 100% evigt och omöjligt att ta sig ur... Jag vill minnas att jag läst att både judendomen och islam också har tidsbegränsade helvetesstraff... Helvetena och paradisen i Planescape tycker jag dock påminner mest om buddhismen... Buddhisternas infernon har också många, många lager ovanpå varann... Om man uppför sig bra i buddhisthelvetet kan man få flytta upp ett steg för att så småningom bli fri... Fast "så småningom" innebär typ något millennium för det minst elaka helvetet och varje lager av de nio helvetena varar dubbelt så lång tid som det senaste... Jag antar att man kan komma ut ur helvetet i Planescape också... Fall-from-Grace gjorde ju det i alla fall! Hoppas hon kommer och hälsar på The Nameless One, som hon lovade!


Typ det mesta som hade med tjejerna i Pl att göra tycker jag är rörande... Nu är romans visserligen ingen genre jag är en så stor konsument av, varken då det gäller böcker eller filmer, men det kanske beror på att så gott som inga böcker och filmer är lika vackra som Torment... Redan första mötet med Deionarra - med hennes milda men vemodiga musik och röst - var så otrligt starkt! Hennes egolösa kärleksoffer bara strömmar ur datorhögtalarna!

Och Fall-From-Grace... Vet inte var jag skall börja med henne... Men bra musik har hon också... Och en intressant personlighet... Både samlad och känsloladdad på samma gång... Nån som vet hur långt man kan gå med Fall-From-Grace... Jag lyckades aldrig läsa hennes dagbok och jag har läst att det inte finns något sätt man kan göra det på alls... Däremot så skall man tydligen kunna kyssa henne om man har låg intelligens, men man dör då eftersom hon är en succubus... Vad mer kan man göra?? Jag har förstått att man inte kan gå i säng med henne... En bra film kan ha romans utan några sexscener alls, men det är lite roligt att man kan ha sex med en massa prostituerade men inte med "vanliga" tjejer... Mysko budskap??

Annah - även hon med fantastisk musik - skall vi inte heller glömma... Visst, att hon ofta är barnslig, bongstyrig och tonårstrotsig är kanske inte så charmerande, men det är liksom ändå rörande då hon blir kär i The Nameless One... Och det hon säger åt slutbossen, "He matters to me more than life itself!" innan han dödar henne, det lämnade i alla fall inte mig oberörd!

Men inte är det bara tjejerna som berör en... Ignnnnuussss är båda fascinerande och tragisk... Jag önskar att han hade haft en lite större roll i spelet, för han var nog den person i ens grupp som talade allra minst... Han verkade vara en väldigt rik karaktär tillförst, då man fick veta hur han lidit för att lära sig sin trolldom och man själv prova på att lära sig genom lidande... Men sen var det väldigt lite som hände med honom, tills han attackerade en i slutet av spelet... Vet ni annars om det finns något sätt att rädda Ignus?? Jag har hört att man slåss mot en levande riddarrustning istället om man har ett Evil Alignment i slutet av spelet, vad händer då med Ignus?? Blir han också dödad av The Transcendant One då?? Och ligger han då som ett lik bland resten av ens följeslagare då Deionarra släpper en ut från rummet med ens olika personligheter?? Kan man då fortfarande välja att The Transcendant One och man själv becomes one (pun intended) och att alla ens lagkamrater väcks till liv igen för att ta farväl av en?? Eller kan man åtminstone välja att väcka en av ens kompisar till liv innan slutstriden börjar (vilken man då antagligen skulle förlora, eftersom bossen lär överleva ens trollformler och varken jag själv som mage eller ignus kan göra någon nämnvärd skada utan magi)??

Sen är jag lite nyfiken på vilka sätt man kan dö permanent på?? Detta är dels en lista med saker jag vet kan göra det, dels spekulationer från min sida och dels frågor till er... Varför går jag inte bara och testar?? Jo, för jag är så känslomässigt engagerad i spelet att jag inte vill se mig själv dö permanent!

[lite text borttagen, inlägget blev för långt]

Ett par andra frågor:
1. Hur tolkar du Deionarras vision?? Jag skall möta tre motståndare, en god, en ond och en neutral, förvrängda av dimensionerna ("twisted by the planes")... Vilka är de?? Är de Trias (god), Ravel (ond) och The Transcendant Man (neutral)?? Eller skall Transcendant Man och Ravel byta alignment med varann för att det skall bli rätt?? Eller, är det min praktiska personlighet som är ond, min goda personlighet som är god och min paranoida personlighet som är neutral??
2. Spelar det någon roll vad man väljer att ångra då man går genom porten till Fortress of Regrets??
3. Spelar det någon roll vad man svarar då Ravel frågar vad som kan förändra en mans natur??
4. Vad är DITT svar på frågan "What can change the nature of a man??"

Finns ingen del av spelet som är solklart starkast för mig men ett av de allra bästa är när jag tog Morte till Pillar of Skulls på Avernus. Rekommenderat i story-syfte men har ju vissa konsekvenser... Mötet med Deionarra i Fortress of Regrets är oförglömligt också. Det allra starkaste när jag tänker efter är nog Maze of Reflections när man träffar sina tidigare inkarnationer och The Nameless One får reda på hur allting hänger ihop med hans tidigare personligheter och han får reda på sitt namn genom Bronze Sphere. Men hela spelet är fyllt av upplevelser. Striden mot Ravel t.ex. eller när man blir fånge i Dead Nations...

Andra scener när Torment verkligen lyckas fånga hur sjuk Planescape-världen egentligen är (den mest originella rollspels-settingen någonsin, tycker jag) är ju t.ex. mötet med O, eller mötet med Adahn (om du säger till tillräckligt många att du heter Adahn så dyker han upp till slut) eller tillbakablicken när en tidigare reinkarnation lyckas debattera en motståndare ur sin existens...

Jo The Nameless One tycks ju bli en "petitioner" (är du mer insatt i Planescape än genom spelet, förresten?) i Blood War och kommer förmodligen inte klara sig länge... Men med tanke på all skit han gjort tidigare kan man ju säga att han förtjänar det eftersom trots att han inte längre är samma person så är han ju ändå samma varelse (eller är han? filosofisk fråga...).

Jo Ignus överlever tror jag om du istället är ond för då får du möta Vhailor istället (om du inte vet vem han är så är han en död Mercykiller som trotsat döden genom ren viljekraft och du hittar honom i ett hemligt rum bakom portalen ut ur Curst-fängelset... men vad du än gör, övertyga honom inte om att han är död...)

Romanserna är ju lite halvbakta, Fall-From-Grace kommer man inte långt med (nej du kan inte läsa hennes dagbok) och Annah är en kyss och inte mycket mer... Tycker snarare att TNO's tidigare romans med Deionarra är en mycket mer intressant berättelse.

Du kan ju dö permanent av Ignus eftersom en tidigare TNO-reinkarnation lärde Ignus allt han kan. Många saker som står i manualen är väl lite på skämt också men jag har för mig att du bara kan dö ett visst antal gånger i Fortress of Regrets eftersom det bara finns ett visst antal personer att ta din plats. Du kan även (denna glömde du tror jag) låta golemen i tornet i Lower Ward smida en speciell dolk som kan döda odödliga och på det sättet ta livet av dig framför The Transcendent One, det är också ett slut. Dessutom kan du med tillräckligt hög wisdom "vilja" dig själv ur livet som ett annat slut. Det roliga är att många saker man hittar som kan döda en eller göra riktigt farliga saker oftast är fällor som tidigare inkarnationer har lagt ut... T.ex. dodecahedron och kryptan i katakomberna.

Deionarras vision tror jag är Ravel (neutral men "twisted" genom ensamhet, galenskap och känslor för TNO), Fhjull (ond men tvingas vara godhjärtad av Trias) och slutligen Trias som är god i grunden men använder lite fel taktik för att få slut på Blood War... Det mesta i Planescape tenderar ju att följa Rule-Of-Three. Tror inte det spelar nån roll vad man svarar på någon av de två frågorna.

Viljestyrka kan ändra en mans natur. Vad är ditt svar?

Jag har inte spelat Planescape med papper och penna, men jag redan innan jag spelade Torment så hade jag läst om Planescapes kosmologi på Wikipedia och om alla Outer Planes... Annars så är väl Ravel från Grey Wastes, en av de onda dimensionerna, så därför är det väl ganska troligt att hon är ond... Nu är ju iofs Fall From Grace från Abyss men nämns ändå som Lawful Neutral, men Ravel är ju ganska oförbättrad (bara mot TNO som hon är någorlunda hygglig ibland, mot alla andra är hon ju sadistisk)... Fhjull är ju iofs också från en Lawful Evil-värld men han är väl inte en riktigt lika viktig person i storyn?? Jag tycker också det känns logiskt att The Transcendant One skulle vara den neutrala fienden, döden om något borde ju vara neutral??

Hur det gick senare för TNO är ju också en intressant fråga... Får man behålla sin level då man blir en petitioner, förresten?? Penna-och-papper-versionen av Planescape måste ju ha någon sorts regel för detta, tycker man... Han fick ju i alla fall behålla sin kropp, många Petitoners blir väl nån sorts liten demonmask som sedan börjar sin långa evolutionsbana mot att bli en jättedemon... Dock så kunde ju uppenbarligen Fall-From-Grace komma bort från The Lower Planes, har succubi varit dödliga Chaotic Evil-varelser förr som återfötts i Abyss eller är ursprungsbefolkning?? Om Fall-From-Grace nån gång varit en människa eller annan dödlig varelse och kunnat rymma så borde ju TNO kunna göra det också...

En annan ganska rolig sak som jag läste då jag kikade på Wikipedias artiklar om Planescape-kosmologin var att de som hamnade i Hades (eller The Gray Waste, det var i alla fall ett mer neutralt ont Outer Plane) sakta men säkert tappade sina minnen... Det framgår ju aldrig riktigt vilket Lower Plane TNO hamnar på, men det skulle vara sadistisk ödesironi ifall TNO valde att frånsäga sig sin odödlighet för att slippa förlora sig själv i minnesförluster varje gång han dör - bara för att hamna i Hades och ändå glömma sin gamla identitet! Speciellt eftersom han både lärde sig sitt gamla namn i slutet och dessutom kunde dö utan att förlora sina minnen redan från början av spelet!

Vad säger annars Ignus om man är ond (och han således inte blir en fiende i slutet av spelet)... Har läst att man skickar honom tillbaka till The Elemental Plane of Fire om man väljer alternativet där man återigen blir ett med sin dödlighet i slutet... Men innan så borde ju Ignus bli dödad av The Transcendant One, hur går deras konversation där egentligen?? Ignus var som sagt en figur som jag tyckte var riktigt välgjord, synd att han sa så hemskt lite jämfört med Morte, Fall-From-Grace, Dakk'on och Annah...

Du har nog annars rätt i att romansen med Deionarra är djupare än de med Fall-From-Grace och Annah (fast det ena behöver ju inte utesluta det andra, man kan ju förklara ärligt ("truth:") att man älskar Deionarra under sitt sista möte med henne för att bara nån minut senare ta ett romantiskt farväl av Annah och FFG, där FFG t.o.m. lovar att komma och hälsa på en i efterlivet om jag inte minns helt fel...

Men även om romansen med Dionarra är mer djup, och väldigt känslostark p.g.a. hennes tragiska öde och vackra musik (ja, få saker är så känslomässiga som bra dataspelsmusik!), så är ju Annah och FFG nog mer djupa som personer... Dionarra har ju typ inga fler personlighetsdrag än att hon är lite synsk och hopplöst förälskad i TNO, medan FFG är något så ovanligt som en förförisk (men kysk) varelse av chaotic evil (som är lawful neutral) jobbandes som bordellmamma (på en sexlös bordell) och prästinna (som tror på upplevelsernas makt istället för någon Gud, även om det finns gott om gudar att välja mellan i Planescape!)... Fast Annah är nog inte så djup hon heller, hon är ju mest arg på allt och alla, utom vid ett par enskilda tillfällen då hon tar en paus i ilskan och blir lite kärleksfull... Hur som helst så har Annah jäkligt bra musik hon också!

Att viljestyrka kan ändra en mans natur stämmer ju väldigt bra in på Planescape i alla fall, där är det väl t.o.m. lättare för dödliga att skapa gudar genom att tro tillräckligt starkt på dem, än det är för gudar att skapa dödliga! Mitt svar på vad som kan ändra en mans natur?? "Det varierar från person till person" - tråkigt svar kanske, men också ett logiskt och riktigt svar... Fanns dock inte att välja som svar då Ravel frågade en, men då svarade jag att inget kan ändra en mans natur... Detta p.g.a. att jag gav så neutrala svar på Ravel's frågor som möjligt, eftersom jag var paranoid och trodde att alla saker jag sa skulle kunna kunna komma tillbaka och göra mig illa senare i spelet (då jag redan klarat ut Planescape läste jag att man kunde få en massa gratis Wisdom om man istället smörade inför henne)...